Umu nyheter rss

Umu nyheter rsshttps://www.umu.se/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usFri, 30 Oct 2026 00:34:35 +0100https://www.umu.se/nyheter/kunskapsveckan-samlar-over-800-deltagare_12198835/Kunskapsveckan samlar över 800 deltagareNär eleverna är lediga under höstlovet kan lärarna passa på att utbilda sig på konferensen Kunskapsveckan. Konferensen äger rum den 27–28 oktober och har över 800 anmälda deltagare. Under två dagar får de ta del av föreläsningar och workshops om aktuella frågor inom skola och utbildning.Sun, 25 Oct 2026 11:43:10 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/855c9c2f841e457aa30ec4b9e95c63d6/nyhetsbild_kunskapsveckan23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/855c9c2f841e457aa30ec4b9e95c63d6/nyhetsbild_kunskapsveckan23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/855c9c2f841e457aa30ec4b9e95c63d6/nyhetsbild_kunskapsveckan23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/855c9c2f841e457aa30ec4b9e95c63d6/nyhetsbild_kunskapsveckan23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/855c9c2f841e457aa30ec4b9e95c63d6/nyhetsbild_kunskapsveckan23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/855c9c2f841e457aa30ec4b9e95c63d6/nyhetsbild_kunskapsveckan23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Några av de forskare och lärare som föreläser under de två konferensdagarna.</p></div></div><p>Kunskapsveckan arrangeras av Umeå universitet och riktar sig till lärare, skolledare och andra som arbetar inom skol- och utbildningsverksamhet.</p><p>– Kunskapsveckan ger deltagarna möjlighet att under två dagar ta del av aktuell kunskap och inspiration inom en stor bredd av frågor som är viktiga för skolan. Över hundra forskare och lärare medverkar i programmet och bidrar med kunskap och olika perspektiv på aktuella frågor inom skola och utbildning. Genom det omfattande utbudet kan var och en välja innehåll utifrån sina behov och få med sig nya perspektiv och idéer till den egna verksamheten, säger Lars-Erik Lauritz, föreståndare vid Lärarhögskolan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Inledning med fokus på inkludering</h2><p>Konferensen inleds med en föreläsning av Malin Ekesryd Nordström och Erica Isberg om skolans uppdrag kring inkludering, tillgängliga lärmiljöer och mångfald. Därefter delar Felix Swahn sin personliga berättelse om att växa upp med autism och om vad anpassning, inkludering och möjligheten att hitta sin plats i skolan kan betyda.</p><p>– Vi vill att konferensens inledning ska ge både kunskap och nya perspektiv på hur skolan kan skapa en plats där alla elever får möjlighet att delta och utvecklas, säger Lars-Erik Lauritz.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett brett program att välja ur</h2><p>Deltagarna kan själva sätta samman sitt program genom att välja mellan ett 50-tal föreläsningar och workshops. De kan fördjupa sig inom ett område eller välja flera olika ämnen. Programmet berör bland annat elevers hälsa, AI, digitalisering, hållbar utveckling, prov och bedömning, språk och slöjd.</p><p>En del pass går också att följa på distans.</p><p>Kunskapsveckan äger rum den 27–28 oktober 2026.</p><p>Mer information: <a href="https://kunskapsveckan.se/">https://kunskapsveckan.se/</a></p><p> </p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/kunskapsveckan-samlar-over-800-deltagare_12198835/https://www.umu.se/nyheter/hoftfraktur-hos-aldre-ar-betydligt-mer-an-en-ortopedisk-skada_12198442/Höftfraktur hos äldre är betydligt mer än en ortopedisk skadaNästan hälften av de allra äldsta personerna avled inom ett år efter en höftfraktur. En ny avhandling vid Umeå universitet visar att både risken att drabbas, dödligheten efter skadan och möjligheterna till återhämtning påverkas av fysisk hälsa, sjukdomar och psykiskt mående snarare än enbart ålder, vilket pekar på behovet av en mer individanpassad vård.Fri, 23 Oct 2026 15:51:38 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/20009269-aldreboende.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/20009269-aldreboende.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/20009269-aldreboende.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/20009269-aldreboende.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/20009269-aldreboende.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/20009269-aldreboende.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Risk att drabbas av höftfraktur, dödlighet efter skada och återhämtning påverkas av fysisk hälsa, sjukdomar och psykiskt mående.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>– Ett viktigt och uppseendeväckande resultat är den höga dödligheten bland de allra äldsta efter höftfraktur. Jag såg också att demenssjukdom i kombination med depressiva symtom var kopplade till ökad dödlighet, säger Erika Olofsson, doktorand på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.</p><p>Höftfraktur är en allvarlig skada som varje år drabbar omkring 17 000 personer i Sverige, främst äldre personer. Frakturen kan medföra långvarigt nedsatt funktionsförmåga, förlust av självständighet och ökad risk att dö. Samtidigt är äldre personer en heterogen grupp med stora individuella skillnader i hälsa, livssituation och förutsättningar för återhämtning. Kronologisk ålder säger därför inte i sig hur sårbar en person är eller hur livet efter en höftfraktur kommer att utvecklas.</p><p>I sin avhandling har Erika Olofsson studerat vilka faktorer som är kopplade till höftfraktur och dödlighet hos personer över 85 år. Hon har också undersökt hur äldre själva upplever återhämtningen efter en höftfraktur.</p><p>Resultaten visade att risken att drabbas av höftfraktur i mycket hög ålder var ungefär lika stor bland kvinnor och män, men att riskfaktorerna skilde sig mellan könen. Bland kvinnor sågs en ökad risk hos dem som var mer självständiga i vardagen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/olofsson_erika_9194_210528_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/olofsson_erika_9194_210528_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/olofsson_erika_9194_210528_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/olofsson_erika_9194_210528_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/olofsson_erika_9194_210528_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/27ef584777ff437592ffeb131b6b9be8/olofsson_erika_9194_210528_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erika Olofsson är doktorand på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här utmanar bilden av att höftfrakturer främst drabbar de mest sköra äldre. Resultaten tyder på att även en hög aktivitetsnivå kan innebära ökad exponering för fallrisker, säger Erika Olofsson.</p><p>Dödligheten efter höftfraktur var hög bland de allra äldsta. Risken att dö var inte enbart kopplad till kronologisk ålder, utan snarare till bakomliggande sjukdomar och sårbarhet. Depression, tidigare stroke och subtrokantär fraktur (en fraktur i övre delen av lårbenet) var förknippade med ökad dödlighet.</p><p>Erika Olofsson undersökte också hur demenssjukdom och depression var relaterade till dödlighet under de tre första åren efter en höftfraktur. Resultaten visade att demenssjukdom, både som enskilt tillstånd och i kombination med depression, var förknippad med ökad dödlighet vid samtliga uppföljningstillfällen. Däremot sågs inget statistiskt säkerställt samband mellan enbart depression och dödlighet.</p><p>Genom upprepade intervjuer med äldre personer under det första året efter en höftfraktur framträdde återhämtningen som en föränderlig process där framsteg kunde följas av bakslag. Möjligheten att klara vardagliga aktiviteter, rädsla för att falla igen, stöd från anhöriga och strävan efter självständighet var centrala aspekter av hur återhämtningen upplevdes. För flera deltagare kvarstod svårigheter ett år efter frakturen.</p><p>Ett centralt budskap är att höftfraktur senare i livet inte enbart bör förstås som en ortopedisk skada eller som en följd av hög ålder. Risken att drabbas, dödligheten efter frakturen och upplevelsen av återhämtning är kopplade till flera olika faktorer, däribland fysisk funktionsförmåga, sjukdomar och psykiskt mående.</p><p>– Samma höftfraktur kan få helt olika konsekvenser för olika personer. Därför behöver vård och stöd utgå från den enskilda personens situation, säger Erika Olofsson.</p>https://www.umu.se/nyheter/hoftfraktur-hos-aldre-ar-betydligt-mer-an-en-ortopedisk-skada_12198442/https://www.umu.se/nyheter/forskning-om-sjoar-och-vattendrag-far-stod-fran-formas_12198284/Forskning om sjöar och vattendrag får stöd från FormasArktiska sjöars förmåga att lagra kol och vattendragens sätt att hantera översvämningar påverkas av klimatförändringar och mänskliga ingrepp. Två forskare vid Umeå universitet får nu stöd från Formas för att öka kunskapen inom dessa områden.Fri, 23 Oct 2026 14:56:20 +0200<p>Formas, statens forskningsråd för hållbar utveckling, har beviljat finansiering till två forskningsprojekt som på olika sätt ska ta reda på hur viktiga processer i sjöar och vattendrag fungerar och påverkas av förändringar i miljön.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5707c27d43134d9da88e12ba002e0930/hazukova-vaclava-5541-250304-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5707c27d43134d9da88e12ba002e0930/hazukova-vaclava-5541-250304-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5707c27d43134d9da88e12ba002e0930/hazukova-vaclava-5541-250304-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5707c27d43134d9da88e12ba002e0930/hazukova-vaclava-5541-250304-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5707c27d43134d9da88e12ba002e0930/hazukova-vaclava-5541-250304-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5707c27d43134d9da88e12ba002e0930/hazukova-vaclava-5541-250304-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Václava Hazuková, postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Václava Hazuková ska undersöka hur kol lagras i arktiska sjöar. Trots att sjöarna tillsammans utgör en lika stor kolsänka som haven, vet forskarna fortfarande ganska lite om hur kolet binds i sjöarnas bottensediment.</p><p>När klimatet blir varmare och permafrosten tinar förs mer organiskt material och mineraler från land ut i sjöarna. Projektet ska ta reda på hur samspelet mellan dessa material påverkar hur mycket kol som lagras och hur länge det stannar kvar.</p><p>En av de mest synliga förändringarna är att vatten som tidigare varit helt klara färgas orange, ett fenomen som kallas ”rostning”.</p><p>– I takt med att permafrosten tinar och ”rostningen” blir vanligare blir det allt mer brådskande att förstå vad som styr de arktiska sjöarnas förmåga att lagra kol, säger Václava Hazuková.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vattendrag ska återförenas med sina svämplan</h2><p>Richard Masons projekt handlar om översvämningar i svenska vattendrag. Mer specifikt ska han titta på svämplan, det vill säga områden längs vattendragen som lagrar vatten under översvämningar. Dessa områden skapar viktiga livsmiljöer för växter och djur, samtidigt som de minskar risken för översvämningar nedströms.</p><p>I Sverige har mänskliga ingrepp lett till att många vattendrag har kopplats bort från sina svämplan genom till exempel skyddsvallar och vattenkraft. Richard Mason kommer att samarbeta med experter för att med hjälp av satellitbilder kartlägga hur ofta svämplanen översvämmas och hur det påverkas av mänsklig aktivitet och klimatförändringar.</p><p>Målet med projektet är att ge kunskap för att återställa fritt strömmande vattendrag.</p><p>– Ofta studerar vi bara översvämningar när de utgör en risk för människor eller egendom. Jag hoppas att projektet ska hjälpa oss att förstå var vattendrag och svämplan kan knytas samman igen på ett säkert sätt och hur översvämningar kan gynna både den biologiska mångfalden och samhället, säger Richard Mason.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e2d0188c-bb25-47f9-b6ee-9b18f5f3a46f" data-contentname="Om projekten">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forskning-om-sjoar-och-vattendrag-far-stod-fran-formas_12198284/https://www.umu.se/nyheter/nytt_eu-projekt_ska_ge_lakare_mer_tid_for_patienterna_12197909/Nytt EU-projekt ska förbättra samspelet mellan läkare och patientUmeå universitet får drygt 10 miljoner kronor i det nya EU-projektet ASCLEPIUS, som ska ta fram AI-assistenter för sjukvården. Målet är att förbättra samspelet mellan läkare och patienter, bland annat genom tydligare kommunikation och mindre dokumentation.Fri, 23 Oct 2026 16:46:21 +0200<p>ASCLEPIUS har beviljats 20 miljoner euro genom Horizon Europe-utlysningen GenAI4EU. I projektet samarbetar forskare, kliniker, patientrepresentanter, etiker och samhällsvetare från 17 organisationer i sju länder. Vid Umeå universitet leds arbetet av professor Frank Dignum, föreståndare vid Centrum för transdisciplinär AI, TAIGA.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI som stöd i mötet mellan läkare och patient</h2><p>Behovet av vård ökar, samtidigt som många läkare och annan vårdpersonal lägger mycket tid på dokumentation och administration. Projektet ska ta fram virtuella AI-assistenter som kan stödja både patienter och vårdpersonal genom olika delar av vårdkedjan. Assistenterna ska stärka de medicinska bedömningarna, inte ersätta dem.</p><p>Umeå universitets roll är att bidra med teori och verktyg för att bygga stöd som passar in i samtalet mellan läkare och patient, så att mötet blir bättre och effektivare. Från 2027 till 2030 ska forskarna undersöka hur AI kan användas inom bland annat rehabilitering, intensivvård, neurologi och internmedicin.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dcf55550-ed7c-48e2-bf55-f6e73d836ad0" data-contentname="2026-10-20 Frank">{}</div><p>– ASCLEPIUS är precis den typ av tvärvetenskaplig AI-forskning som TAIGA vill främja och som kan göra verklig nytta för hur vården fungerar. Projektet kommer att gynna både läkare, patienter och annan vårdpersonal som deltar i vården, säger Frank Dignum.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Människan i centrum</h2><p>Projektet utgår från att AI-systemen ska vara begripliga och värda att lita på. De ska kunna förklara sina rekommendationer, uttrycka osäkerhet och anpassas till olika kulturer och vårdmiljöer.</p><p>Tänk dig ett läkarbesök där läkaren efter samtalet snabbt får hjälp att sammanfatta det viktigaste och anteckna i journalen, medan patienten får en tydlig sammanfattning av vad som sagts och vad som händer härnäst. Delar av detta går redan i dag med AI-verktyg. Det som saknas är möjligheten att ställa följdfrågor när sammanfattningen är gjord, och att läkarens rättelser syns för alla som har tillgång till informationen, även patienten. Om AI kan ta hand om delar av informationshanteringen kan vårdpersonalen få mer tid över för det mänskliga mötet. Hur lösningarna ser ut i slutändan ska forskarna utveckla och utvärdera under projektets gång.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Bygger vidare på TAIGA</h2><p>För TAIGA är projektet ett exempel på vad som kan hända när forskare från olika områden arbetar tillsammans kring gemensamma AI-frågor. ASCLEPIUS bygger vidare på samma tanke: att den bästa tekniken utvecklas tillsammans med dem som faktiskt ska använda den. Enligt Frank Dignum har TAIGA spelat en viktig roll för Umeås medverkan i det internationella konsortiet.</p>https://www.umu.se/nyheter/nytt_eu-projekt_ska_ge_lakare_mer_tid_for_patienterna_12197909/https://www.umu.se/nyheter/motet-mellan-tva-forskningsfalt-ledde-till-ovantad-upptackt_12198024/Mötet mellan två forskningsfält ledde till oväntad upptäcktForskarna trodde att guldpartiklar skulle få elektroniska komponenter att avge mer ljus. I stället upptäckte de en oväntad effekt som kan få betydelse för framtidens organiska elektronik. Studien är resultatet av ett samarbete mellan två forskningsfält vid Umeå universitet.Fri, 23 Oct 2026 12:11:49 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ludvig Edman, Ajay Kumar Poonia och Nicolò Maccaferri vid Institutionen för fysik arbetar ihop för att lösa problem som kräver kunskaper inom flera olika forskningsområden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>Projektet som ledde fram till upptäckten uppstod i mötet mellan två forskargrupper. Forskningsledarna Nicolò Maccaferri och Ludvig Edman såg att de kunde dra nytta av varandras kompetenser: den ena ville förstå vad som händer inuti organiska elektroniska komponenter, den andra hitta sätt att förbättra deras funktion.</p><p>Samarbetet startade inom ramen för WISE-UmU, Umeå universitets första bidrag till det nationella WISE-programmet. Med finansiering från Kempestiftelserna samlade och stärkte satsningen universitetets forskning inom materialvetenskap.</p><p class="quote-center">Vi ser det här som en början på ett långsiktigt samarbete</p><p>En avgörande pusselbit blev WISE-postdoktorn Ajay Kumar Poonia som rekryterades till Institutionen för fysik 2025 för att arbeta mellan de båda forskningsmiljöerna.</p><p>– Ajays postdoktorprojekt skapade en konkret länk mellan våra grupper och gav oss möjlighet att förena våra olika expertkunskaper, säger Nicolò Maccaferri som leder en forskargrupp inom ultrasnabb nanovetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från ljus till elektrokemi</h2><p>Från början var målet med projektet att undersöka om guldnanopartiklar kunde få ljusemitterande elektrokemiska celler att avge mer ljus. Partiklarna kan fungera som små antenner som sprider och riktar ljuset, och forskarna räknade därför med att de skulle öka cellernas ljuseffektivitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna hade en stark hypotes om vilken effekt guldnanopartiklar skulle få i de elektroniska komponenterna, men experimenten visade att de istället påverkar materialets förmåga att leda ström genom en helt annan mekanism.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>För Ajay Kumar Poonia innebar arbetet i gränslandet mellan två forskningsområden höga krav på självständighet.</p><p>– Det har varit både utmanande och mycket givande. Nanofotonik och organisk elektronik bygger på olika bakgrunder och metoder, så i början hade jag mycket att lära mig, från fysiken bakom guldnanopartiklar till hur komponenterna tillverkas, säger han.</p><p>Just möten mellan olika discipliner är en central del av WISE-satsningen.</p><p>– Tvärvetenskaplig forskning kräver ofta tid och resurser. Den riktade finansieringen gjorde det möjligt att utveckla våra idéer till experiment och i slutändan den här publikationen, säger Ludvig Edman, forskningsledare för gruppen organisk elektronik och fotonik.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett resultat forskarna inte väntade sig</h2><p>Forskarna trodde att nanopartiklarna framför allt skulle påverka hur komponenterna avger ljus. När resultaten började analyseras framträdde dock en annan effekt.</p><p>– Vi upptäckte att de också förändrar den elektrokemiska dopningen i komponenten. Det blev studiens viktigaste resultat, säger Ajay Kumar Poonia.</p><p>Elektrokemisk dopning förändrar materialets förmåga att leda ström och är avgörande för hur många organiska elektroniska komponenter fungerar. Upptäckten visar därför att guldnanopartiklar skulle kunna användas för att styra viktiga processer i många typer av organiska elektroniska system, inte bara ljusemitterande komponenter. Möjliga tillämpningar finns bland annat inom elektrokemiska transistorer, bioelektronik och neuromorf elektronik.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Fler gemensamma projekt väntar</h2><p>Forskarna vill nu undersöka de elektrokemiska processerna närmare och använda kunskapen för att utveckla nya elektroniska komponenter för framtiden. Fler gemensamma publikationer är redan på gång.</p><p>– Vi ser det här som en början på ett långsiktigt samarbete, säger Nicolò Maccaferri.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6e52e06162884c71ba63c0e3fe39b4a4/wise_collaboration_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktorn Ajay Kumar Poonia blev en viktig länk mellan de båda forskargrupperna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4b5a1f77-fd77-4f7f-b2a4-e6b1e2b1e268" data-contentname="Om WISE">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6fe3030a-b7e8-4fe9-8136-ac9712742936" data-contentname="Om den vetenskapliga studien">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/motet-mellan-tva-forskningsfalt-ledde-till-ovantad-upptackt_12198024/https://www.umu.se/nyheter/slojd-och-musik-intog-scenen_12198243/Slöjd och musik intog scenenFem forskare från Institutionen för estetiska ämnen bidrog till UmArts forskningsvecka 2026. En vecka som innehöll utställningar, föreställningar, workshops, presentationer och gav möjligheter att upptäcka och diskutera pågående forskning med estetisk ämnen och konstnärlig profil.Fri, 23 Oct 2026 12:00:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0562-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0562-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0562-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0562-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0562-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0562-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Rylander, universitetslektor på konstnärlig grund och undervisande lärare i kurser inriktade mot bild- och slöjdlärarutbildning. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center"><strong>Vi vill förstå och synliggöra slöjdandets kroppsliga kunskap</strong></p><p><strong>Sara Rylander</strong>, som arbetar tillsammans med <strong>Magnus Wink</strong>, <strong>Nicklas Burman</strong> och <strong>Niklas Wahlström</strong>, i arbetslaget för trä- och metallslöjd inom lärarutbildningen vid Umeå universitet, höll en presentation om sitt projekt som undersöker hur motion capture-teknologi kan användas för att synliggöra och arbeta med den tysta, kroppsliga kunskap som är central i slöjd.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0548-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0548-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0548-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0548-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0548-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0548-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Wahlström och Magnus Wink, båda niversitetsadjunkter vid Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Sara Rylander säger att mycket av slöjdkunnandet har traditionellt förts vidare genom att arbeta nära någon mer erfaren: hur verktyg hålls, hur kraften fördelas, hur rytm och balans samspelar i arbetet.</p><p>– Den typen av kunnande är svår att beskriva med ord och ännu svårare att dela när lärare och studenter inte befinner sig i samma verkstad, säger Sara Rylander och fortsätter:</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0576-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0576-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0576-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0576-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0576-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_amnen_imgp0576-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nicklas Burman, universitetsadjunkt vid Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Våra slöjdlärarstudenter studerar på semi-distans och arbetar stora delar av tiden i egna slöjdsalar runt om i landet. Därför är vi intresserade av att undersöka hur teknik kan hjälpa oss att göra kroppsligt kunnande mer synligt och möjligt att arbeta med även när vi inte befinner oss i samma verkstad.</p><h3>Öppnar nya möjligheter</h3><p>Hon säger vidare att genom motion capture kan de spela in rörelser och skapa visualiseringar som går att studera i efterhand, pausa, jämföra och betrakta från olika vinklar. Det öppnar möjligheter att arbeta med sådant som annars är svårt att få syn på i undervisning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="564db03a-f6d7-4955-96f3-eca998b1a534" data-contentname="bilder">{}</div><p>I presentation visades hur de spelat in slöjdrörelser, täljning och sågning, med hjälp av markörer placerade på kroppen, händerna och verktygen.<br>Materialet har sedan visualiserats digitalt så att de kan studera rörelsebanor, koordination och balans. Visualiseringarna gör det möjligt att upptäcka sådant som annars är svårt att uppmärksamma, även för erfarna lärare.</p><p>– Syftet är inte att ersätta praktiskt arbete, utan via teknik synliggöra tysta, kroppsliga dimensioner av slöjdkunnande. Men motion capture har hjälpt oss att se nya aspekter av slöjdrörelser som annars är svåra att få syn på.</p><p>– Det har också gett oss ett konkret sätt att undersöka hur tyst, eller kroppslig kunskap kan visualiseras och användas i undervisning, särskilt i utbildningar där studenter inte alltid kan arbeta tillsammans med läraren i verkstaden.</p><p>Pilotprojekten om hur motion capture-teknologi kan användas för att synliggöra och arbeta med den tysta, kroppsliga kunskap, har även fungerat som grund för ett större utvecklingsarbete som lett vidare till en ansökan inom <strong>InfraVis</strong>.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c9834b9d-b1c1-433f-b1e6-bd5f5815c8c6" data-contentname="fakta">{}</div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_img_7081-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_img_7081-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_img_7081-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_img_7081-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_img_7081-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/00e302e6e7d547b18b623c8ed7440759/umarts_estetiska_img_7081-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anders Lind, universitetslektor i musik vid Institutionen för estetiska ämnen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linnéa Tjernström</span></div></div><p class="quote-center"><strong>Komposition, konstnärlig forskning, teknikutveckling och praktiskt musicerande utvecklas parallellt och påverkar varandra</strong></p><p><strong>Anders Lind</strong>, tonsättare, konstnärlig lektor i musik vid Institutionen för estetiska ämnen, beskrev i sin presentation under veckan ett av sina projekt med musik framförd av deltagare och deras mobiltelefoner.</p><p>Mobile Phone Orchestra (MPO), där Anders Lind förutom att använda det som instrumentgrupp för sin nyskrivna musik, undersöker hur klassisk musik kan omtolkas och utvecklas genom ny teknik och alternativa notationsformer.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bcf0c7fe-162d-43b1-b457-1f93376cd550" data-contentname="Bilder AL">{}</div><p>– Med utgångspunkt i Erik Saties Gnossiennes komponerade jag sex experimentella etyder för mobiltelefonorkester, där deltagarna fick testa och utvärdera olika musikaliska och konceptuella idéer, säger Anders Lind och tillägger:</p><p>– Det är en del av mitt långsiktiga konstnärliga forskningsarbete där jag utforskar nya former för musikaliskt skapande och framförande, med särskilt fokus på mötet mellan akustisk och elektronisk musik, alternativa notationsformer och deltagarbaserat musicerande.</p><p>– Arbetet med Satie är ett exempel på hur jag använder befintliga musikaliska traditioner som utgångspunkt för nya konstnärliga undersökningar.</p><h3>Framförandet en del av den konstnärliga forskningsprocessen</h3><p>Anders Lind säger vidare att hans drivkraft är att utforska nya konstnärliga uttryck och möjligheter för musikaliskt skapande/framförande, där mötet mellan tradition och innovation står i centrum.<br> <br>– Jag vill också utmana föreställningar om vem som kan vara musiker och skapa förutsättningar för, samt undersöka hur, människor utan tidigare musikalisk erfarenhet att delta i konstnärliga sammanhang - exempelvis konserthusframföranden.<br> <br>– En viktig aspekt av mitt arbete är att komposition, konstnärlig forskning, teknikutveckling och praktiskt musicerande utvecklas parallellt och påverkar varandra.<br> <br>– Genom att låta deltagare testa och utvärdera musikaliska idéer blir själva framförandesituationen en del av den konstnärliga forskningsprocessen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bffc345e-9369-42b6-ac62-9608afadf523" data-contentname="Fakta AL">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/slojd-och-musik-intog-scenen_12198243/https://www.umu.se/nyheter/eu-vill-starka-polarforskningssamordning-med-bas-i-umea_12198128/EU vill stärka polarforskningssamordning med bas i Umeå – nya Arktisstrategin ger EPCO en central rollEU presenterade 20 oktober en ny Arktisstrategi som efterlyser stärkt forskningssamordning och närmare internationellt samarbete. För Umeå universitet lyfter strategin fram betydelsen av den europeiska samordningsverksamhet, EPCO - European Polar Coordination Office, som finns på campus och de partnerskap genom vilka universitetet bidrar till att forma arktisk forskning och politik.Fri, 23 Oct 2026 11:17:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/campus_hostbilder-5708-251008-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/campus_hostbilder-5708-251008-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/campus_hostbilder-5708-251008-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/campus_hostbilder-5708-251008-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/campus_hostbilder-5708-251008-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/campus_hostbilder-5708-251008-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitet campus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Utmaningarna i Arktis hänger nära samman och kräver kompetens över ämnesområden och nationsgränser. EU:s nya Arktisstrategi betonar samordning som ett sätt att koppla denna kunskap till beslut om regionens framtid, ett område där Umeå universitet har tagit en aktiv roll, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">EU vill stärka European Polar Coordination Office</h2><p>EU:s nya Arktisstrategi innehåller planer på att förstärka och utveckla European Polar Coordination Office (EPCO) till ett centralt nav för det europeiska polarforskarsamhället och beslutsfattare.</p><p>EPCO ingår i European Polar Boards (EPB) sekretariat, som sedan januari 2025 har sin hemvist vid Arktiskt centrum vid Umeå universitet. Arktiskt centrum säkrade värdskapet i samarbete med Luleå tekniska universitet, Polarforskningssekretariatet och universitetsalliansen Arctic Six.</p><p>Det förstärkta EPCO ska knyta samman forskning, observationer och policy, förbättra tillgången till forskningsinfrastruktur och stödja samordningen inom det europeiska polarforskarsamhället.</p><p>Genom att etablera EPB och EPCO i Umeå skapade Arktiskt centrum och dess partners en direkt koppling mellan universitetet och den europeiska polarforskningssamordningen. EU:s planer på att stärka EPCO ger värdskapet ökad betydelse när unionen eftersträvar närmare kopplingar mellan polarforskning och politiskt beslutsfattande.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Svenskt Centrum för Arktis och Antarktis öppnar möjligheter för Umeå universitet</h2><p>Den europeiska betoningen på samordning har en motsvarighet på nationell nivå. Sveriges Arktisstrategi, som presenterades i maj 2026, lyfter uttryckligen fram Svenskt Centrum för Arktis och Antarktis (SCAA). Initiativet togs 2024 av Arktiskt centrum vid Umeå universitet tillsammans med Centrum för Arktis och Antarktis vid Luleå tekniska universitet och Polarforskningssekretariatet.</p><p class="quote-center">Svensk polarforskning behöver en starkare gemensam röst i diskussioner om policy, finansiering och långsiktiga prioriteringar.</p><p>SCAA har som mål att samla universitet och andra forskningsorganisationer i Sverige i ett nationellt konsortium för samordning av polarforskning. Genom att utveckla gemensamma prioriteringar och föra en samlad talan vill initiativet ge forskarsamhället större inflytande i policydiskussioner och i dialogen med forskningsfinansiärer. Samarbetet växer samtidigt som dess formella organisation fortfarande utvecklas.</p><p>– Svensk polarforskning behöver en starkare gemensam röst i diskussioner om policy, finansiering och långsiktiga prioriteringar. Genom Arktiskt centrum har Umeå universitet varit med och initierat en nationell kraftsamling för att bygga den rösten. När fler institutioner ansluter kan vi företräda bredden inom svensk polarforskning med större tyngd och bidra till att forma dess framtida förutsättningar, säger Keith Larson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Arctic Six och UArctic stärker Umeå universitets inflytande över arktiska forskningsprioriteringar</h2><p>EU:s strategi pekar ut Arctic Six och UArctic bland de organisationer som unionen avser att samarbeta med för att stödja hållbar utveckling och stärka kapaciteten för lokal styrning och förvaltning i Arktis.</p><p>Umeå universitet har en ledande roll inom Arctic Six och innehar centrala uppdrag inom UArctics ledning och styrning.</p><p>Arctic Six är också en viktig gemensam röst i europeiska policydiskussioner. Alliansens Policy Working Group för dialog med EU-institutioner och alliansen lämnade rekommendationer inför uppdateringen av Arktisstrategin. För Umeå universitet är detta en kanal för att föra in forskningskompetens och universitetets prioriteringar i diskussioner om framtida politik och forskningens förutsättningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/csm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/csm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/csm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/csm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/csm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7ea861fba0f1410c9826d4b150be4aba/csm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina Storm Mienna, föreståndare för Várdduo - Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Keith Larson leder Arctic Six Research Working Group och är UArctic Associate Vice-President for Polar Research Analytics. Christina Storm Mienna, föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning, är sekreterare i UArctic Assembly, organisationens medlemsförsamling, och bidrar till nätverkets styrning och strategiska inriktning.</p><p>Ledarskapet omfattar även forskningssamarbeten. Umeå universitet är värd för två nya tematiska nätverk inom UArctic som fick preliminärt godkännande 2026: Arctic AI, som leds av Frank Dignum, och Arctic Food Transitions, som leds av Armando Perez-Cueto.</p><p>För forskare som vill etablera nya nätverk inom UArctic erbjuder Arktiskt centrum kunskap om nätverket och stöd i att utveckla förslag där det är relevant och möjligt.</p><p>– Att bygga en internationell närvaro och vinna förtroendet att ta ledande roller kräver ett uthålligt engagemang under många år. Vid Arktiskt centrum arbetar vi aktivt för att föra tillbaka den kunskap, de kontakter och de möjligheter som engagemanget ger till Umeå universitet och att hjälpa forskare över fakultetsgränserna att utveckla samarbeten och gemensamma initiativ. Vi för också in deras kompetens och prioriteringar i internationella diskussioner och ger därigenom universitetet en starkare röst i arbetet med att forma arktisk forskning och politik, säger Keith Larson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="38dd58a4-8378-4d58-bd3e-d0309d8040a8" data-contentname="Eu:s Arktiska strategi">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/eu-vill-starka-polarforskningssamordning-med-bas-i-umea_12198128/https://www.umu.se/nyheter/globalt-foretagande-i-fokus_12198219/Globalt företagande i fokus när IKEA:s tidigare vd besökte HandelshögskolanHur leder man organisationer genom förändring i en tid präglad av digitalisering, AI, hållbarhetskrav och global osäkerhet? Det var några av de frågor som stod i fokus när Handelshögskolans alumn Jon Abrahamsson Ring återvände till Umeå för att möta studenter, medarbetare och representanter från näringslivet.Fri, 23 Oct 2026 10:01:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__032192.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__032192.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__032192.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__032192.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__032192.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__032192.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jon Abrahamsson Ring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Jon Abrahamsson Ring tog examen från Handelshögskolan vid Umeå universitet 1998 och har sedan dess haft ledande roller i flera internationella företag. Under sammanlagt 18 år var han vd för Filippa K, Plantagen och Inter IKEA. Numera arbetar han som Senior Advisor på Blackstone, världens största private equity-bolag, och innehar ett antal styrelseuppdrag.</p><p>Inför en fullsatt sal med 220 studenter delade Jon under en föreläsning med sig av erfarenheter från sin karriär och reflektioner kring ledarskap i en föränderlig omvärld. Responsen från studenterna var mycket positiv. De beskrev föreläsningen som inspirerande och motiverande, och uppskattade särskilt Jons konkreta råd, personliga erfarenheter och förmåga att förmedla sina budskap på ett engagerande och väl disponerat sätt. Att en tidigare student från Handelshögskolan nått en internationell toppkarriär lyftes också fram som särskilt inspirerande.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__1260.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__1260.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__1260.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__1260.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__1260.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/53966b90f77b4f8cadf4d4e5e433b493/jon_abrahamsson_ring__1260.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jon Abrahamsson Ring föreläser inför 220 studenter på Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p class="quote-center">Hitta ditt syfte, något du verkligen tror på och brinner för.</p><p>Under studentföreläsningen återkom Jon till vikten av att hitta ett tydligt syfte och arbeta med sådant man genuint brinner för. Han uppmuntrade studenterna att ta vara på möjligheter när de uppstår, våga följa sina drömmar och söka sig till organisationer vars värderingar stämmer överens med ens egna. Ett annat centralt budskap var betydelsen av självledarskap, nyfikenhet och förmågan att lösa problem på egen hand. Enligt Jon är det viktigt att utvecklas och lära av andra, men samtidigt vara trygg i sina egna styrkor och förbli trogen den man är.</p><p>– Hitta ditt syfte, något du verkligen tror på och brinner för. Var nyfiken, våga ta möjligheter när de uppstår och bygg vidare på de styrkor som tagit dig dit du är idag. Att vara syftesdriven är något som har fungerat för mig, jag gör inte någonting som jag inte tror på, säger Jon.</p><p>Jon lyfte även fram att tekniker som AI snabbt blir en självklar del av arbetslivet snarare än en konkurrensfördel i sig. Han menar att framgång därför fortsatt kommer att bygga på människors förmåga att skapa värde, visa gott omdöme, leda sig själva och omsätta kunskap i praktiken.</p><p>Senare under eftermiddagen samlades representanter från Umeås näringsliv till ett arrangemang i samarbete med Blå Huset. Med utgångspunkt i sin egen karriärresa delade Jon med sig av perspektiv på tillväxt, transformation och långsiktigt värdeskapande. Föreläsningen följdes av en paneldiskussion sammansatt av medarbetare från Handelshögskolan tillsammans med alumner, där ämnen som företagskultur, hållbarhet, investeringar och verksamhetsstyrning stod i fokus. Dagen rundades av med mingel och nätverkande.</p><p>– Det var väldigt roligt att komma tillbaka till Umeå, se hur universitetet har utvecklats och möta så många engagerade studenter, medarbetare, representanter från näringslivet och gamla vänner, avslutar Jon.</p>https://www.umu.se/nyheter/globalt-foretagande-i-fokus_12198219/https://www.umu.se/nyheter/slutseminarium-for-support-office-for-life-science--health_12198197/Slutseminarium för Support Office for Life Science & HealthDen 7 oktober samlades aktörer inom akademi, offentlig sektor och näringsliv för att delta på slutseminariet för Support Office for Life Science & Health (SOLH). Under seminariet delades erfarenheter, resultat och lärdomar från tre års arbete med innovation och samverkan inom Life Science, hälsa, vård och omsorg.Fri, 23 Oct 2026 09:31:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fb5c4bf089404152a121f5231b32ea45/261007-solh-slutseminarium-443.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fb5c4bf089404152a121f5231b32ea45/261007-solh-slutseminarium-443.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fb5c4bf089404152a121f5231b32ea45/261007-solh-slutseminarium-443.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fb5c4bf089404152a121f5231b32ea45/261007-solh-slutseminarium-443.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fb5c4bf089404152a121f5231b32ea45/261007-solh-slutseminarium-443.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fb5c4bf089404152a121f5231b32ea45/261007-solh-slutseminarium-443.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Jenny Karlsson</span></p></div></div><p>SOLH's uppdrag har varit att stärka innovationssystemet inom Life Science, hälsa, vård och omsorg i norra Sverige genom att skapa en tydlig väg från idé till innovation. Projektet har samlat kompetenser från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Region Västerbotten, Region Norrbotten, Umeå kommun, Skellefteå kommun och Umeå universitet Holding AB med medfinansiering från EU:s regionalfond. </p><p>"De erfarenheter, nätverk, arbetssätt och samarbeten som byggts upp under projektperioden utgör en stark grund för fortsatt utveckling, innovation och samverkan inom hälsa, vård och omsorg i norra Sverige," säger Mats Falck, projektledare för SOLH.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sammanfattning av tre års arbete</h2><p>Under seminariet presenteras exempel på projekt som fått stöd, behov som mötts genom innovation samt de nätverk och samarbeten som vuxit fram under projektperioden. </p><p>Programmet innehöll bland annat:</p><ul><li>Projektberättelsen – den övergripande storyn om SOLH </li><li>Resultat och effekter av SOLH</li><li>Stöd till projekt och partnerskap</li><li>Nätverksbyggande på regional, nationell och internationell nivå</li><li>Stöd till innovation och innovatörer</li><li>Presentation av SOLH:s IP-verktyg</li><li>Paneldiskussion om lärdomar och blick framåt</li></ul><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Eventbilder</h2><p>Ta del av några av höjdpunkterna från dagen i bildgalleriet nedan.</p><p>Fotograf: Jenny Karlsson</p>https://www.umu.se/nyheter/slutseminarium-for-support-office-for-life-science--health_12198197/https://www.umu.se/nyheter/olika-utbildningar-samma-lag_12198057/Olika utbildningar, samma lagSanna Augustsson, Kaja Ekle och Hedda Runemark Brydsten är lagkamrater i Björklövens damlag och läser samtidigt olika utbildningar vid Umeå universitet. Studierna och hockeyn går sida vid sida i deras satsning på dubbla karriärer. Fri, 23 Oct 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Sanna Augustsson, Kaja Ekle och Hedda Runemark Brydsten satsar på dubbla karriärer vid UMU.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Björklöven IF</span></div></div><p>Elitidrottsstudenterna har valt olika vägar vid universitetet. Sanna går sin första termin på apotekarprogrammet, Kaja sin femte termin på högskoleingenjörsprogrammet i medicinsk teknik och Hedda sin första termin på samhällsplanerarprogrammet. Gemensamt är satsningen på ishockey i Björklövens damlag, där Sanna är back och lagkapten, Kaja målvakt och Hedda forward.</p><h3>Olika vägar till Umeå universitet</h3><p>Vägen till Umeå universitet har sett olika ut för de tre lagkamraterna. För Kaja var det hockeyn som först tog henne till Umeå. När hon fick ett erbjudande från Björklöven läste hon redan en annan utbildning. I samband med flytten till Umeå började hon fundera på att byta utbildning och fick upp ögonen för medicinsk teknik, som erbjuder många spännande möjligheter i arbetslivet.</p><p>– Jag är väldigt intresserad av hur tekniken används inom sjukvården, exempelvis inom röntgen och diagnostik, och hur tekniska framsteg kan bidra till bättre undersökningar och behandlingar. Jag är också intresserad av kopplingen mellan teknik och idrott, säger Kaja, som är nöjd med sitt val av utbildning.  </p><p>Sanna hade länge en dröm om att bli läkare och ett stort intresse för människokroppen och sjukdomslära. När hon fick höra talas om apotekarprogrammet väcktes hennes intresse. Att utbildningen ges på distans ger henne dessutom möjlighet att anpassa studierna efter hockeysatsningen.</p><p>För Hedda, som är uppvuxen i Umeå, fanns både hockeyn och universitetet redan nära. Hon spelade i Björklöven och ville gärna stanna kvar i klubben. Hon kände också till Umeå universitets möjligheter att kombinera studier med elitidrott.</p><h3>En vardag med dubbla karriärer</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f4907ba8-7a3e-42cd-a0cd-b02bd6155b46" data-contentname="Bildspel Björklöven dam">{}</div><p>Att satsa på dubbla karriärer kräver god planering. Hedda berättar att en vanlig vecka ofta innehåller åtta till tio träningspass, där majoriteten ligger på kvällstid. Matcherna spelas oftast på helgerna och studierna behöver därför i stor utsträckning rymmas under dagarna.</p><p>Sanna känner igen sig och försöker se studierna som ett arbete med normala arbetstider. Eftersom träningar och matcher främst är förlagda till kvällar och helger ägnar hon dagarna åt studierna på apotekarprogrammet.</p><p>– Ibland har vi bortamatcher med långa bussresor, då får plugget helt enkelt följa med, säger hon.</p><p>Det känner även Kaja igen. Hon har lärt sig att det är viktigt att plugga kontinuerligt, även de dagar hon inte har någon föreläsning.</p><p>– Vid behov tar jag med studierna på bortaresor och pluggar på bussen eller hotellet. Ibland får jag också fortsätta med skolarbetet på kvällen efter träningen, säger Kaja.</p><p class="quote-center">Att ha möjligheten att förbereda sig inför livet efter karriären, samtidigt som den pågår, är väldigt tacksamt.</p><p>Alla tre upplever att det fungerar bra att kombinera studierna vid Umeå universitet med hockeysatsningen, även om det ställer krav på planering och framförhållning. Hedda behöver planera sin tid eftersom marginalerna för att skjuta upp uppgifter är mindre. Kaja försöker ligga steget före när tentor och matcher sammanfaller medan distansstudierna ger Sanna möjlighet att anpassa studietiden efter hockeyn.</p><h3>När studier och hockey krockar</h3><p>Trots god planering finns det tillfällen då studierna och idrotten konkurrerar om tiden. För Sanna är den största utmaningen de perioder då tiden inte riktigt räcker till.</p><p>– Ibland hade dygnet gärna fått vara några timmar längre. Å andra sidan är det ofta kortvariga perioder med så pass mycket stress. Jag försöker fokusera på det viktiga, såsom sömn, kost och det allra nödvändigaste i skolan eller hockeyn, säger Sanna.</p><p>Hon försöker också ta vara på tiden i vardagen. När hon cyklar till ishallen eller lagar mat kan hon till exempel lyssna på poddar eller prata högt för sig själv och repetera sådant hon behöver kunna i skolan.</p><p>För Hedda är den största utmaningen grupparbeten, eftersom hon inte har möjlighet att stanna kvar på universitetet sent på eftermiddagen eller kvällen.</p><p>– Jag har varit snabb med att försöka planera upp tiden och de jag har jobbat med har varit flexibla och förstående, berättar Hedda.</p><p class="quote-center">Jag uppskattar verkligen möjligheten att kunna anpassa studierna.</p><p>Som Riksidrottsuniversitet arbetar Umeå universitet för att skapa förutsättningar för elitidrottare som vill kombinera studier med en elitidrottssatsning. Det finns bland annat möjlighet till individuellt anpassade studier.</p><p>Kaja beskriver hur flexibiliteten kan se ut i praktiken. Ibland har hon kunnat välja laborationstillfällen som passar bättre med träningstiderna och delta i föreläsningar på distans.</p><p>– Jag uppskattar verkligen möjligheten att kunna anpassa studierna utan att behöva kompromissa med utbildningen, säger Kaja.</p><p> Hedda upplever att elitidrottsavtalet underlättar kontakten med lärare och kursansvariga och lyfter även fram stödet från studievägledarna.</p><p>– Studievägledarna har varit toppen. Det viktiga är att planera sina studier, hålla koll på schemat och kommunicera om det blir krockar, säger Hedda.</p><h3>Gemenskapen på och utanför isen</h3><p>Att flera i laget kombinerar hockey med studier innebär att de kan stötta och motivera varandra. På bortaresorna kan lagkamraternas skolarbete till och med ge en extra skjuts att själv öppna böckerna eller datorn.</p><p>– Vi kan peppa varandra att använda tiden, även när man egentligen är trött och hellre skulle vilja koppla av, säger Kaja.   </p><p>Sanna lyfter också fram förståelsen för varandras situation. Även om de läser olika utbildningar, eller arbetar vid sidan av hockeyn, delar de erfarenheten av att få hockeyn att fungera med andra delar i vardagen.</p><p class="quote-center">Det är värdefullt att kunna dela erfarenheter.</p><p>Hedda lyfter i sin tur både nuvarande och tidigare lagkamrater, liksom kvinnliga tränare hon haft under sin uppväxt, som inspirationskällor. De har visat henne att det går att kombinera hockey med en utbildning.</p><p>– Det är värdefullt att kunna dela erfarenheter med varandra och få tips på hur man kan få ihop vardagen, säger hon.</p><h3>Två satsningar som kompletterar varandra</h3><p>För de tre lagkamraterna betyder det mycket att kunna kombinera elitidrott med studierna. Inom damhockeyn är det svårt för många att försörja sig långsiktigt enbart på sporten. Att kunna utbilda sig samtidigt som hockeykarriären pågår ger därför möjligheter även inför framtiden.</p><p>– Att ha möjligheten att förbereda sig inför livet efter karriären, samtidigt som den pågår, är väldigt tacksamt, säger Sanna.</p><p>Men det handlar inte bara om framtiden. Kaja beskriver hur studierna och hockeyn kompletterar varandra här och nu. Under intensiva tentaperioder kan träningen bli ett välkommet avbrott från studierna, medan studierna ger möjlighet att arbeta mentalt samtidigt som kroppen får återhämta sig.</p><p class="quote-center">Kombinationen hjälper mig, både som student och som hockeyspelare.</p><p>Sanna känner igen sig i den bilden.</p><p>– Jag tycker om kombinationen och tror att den hjälper mig, både som student och som hockeyspelare, säger Sanna.</p><p>För Hedda bidrar dubbla karriärer också till en balans mellan olika delar av livet.</p><p>– Om jag bara har hockeyn eller studierna att fokusera på kan det bli väldigt mycket press, eftersom mycket av ens identitet och självkänsla knyts just till det. Att ha båda ger mig flera olika sammanhang i livet och en bra balans mellan att satsa på hockeyn här och nu och att skapa möjligheter för framtiden.</p>https://www.umu.se/nyheter/olika-utbildningar-samma-lag_12198057/https://www.umu.se/nyheter/fran-stillbilder-till-film-av-livets-molekylara-maskiner_12198120/Från stillbilder till film av livets molekylära maskinerHur får kroppens minsta maskiner hjärtat att slå, muskler att röra sig och nervsignaler att färdas genom kroppen? Trots decennier av forskning saknas fortfarande en direkt förståelse för hur dessa livsviktiga processer fungerar i realtid. Nu ska ett team forskare utveckla en metod som kan fånga molekylära maskiner i arbete.Thu, 22 Oct 2026 14:30:53 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0acf057a47f74de59effba6819649713/andersson_magnus-6846-260529-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0acf057a47f74de59effba6819649713/andersson_magnus-6846-260529-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0acf057a47f74de59effba6819649713/andersson_magnus-6846-260529-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0acf057a47f74de59effba6819649713/andersson_magnus-6846-260529-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0acf057a47f74de59effba6819649713/andersson_magnus-6846-260529-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0acf057a47f74de59effba6819649713/andersson_magnus-6846-260529-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Andersson, professor vid Kemiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Vi vill bygga upp en ny nationell forskningskapacitet som på sikt kan bidra till ett skifte inom biologin där vi går från statiska bilder av livets byggstenar till en mer direkt förståelse av hur de faktiskt fungerar i tid och rum. Det här är förhoppningsvis kunskap som kan bana väg för framtida framsteg inom medicin, biologi och bioteknik, säger Magnus Andersson, professor vid kemiska institutionen på Umeå universitet.</p><p>Inne i våra celler finns molekylära maskiner som omvandlar kemisk energi till biologiskt arbete. De styr bland annat nervsignalering, muskelrörelser och kroppens hantering av livsnödvändiga metaller. En viktig grupp är de så kallade P-typ-ATPaserna, proteiner som drivs av energimolekylen ATP. Därmed bidrar de till livsviktiga funktioner som nervsignalering, muskelarbete och hjärtats normala funktion.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ny teknik kan avslöja dolda processer</h2><p>Trots att de har studerats i snart 70 år vet forskarna fortfarande inte exakt hur energin omvandlas till de rörelser som gör arbetet möjligt. Anledningen är att de avgörande förändringarna sker extremt snabbt, på mikro- till millisekunder. Dagens metoder fångar oftast bara början och slutet av processen, ungefär som att försöka förstå en film genom att studera ett fåtal stillbilder.</p><p>Forskarna vill därför utveckla tidsupplöst kryoelektronmikroskopi. Genom att starta en proteinreaktion och frysa den vid noggrant valda tidpunkter blir det möjligt att observera molekylära maskiner mitt i arbetet. För första gången kan forskare då följa hur biologiskt arbete uppstår steg för steg. P-typ-ATPaser är fokus i projektet, men metoden kan användas för att studera många andra snabba biologiska processer som hittills varit omöjliga att observera.</p>https://www.umu.se/nyheter/fran-stillbilder-till-film-av-livets-molekylara-maskiner_12198120/https://www.umu.se/nyheter/nytt-projekt-ska-kartlagga-ororda-och-kansliga-arktiska-sjoar_12198111/Nytt projekt ska kartlägga orörda och känsliga arktiska sjöarArktis värms upp tre gånger snabbare än det globala genomsnittet och innehåller några av världens mest värdefulla sötvatten. Nu ska forskare undersöka hur klimatförändringarna påverkar några av världens mest orörda sjöar och vilka ekosystem som riskerar att förändras i grunden.Thu, 22 Oct 2026 14:16:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af7573531be14008bf138556e1f919f6/ann-kristin_bergstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af7573531be14008bf138556e1f919f6/ann-kristin_bergstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af7573531be14008bf138556e1f919f6/ann-kristin_bergstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af7573531be14008bf138556e1f919f6/ann-kristin_bergstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af7573531be14008bf138556e1f919f6/ann-kristin_bergstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af7573531be14008bf138556e1f919f6/ann-kristin_bergstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ann-Kristin Bergström, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Jonsson</span></div></div><p>– Vi ser redan att arktiska sjöar förändras, men vi vet fortfarande för lite om vilka sjöar som är mest sårbara och varför vissa verkar vara mer motståndskraftiga än andra. För att få svar på detta ska vi kombinera fältstudier och experiment med statistiska analyser och modeller, säger Ann-Kristin Bergström, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Arktiska sjöar är viktiga för både natur och samhälle. De fungerar som dricksvattentäkter och livsmiljöer för fiskarter som öring och röding. Samtidigt påverkas Arktis starkt av klimatförändringarna vilket snabbt förändrar förutsättningarna i sjöarna.</p><p>Forskare ser redan tecken på uppvärmning, brunare vatten och förändrad tillgång på näringsämnen. Det finns också en oro för att förändringarna kan påverka sjöarnas biologiska produktion och öka risken för skadliga blomningar av cyanobakterier. Trots det saknas fortfarande kunskap om hur arktiska sjöar kommer att utvecklas i framtiden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ska förutsäga framtidens sjöar</h2><p>Det nya forskningsprojektet som leds av professor Ann-Kristin Bergström ska undersöka hur klimatförändringar påverkar produktionen i arktiska sjöar och förekomsten av cyanobakterier. Målet är att identifiera vilka sjöar och regioner som riskerar stora förändringar och vilka som kan stå emot påverkan.</p><p>Forskarteamet ska knyta samman kunskap från flera forskningsområden - fältstudier och experiment med statistiska analyser och modeller - för att bättre förstå de processer som styr sjöarnas utveckling i ett varmare klimat.</p><p>Resultaten ska ge ett bättre vetenskapligt underlag för att skydda och förvalta arktiska sjöar i framtiden som är några av världens mest värdefulla sötvattensmiljöer.</p>https://www.umu.se/nyheter/nytt-projekt-ska-kartlagga-ororda-och-kansliga-arktiska-sjoar_12198111/https://www.umu.se/nyheter/jakten-pa-ett-battre-fotosyntesenzym_12198099/Jakten på ett bättre fotosyntesenzymRubisco är ett av jordens viktigaste enzymer. Trots att enzymet gör det möjligt för växter att omvandla koldioxid till biomassa arbetar det långsamt och gör ofta fel. Nu vill forskare förstå de dolda mekanismer som styr enzymets reaktioner, med målet att utveckla grödor som växer bättre och fångar upp mer koldioxid.Thu, 22 Oct 2026 13:26:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cf2599694fbf4513be68b6b08e731cd7/messinger_johannes_9054-241119-mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf2599694fbf4513be68b6b08e731cd7/messinger_johannes_9054-241119-mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf2599694fbf4513be68b6b08e731cd7/messinger_johannes_9054-241119-mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cf2599694fbf4513be68b6b08e731cd7/messinger_johannes_9054-241119-mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf2599694fbf4513be68b6b08e731cd7/messinger_johannes_9054-241119-mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf2599694fbf4513be68b6b08e731cd7/messinger_johannes_9054-241119-mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johannes Messinger, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Genom att förstå vad som styr rubiscos funktion hoppas vi kunna utveckla förbättrade varianter som kan bidra till både ett mer hållbart jordbruk och ökad koldioxidinfångning. Vi ska göra det genom att kombinera en rad olika avancerade forskningsmetoder och våra resultat ska förhoppningsvis också gå att överföra för att kunna designa andra helt nya, effektivare enzymer inom andra områden, säger Johannes Messinger, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik på Umeå universitet.</p><p>Enzymer fungerar som naturens egna katalysatorer och driver de kemiska reaktioner som livet är beroende av. Rubisco har en särskilt central roll eftersom det under fotosyntesen omvandlar koldioxid från luften till kolhydrater. Men trots sin betydelse är enzymet förhållandevis ineffektivt. En förklaring kan vara att rubisco utvecklades för flera miljarder år sedan, innan jordens atmosfär innehöll syre.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Dolda mekanismer kan ge ledtrådar för utveckling av effektivare växter</h2><p>Forskarna ska i projektet undersöka en mindre känd del av enzymets funktion. Fokus ligger på hur förändringar långt från det aktiva centret, där själva reaktionen sker, kan påverka hur väl enzymet arbetar. Tidigare forskning och forskarnas egna preliminära resultat tyder på att sådana långdistanseffekter kan vara avgörande för att förbättra rubiscos prestanda.</p><p>För att studera detta ska forskarteamet använda en kombination av avancerade metoder som kryo-elektronmikroskopi, neutronspridning, masspektrometri, molekylärgenetiska tekniker och avancerade datorsimuleringar. Tillsammans ska de ge en mer detaljerad bild av vad som styr enzymets funktion.</p><p>Om forskarna lyckas kan kunskapen användas för att utveckla snabbare och mer träffsäkra varianter av rubisco. Sådana enzymer skulle kunna föras in i grödor för att öka tillväxten och förbättra växternas förmåga att ta upp koldioxid. Resultaten kan också bana väg för framtidens design av helt nya enzymer med användningsområden inom bioteknik och hållbar innovation.</p>https://www.umu.se/nyheter/jakten-pa-ett-battre-fotosyntesenzym_12198099/https://www.umu.se/nyheter/sparning-av-metan-over-granserna-mellan-land-och-vatten_12198089/Spårning av metan över gränserna mellan land och vattenMetan är en av de mest kraftfulla växthusgaserna i atmosfären. Trots det finns fortfarande stora kunskapsluckor kring var gasen bildas och vilka faktorer som styr utsläppen. Nu vill ett team av forskare kartlägga en tidigare förbisedd zon mellan grundvatten och vattendrag som allt tydligare framstår som en viktig källa till metan. Resultaten kan utgöra en viktig pusselbit för att förutsäga metanutsläpp som en följd av klimatförändringar och mänsklig påverkan.Thu, 22 Oct 2026 13:12:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb9ec6528e794d7ea21a05d2da93e26d/ryan-sponseller-dsc03560.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb9ec6528e794d7ea21a05d2da93e26d/ryan-sponseller-dsc03560.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb9ec6528e794d7ea21a05d2da93e26d/ryan-sponseller-dsc03560.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb9ec6528e794d7ea21a05d2da93e26d/ryan-sponseller-dsc03560.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb9ec6528e794d7ea21a05d2da93e26d/ryan-sponseller-dsc03560.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb9ec6528e794d7ea21a05d2da93e26d/ryan-sponseller-dsc03560.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ryan Sponseller, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>– Vi vill förstå vilka processer som styr när och var metan bildas i övergångszonen mellan grundvatten och ytvatten, eftersom den kunskapen är avgörande för att kunna förutsäga framtida utsläpp, säger Ryan Sponseller, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Tidigare forskning har ofta inriktat sig på temperaturens betydelse för metanproduktionen, men nya rön tyder på att hydrologiska processer och förändringar kan vara minst lika viktiga i grundvattenmiljöer.</p><p>Forskarna bakom projektet har visat att området där grundvatten möter ytvatten spelar en större roll för de globala metanutsläppen än man tidigare trott. Där verkar stora mängder metan kunna bildas, men de bakomliggande processerna har hittills studerats väldigt lite.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Jakten på de dolda metankällorna</h2><p>I detta projekt ska forskarna undersöka hur variationer i grundvattennivåer påverkar så kallade redoxförhållanden, det vill säga hur tillgången på syre och andra ämnen i marken avgör vilka kemiska och mikrobiella processer som gynnas. När grundvattennivåerna stiger eller sjunker förändras förutsättningarna för mikroorganismer som producerar metan.</p><p>Samtidigt påverkas de förhållanden som möjliggör metanproduktion även av kemiska faktorer som hänger samman med markanvändning och tidigare nedfall av ämnen som nitrat och sulfat.</p><p>För att förstå hur produktionen och utsläppen av metan regleras kommer forskarna att genomföra ett större fältförsök i Krycklan utanför Vindeln samt mindre fältstudier runt om i Sverige och laboratorieförsök med jordprover från flera europeiska länder. Resultaten ska användas för att utveckla modeller som bättre kan förutsäga hur metanutsläpp förändras i framtidens klimat, med fler perioder av torka och högflöden. På sikt kan kunskapen bidra till säkrare uppskattningar av metanets roll i den globala växthuseffekten.</p>https://www.umu.se/nyheter/sparning-av-metan-over-granserna-mellan-land-och-vatten_12198089/https://www.umu.se/nyheter/mottagare-av-vardduos-vetenskapliga-pris-uppmarksammades-pa-arshogtiden-2026_12198069/Mottagare av Várdduos Vetenskapliga Pris uppmärksammades på Årshögtiden 2026Lördagen den 17 oktober hölls Umeå universitets årshögtid 2026, där man utnämner hedersdoktorer, installerar nya professorer, samt uppmärksammar vetenskapliga pristagare under året. I år uppmärksammades mottagarna för Várdduos Vetenskapliga Pris 2025 och 2026.Thu, 22 Oct 2026 15:51:40 +0200<p>Vid ceremonin fick 2026 års mottagare av Várdduos Vetenskapliga Pris ta emot sitt diplom. Peter Johansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet tilldelades priset för sin betydande forskning inom samiska och urfolksrelaterade frågor utifrån mänskliga rättighetsperspektiv.</p><p>– Det känns väldigt roligt och hedrande att få motta det här priset. Som forskare arbetar man ofta länge med frågor man tycker är viktiga, så det betyder mycket att det arbetet uppmärksammas, säger Peter Johansson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Höll prisföreläsning om bristen på kunskap om urfolk</h2><p>Peter Johansson höll också sin prisföreläsning ”Varför vet jag ingenting om samer?”, en fråga som fick honom att intressera sig och börja forska om samer och svensk samepolitik.  Under föreläsningen beskrev han hur han tycks veta mer om andra urfolk i världen än om samer i Sverige. Han lyfte även frågan om varför vi vet så lite om samer, och menar på att Sverige, som ofta ses som ett föregångsland när det gäller mänskliga rättigheter, har varit ganska bra på minoritetsrätt, men misskött sig vad gäller urfolks rättigheter.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9787618f-0771-4948-866d-b6b3ac0f6c9c" data-contentname="BILD Peter J föreläsning">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">2025 års mottagare av Várdduos Vetenskapliga Pris</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3996ca77-e931-41e5-9a03-80468cb1ea55" data-contentname="BILD Asta Balto">{}</div><p>Mottagare av Várdduos Vetenskapliga Pris 2025 var professor emerita Asta Mitkijá Balto, för hennes långvariga arbete inom samisk och urfolksrelaterad forskning och utbildning, både i Sápmi och internationellt. Vissa omständigheter gjorde att hon inte kunde motta sitt pris under 2025, så hon uppmärksammades detta år. Asta Mitkijá Balto tog emot sitt pris från Várdduos föreständare Christina Storm Mienna under Sámi and Indigenous Education Conference 2026 i Kautokeino som ägde rum tidigare i oktober.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Várdduos Vetenskapliga Pris 2027 öppnar 11 januari</h2><p>Nästa nomineringsperiod för Várdduos Vetenskapliga pris kommer att öppna den 11 januari. Fundera redan nu på att skicka in en nominering!</p>https://www.umu.se/nyheter/mottagare-av-vardduos-vetenskapliga-pris-uppmarksammades-pa-arshogtiden-2026_12198069/https://www.umu.se/nyheter/innovation-i-samverkan-med-region-vasterbotten_12197949/Från teori till praktik – innovation i samverkan med Region VästerbottenPå Handelshögskolan vid Umeå universitet kan studenter på Ekonomie kandidatprogrammet fördjupa sig i innovation och samtidigt få möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken. En av studenterna i den första kull som testat praktik inom innovationsområdet är Charlotta Säfvenberg, som gjort sin praktik hos Region Västerbotten, i arbetslaget Innovationsledning på Regional utveckling.Wed, 21 Oct 2026 12:22:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/269a7118f24842d5bbaedcfbd7997463/vrisp.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/269a7118f24842d5bbaedcfbd7997463/vrisp.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/269a7118f24842d5bbaedcfbd7997463/vrisp.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/269a7118f24842d5bbaedcfbd7997463/vrisp.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/269a7118f24842d5bbaedcfbd7997463/vrisp.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/269a7118f24842d5bbaedcfbd7997463/vrisp.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gänget från VRISP: Carina Norman, Sara Pejok, Karl Frykholm, Lena Bieblad, Jenny Ferry, Magnus Rudehäll, Charlotta Säfvenberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jörgen Boström</span></div></div><p>Under sin praktik har Charlotta Säfvenberg, som läser tredje året på Ekonomie kandidatprogrammet, fått vara med och utveckla metoden för den regionala satsningen VRISP – Västerbottens Regional Innovation & Science Park. Hon har även bidragit till planeringen av ett större evenemang i Kittelfjäll i februari 2027, där studenter, företag, forskare och representanter från kommunen tillsammans ska utveckla affärsmodellen för en ny regional satsning.</p><p class="quote-center">Vi går från det teoretiska till det praktiska</p><p>– Att få vara delaktig i och driva ett av de större eventen som VRISP arrangerar, där också studenter ska vara medskapare, känns såklart extra kul. Vi går från det teoretiska till det praktiska, berättar Charlotta. <br> <br>Jenny Ferry, innovationsledare på Region Västerbotten och projektledare för VRISP, var med i dialogen med Handelshögskolan när innovationsspåret tog form. Som alumn från Handelshögskolan ser hon praktiksamarbetet som ett viktigt steg för att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv.</p><p class="quote-center">Det handlar inte bara om att skapa strukturer och förstå ekonomi, utan också om att utbilda fler ekonomer som har verktyg att leda i osäkerhet</p><p>– Det här är ett fantastiskt sätt att koppla ihop Handelshögskolan med innovationsledning. Det handlar inte bara om att skapa strukturer och förstå ekonomi, utan också om att utbilda fler ekonomer som har verktyg att leda i osäkerhet, säger Jenny. <br> <br>Att kunna leda när framtiden är svår att förutse blir allt viktigare i arbetslivet. Digital utveckling, snabba samhällsförändringar och en omvärld i ständig rörelse ställer nya krav på ekonomer och framtida ledare. Inom innovationsledningsstandarden ISO 56000-familjen lyfts begreppet leading in uncertainty fram som en central förmåga: att kunna navigera, fatta beslut och skapa riktning även när alla svar ännu inte finns. <br> <br>Genom att kombinera teori, praktik och samverkan får studenterna på Ekonomie kandidatprogrammet utveckla dessa färdigheter, bygga professionella nätverk och stärka sin position på arbetsmarknaden redan under studietiden.</p><p class="quote-center">Programmet är helt rätt i tiden. I vår utbildning tränas vi hela tiden i att integrera hållbarhetsaspekter och att reflektera kring både för- och nackdelar med ökad digitalisering.</p><p>– Jag tycker att programmet är helt rätt i tiden. I vår utbildning tränas vi hela tiden i att integrera hållbarhetsaspekter och att reflektera kring både för- och nackdelar med ökad digitalisering, vilket jag tror är en bra grund inför stundande yrkesliv. Jag tror varken hållbarhetskraven eller digitaliseringen kommer att minska. Jag tycker också att det är toppen att vi får möjlighet att göra praktik under utbildningen och rekommenderar alla som har möjlighet till att göra det. Ett jättebra tillfälle att omsätta teori till praktik, avslutar Charlotta. <br> <br><a href="~/link/e359e688bbe645c5b6791e654faf0a91.aspx">Läs mer om Ekonomie kandidatprogrammet</a><br> <br><a href="https://www.linkedin.com/company/vrisp-v%C3%A4sterbotten-regional-innovation-science-park">Lär mer om VRISP på LinkedIn</a> (om två veckor lanseras även VRISP.se)</p>https://www.umu.se/nyheter/innovation-i-samverkan-med-region-vasterbotten_12197949/https://www.umu.se/nyheter/fler-regelandringar-kravs-for-att-minska-overskuldsattningen_12197774/Fler regeländringar krävs för att minska överskuldsättningenÖverskuldsättningen ökar i Sverige enligt en ny rapport från Sveriges Stadsmissioner. Ann-Sofie Henrikson diskuterar rättsliga åtgärder mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning i sitt bidrag i rapporten. Hon anser att det krävs fler regeländringar för att minska problemen. Wed, 21 Oct 2026 09:22:03 +0200<p>Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapport, som i år handlar om överskuldsättning som ett symptom på fattigdom, har fått uppmärksamhet i media. Enligt rapporten var ungefär en halv miljon personer överskuldsatta år 2025. Med överskuldsatt avses en person som har en aktiv skuld hos Kronofogden eller som har en pågående skuldsanering. Det är det högsta antalet överskuldsatta på över 20 år. </p><p>Ann-Sofie Henrikson, universitetslektor i rättsvetenskap, har skrivit ett avsnitt i rapporten med titeln ”Rättsliga åtgärder mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning” och hon hoppas att hennes bidrag ska kunna väcka opinion.</p><p>– Fattigdomsrapporten har ett angeläget tema i år som ligger mig varmt om hjärtat. Jag skrev min avhandling om konsumentskyddet vid överskuldsättning år 2016 men dessa problem är tyvärr fortfarande lika aktuella och ny forskning efterfrågas. Jag hoppas att mitt bidrag i rapporten ska kunna väcka opinion kring behovet av fler regeländringar för att minska problemen med riskfylld kreditgivning och överskuldsättning, säger Ann-Sofie.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b356d913-fa9f-49d0-ad57-3010b4d40f30" data-contentname="A-S">{}</div><p>I avsnittet går hon igenom aktuella rättsliga åtgärder mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning och vilka svårigheterna är.  </p><p>– Det finns inte en universallösning för att komma till rätta med överskuldsättning utan det krävs en mängd olika åtgärder på olika håll.  Framför allt behöver kreditgivarna vara mer ansvarsfulla vid utlåning och samhället bidra med bredare sociala insatser, förklarar Ann-Sofie.</p><p>Utredningen ”Åtgärder mot överskuldsättning, SOU 2026:43” som presenterades i juli hade i uppdrag att föreslå åtgärder för att i huvudsak minska antalet långvarigt överskuldsatta. Ann-Sofie nämner särskilt utredningens förslag om att ändra avräkningsordningen för konsumentfordringar. Det förslaget innebär att en avbetalning först ska användas för att minska skulden och den vanliga räntan i stället för som det är idag att den först går till räntor och avgifter. Hon nämner även förslagen om lättnader i kraven för att bli beviljad skuldsanering. Ann-Sofie anser det viktigt att beslutsfattare ser till att dessa förslag genomförs.</p><p>– Jag hoppas att några av de förslag som precis lämnats i utredningen ”Åtgärder mot överskuldsättning, SOU 2026:43” genomförs så att fler skuldsatta kan bli skuldfria och att färre lockas att ta lån som de faktiskt inte har råd med, säger Ann-Sofie.</p>https://www.umu.se/nyheter/fler-regelandringar-kravs-for-att-minska-overskuldsattningen_12197774/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-utvecklar-samarbetet-inom-arctic-six_12197707/Umeå universitet bidrar till att utveckla samarbetet inom Arctic SixHur kan sex nordliga universitet stärka sitt samarbete och tillsammans möta gemensamma utmaningar i Arktis? Vid Arctic Six Annual Forum 2026 i Bodø den 15–16 oktober hade Umeå universitet en aktiv roll i diskussionerna om gemensamma prioriteringar och nästa steg för Arctic Six.Mon, 19 Oct 2026 15:32:42 +0200<p class="quote-center">Vi är inte bara forskare i Arktis, vi bor också här. Vi har expertisen och en förståelse för regionen som kommer av att vara här. Samarbetet inom Arctic Six för samman olika perspektiv och ett bredare nätverk, vilket ger oss en starkare gemensam röst i beslut som påverkar vår region och hjälper oss att utveckla lösningar som verkligen gynnar våra samhällen</p><p>Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet och ledare för Arctic Six Research Working Group, och Gustav Sigeman från Nord universitet välkomnade deltagarna till forumets diskussioner. Keith presenterade de nya Arctic Six Chairs och deras roll i att stärka forskningssamarbetet mellan universitet och forskningsområden, bland annat genom möjligheter till gemensamma initiativ och långsiktigt samarbete. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_02962.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_02962.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_02962.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_02962.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_02962.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_02962.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet och ledare för Arctic Six Research Working Group på Arctic Six Annual Forum 2026, i Bodø</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Stella Karlsson Garonzi</span></div></div><p>Under forumet diskuterades också Arctic Six framtida roll i programpunkten <em>What can six universities achieve together that none can achieve alone?</em> Deltagarna diskuterade gemensamma utmaningar och prioriteringar, sin vision för Arktis framtid, vilka de behöver samarbeta med och hur de sex universiteten kan bidra. Diskussionen handlade också om hur universiteten kan använda sina gemensamma styrkor för att främja samarbetet och åstadkomma mer tillsammans än vad varje universitet kan göra på egen hand. Deltagarna bjöds även in att dela sina synpunkter på Arctic Six framtida inriktning genom en enkät om framtida utveckling och prioriteringar.</p><p>- Vi är inte bara forskare i Arktis, vi bor också här. Vi har expertisen och en förståelse för regionen som kommer av att vara här. Samarbetet inom Arctic Six för samman olika perspektiv och ett bredare nätverk, vilket ger oss en starkare gemensam röst i beslut som påverkar vår region och hjälper oss att utveckla lösningar som verkligen gynnar våra samhällen, säger Keith Larson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_03242.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_03242.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_03242.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_03242.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_03242.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_03242.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Armando Perez-Cueto, som var Arctic Six Chair vid Umeå universitet 2024–2026, ledde forumets strategiska diskussion Next steps for the new Arctic Six Chairs, Bodø</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Stella Karlsson Garonzi</span></div></div><p>Armando Perez-Cueto, som var Arctic Six Chair vid Umeå universitet 2024–2026, ledde programpunkten Next steps for the new Arctic Six Chairs. Han lyfte fram de nya Arctic Six Chairs gemensamma forskningsintressen, erfarenheter från tidigare samarbeten och vad som hade fungerat bra i dessa samarbeten.</p><p>- Det som slog mig under alla sessioner var att det, trots de olika ämnena, fanns en gemensam fråga om hur samhällen i Arktis kan hantera flera parallella omställningar. Oavsett om diskussionerna handlade om infrastruktur, klimatanpassning eller hälsa var den grundläggande frågan inte bara hur Arktis förändras, utan också hur människorna som bor i Arktis kan vara med och forma dessa förändringar och dra nytta av dem, säger Armando Perez-Cueto.</p><p>Att stärka Arctic Six handlar också om att utveckla samarbeten utanför Norden. Vid mötet med kanadensiska universitet i Bodø den 13–14 oktober som föregick Arctic Six's Annual Forum bidrog två Arctic Six Chairs från Umeå universitet till diskussionerna om klimat, ekosystem och hälsa. Genom att föra samman erfarenheter och kunskap från olika delar av Arktis kan samarbetet ge bättre förutsättningar att möta gemensamma utmaningar. För Umeå universitet innebär det en möjlighet att både utveckla nya forskningssamarbeten och vara med och forma vilka frågor som prioriteras.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_01712.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_01712.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_01712.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_01712.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_01712.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/65ddf086a80740cf9cfa178198c849fc/img_01712.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arctic Six Annual Forum 2026 hölls i Bodø på Nord universitet i Norge. Bilden är tagen i Bodøs hamn.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Stella Karlsson Garonzi</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå universitets roll i Arctic Six</h2><p>Arctic Six är en allians mellan sex nordliga universitet (Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Uleåborgs universitet, Lapplands universitet i Rovaniemi, UiT Norges arktiska universitet och Nord universitet i Bodø) som samarbetar kring forskning, utbildning och frågor som är viktiga för Arktis. Inom Arctic Six finns två strategiska forskningsprogram: Chairs och Fellows. Dessa program syftar till att skapa nya tvärvetenskapliga forskningsnätverk och samarbeten. Arctic Six-programmet samordnas och genomförs av Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-utvecklar-samarbetet-inom-arctic-six_12197707/https://www.umu.se/nyheter/studenterna-hjalpte-till-att-forma-framtidens-basar_12197645/Studenterna hjälpte till att forma framtidens basårTekniskt-naturvetenskapligt basår får ny struktur hösten 2027. Det blir två tydliga spår, ett för blivande ingenjörer och ett för naturvetare. Studenterna slipper våndas över kursval innan de ens börjat plugga, studietakten blir lugnare och blivande ingenjörer får vässa matematiken extra på vårterminen. Många av idéerna till förändring kommer från studenterna själva.Mon, 19 Oct 2026 11:25:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2a015570ee5e4c9aa469c26270eea1b6/basarets_nya_struktur_260930_all_img_5399.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2a015570ee5e4c9aa469c26270eea1b6/basarets_nya_struktur_260930_all_img_5399.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2a015570ee5e4c9aa469c26270eea1b6/basarets_nya_struktur_260930_all_img_5399.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2a015570ee5e4c9aa469c26270eea1b6/basarets_nya_struktur_260930_all_img_5399.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2a015570ee5e4c9aa469c26270eea1b6/basarets_nya_struktur_260930_all_img_5399.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2a015570ee5e4c9aa469c26270eea1b6/basarets_nya_struktur_260930_all_img_5399.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>När basåret skulle göras om, vägde studenternas synpunkter tungt. Maja Melander som pluggar till skogsvetare och Mi Ribacke, civilingenjörsstudent i energiteknik, som båda läst basåret var med i arbetet. I mitten Olow Sande, programansvarig, och Cecilia Rydberg, studievägledare, på basåret.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p>Basåret har funnits sedan 1993 och varit mycket omtyckt av studenterna. Samtidigt har det funnits saker de hade velat ändra om de kunnat.</p><p>– Jag ville inte läsa biologi, kursen var onödig utifrån det jag ville plugga sedan säger Mi Ribacke som i dag läser civilingenjörsprogrammet i energiteknik. Varför hade vi inte kunnat läsa mer matte eller programmering på basåret? Jag hade behövt det, det var jobbigare att börja plugga till civilingenjör än jag trodde.</p><p>Bakgrunden till förändringarna på basåret är den nya läroplanen för gymnasieskolan som trädde i kraft 2025. Kursupplägget justeras för att matcha med de som läst motsvarande kurser på gymnasiet. Det gjorde det samtidigt möjligt att göra strukturella ändringar.</p><p>– Det roliga är att när man börjar rucka på saker, kan plötsligt saker som tidigare ansetts omöjliga bli möjliga, säger Olow Sande, programansvarig för basåret. Det kommer fram nya idéer, nya arbetssätt. Vi såg att sådant vi sagt nej, nej, nej till förut faktiskt kunde funka.</p><h3>Enklare programstruktur behövdes</h3><p>Det fanns en del knutar att lösa upp. Ett problem var att basårsstudenter behövt välja ett kurspaket för hela året redan på sommaren, när de precis antagits.</p><p>– Det är ganska administrativt krävande att jaga studenter för göra sina val, säger studievägledaren Cecilia Rydberg. Vi har dessutom haft ett annat upplägg på våra kurser än på gymnasiet, vilket gjort det svårt att förstå vilka kurser som motsvarar varandra. Man har fått sitta och granska om studenter sökt rätt kurser för att få den behörighet de behöver.</p><p>– Det var förvirrande att välja kurser, säger Mi Ribacke. Hälften av mina vänner ångrade sina val sedan på våren och behövde byta kurspaket.</p><p>– För den behörighet jag behövde var jag tvungen att plugga 150 procent redan första perioden på basåret, berättar Maja Melander. Det kändes väldigt läskigt, det var så mycket nytt och jag visste inte om jag skulle klara av det.</p><h3>Två huvudspår</h3><p>Förändringarna som börjar gälla hösten 2027 handlar mycket om att renodla och förenkla. Fyra kurspaket görs om till två huvudspår: teknik eller naturvetenskap. På höstterminen läser alla basårsstudenter samma kurser; kemi, fysik och matematik. </p><p>De som vill plugga vidare på ett naturvetenskapligt program, till exempel life science, ägnar våren åt kurser i biologi, kemi och fysik. De som tänker söka ingenjörsutbildning väljer teknikspåret, där man bara läser matte och fysik på våren.</p><p>De som vill plugga vidare till apotekare, biomedicinare eller läkare behöver komplettera det naturvetenskapliga spåret med en extra kurs i matematik och fysik. Det innebär studier med 150 procents studietakt under våren.</p><h3>Mer utrymme för programmering</h3><p>En annan nyhet är att det i teknikspåret ingår en avslutande matematikkurs som ungefär motsvarar Matematik 5 på gymnasiet. Den krävs inte för behörighet, men är något Mi och andra ingenjörsstudenter efterfrågat.</p><p>– 70 procent av de som börjar på civilingenjörsprogram har läst mer matte på gymnasiet än vad som ingår i basåret. De kan tycka att mycket av matten i början är repetition, medan de som kommer från basåret har det kämpigt. Vi har också velat ge mer utrymme för programmering i den nya mattekursen, så att basårsstudenterna ska bli mer förberedda på det, säger Olow Sande.</p><p>– Tänk att jag bad om mer programmering, inflikar Mi Ribacke och skrattar. Är det inte sjukt!</p><p class="quote-left">Jag är jätteglad att jag gick basåret, för jag fick en så bra grund för att plugga på universitet. Man får också otroligt mycket kontakter och vänner.</p><h3>”Mycket plugg, men otroligt kul”</h3><p><em>Vad tror ni att nya basårsstudenter kommer att uppskatta mest med det nya upplägget?</em></p><p>– De vet ju inte hur det var innan, säger Mi Ribacke. Men, jag tror att det blir lättare för dem att välja kurser.</p><p>– Det blir också lättare att få tag på information inför att välja spår när man redan är inne på basåret, säger Maja Melander.</p><p><em>Vad skulle ni säga till någon som funderar på att gå basåret? Vad ska man vara beredd på?</em></p><p>– Att det blir mycket plugg, men det är också otroligt kul, säger Maja Melander. Jag är jätteglad att jag gick basåret, för jag fick en så bra grund för att plugga på universitet. Man får också otroligt mycket kontakter och vänner. Oftast hänger man kanske mycket inom det egna programmet, men har man gått basåret känner man folk lite överallt.</p><p>Både Maja och Mi har haft en aktiv del i arbetet med att förändra basåret. Maja har varit studentrepresentant i den projektgrupp som gjort översynen och Mi har suttit i basårets programråd och kommit med förslag som finns med i det nya upplägget.</p><p>– Det har varit fantastiskt roligt att ha med studenterna hela vägen i projektet, säger Olow Sande. Våra studenter är engagerade, vågar ta plats – och även om vi inte alltid har kunnat göra de ändringar som de bett om, när de bett om dem, så har vi lyssnat och tagit med oss det tills vi fick möjligheten att göra ändringar!</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1582e338-d613-4e44-8035-4931e1fc5ad8" data-contentname="FAKTA basåret">{}</div><p><br><br></p>https://www.umu.se/nyheter/studenterna-hjalpte-till-att-forma-framtidens-basar_12197645/https://www.umu.se/nyheter/nagot-fler-sokte-utbildning-vid-umea-universitet_12197565/Något fler sökte utbildning vid Umeå universitet till vårterminen 2027 Fler söker kurser och program vid Umeå universitet inför vårterminen 2027. Antalet förstahandssökande ökar med 1,8 procent. Störst intresse väcker Socionomprogrammet, som har totalt 1 000 förstahandssökande.Mon, 19 Oct 2026 08:59:36 +0200<p>När ansökan till vårterminens kurser och program stängde vid midnatt den 15 oktober hade 24 843 personer sökt en utbildning vid Umeå universitet i första hand. Det är en ökning med 1,8 procent jämfört med förra året. </p><p>Ökningen står framför allt kurserna för. Antalet förstahandssökande till kurser ökade från 21 333 inför vårterminen 2026 till 21 806 till vårterminen 2027, vilket är 2,2 procent fler. </p><p>Till programutbildningarna minskade däremot antalet förstahandssökande något, från 3 140 till 3 037, eller med 3,3 procent. I landet som helhet ökade antalet förstahandssökande till program med 2,9 procent.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1a158c52748e4bfdbfbaedb3dd156ad3/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a158c52748e4bfdbfbaedb3dd156ad3/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a158c52748e4bfdbfbaedb3dd156ad3/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1a158c52748e4bfdbfbaedb3dd156ad3/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a158c52748e4bfdbfbaedb3dd156ad3/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a158c52748e4bfdbfbaedb3dd156ad3/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är positivt att intresset för att studera vid Umeå universitet fortsatt är stort. Sökandet varierar mellan olika utbildningar och från år till år, men sammantaget gläds vi åt stabila söksiffror, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet.</p><p>Umeå universitet har 4,9 procent av landets förstahandssökande, jämfört med 5,1 procent förra året.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Stark position inom distansutbildning</h2><p>Inom distansutbildning är universitetets position särskilt stark, som det mest populära lärosätet för både kurser och program på distans. Umeå står för 9,8 procent av landets förstahandssökande till utbildningar på distans, jämfört med 9,6 procent förra året. Högskolan i Dalarna är det näst mest sökta distanslärosätet med en nationell sökandel om 8,4 procent.</p><p>Inför vårterminen 2027 sökte 10 967 personer en distansutbildning vid Umeå universitet i första hand. Motsvarande antal förra året var 10 837.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Socionomprogrammet mest sökt</h2><p>Socionomprogrammet är det mest sökta programmet vid Umeå universitet, med totalt 1 000 förstahandssökande. Av dem har 813 sökt distansvarianten och 187 den campusförlagda utbildningen i Umeå.</p><p>Socionomprogrammet på distans är dessutom det näst mest sökta socionomprogrammet i hela landet, sett till antalet förstahandssökande.</p><p>– Det stora intresset för Socionomprogrammet är väldigt glädjande. Det är en utbildning som förbereder studenter för ett viktigt och brett samhällsuppdrag, och det är positivt att så många vill söka sig dit, säger Cathrine Norberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="137077b6-4ba8-4291-bc60-10668efe3dc2" data-contentname="Faktaruta mest sökta programmen">{}</div><p><a href="https://uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2026-pressmeddelanden/fler-soker-hogskoleprogram--trots-minskat-utbildningsutbud/">Se mer statistik på Universitets- och högskolerådets hemsida</a></p>https://www.umu.se/nyheter/nagot-fler-sokte-utbildning-vid-umea-universitet_12197565/https://www.umu.se/nyheter/professor-ingeborg-waernbaum-ny-rektor-for-handelshogskolan_12197627/Ingeborg Waernbaum ny rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitetDen 1 december tillträder Ingeborg Waernbaum som ny rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet. Hon är idag professor i statistik vid Uppsala universitet och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Uppdraget innebär en återkomst till Umeå, där hon både har studerat, arbetat och bott under många år.Mon, 19 Oct 2026 11:12:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/handelshogskolan_ingeborg_waernbaum_3503_261008_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/handelshogskolan_ingeborg_waernbaum_3503_261008_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/handelshogskolan_ingeborg_waernbaum_3503_261008_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/handelshogskolan_ingeborg_waernbaum_3503_261008_mgg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/handelshogskolan_ingeborg_waernbaum_3503_261008_mgg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/handelshogskolan_ingeborg_waernbaum_3503_261008_mgg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ingeborg Waernbaum ser framemot uppdraget som Handelshögskolans nya rektor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>– Jag har varit forskare i statistik i många år och har länge känt ett starkt engagemang för universitetets roll för kunskapsbildningen. De tre ämnena vi har inom Handelshögskolan – företagsekonomi, nationalekonomi och statistik – berör helt avgörande samhällsfrågor. Samhället behöver oberoende och metodologiskt stark forskning mer än någonsin. Jag ser verkligen fram emot att få vara med och driva och synliggöra den kunskapen i samverkan med det omgivande samhället, säger Ingeborg.</p><p>Ingeborg Waernbaum disputerade vid Umeå universitet 2008 och har tidigare varit verksam vid Handelshögskolan. Efter 25 år i Umeå flyttade hon 2019 till Uppsala universitet där hon som professor i Statistik bedrivit forskning med fokus på kausal inferens. Nu återvänder hon till Umeå universitet för att leda Handelshögskolans fortsatta utveckling.</p><p>– Det känns jätteroligt att vara tillbaka. Campus med dammen i höstskrud är så vackert och det är så roligt att träffa alla vänner och kollegor igen.</p><p class="quote-center">Ett gott akademiskt ledarskap handlar om att skapa förutsättningar snarare än att detaljstyra.</p><p>Sitt ledarskap beskriver hon som närvarande, strukturerat och grundat i akademiska värden.</p><p>– Jag är mån om en öppen dialog och tydliga spelregler. Ett gott akademiskt ledarskap handlar om att skapa förutsättningar snarare än att detaljstyra – att bygga en trygg och stabil grund där både medarbetare och studenter får bästa möjliga förutsättningar att växa, utmanas och nå sin fulla potential.</p><p>På frågan om vilka erfarenheter från tidigare uppdrag hon tar med sig in i rollen svarar hon - att hon vid sidan av att vara professor i statistik - även är forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), där verksamheten kretsar kring arbetsmarknads-, utbildnings- och socialförsäkringsfrågor.</p><p>– IFAU:s särskilda styrka ligger i kvantitativa effektstudier baserade på registerdata, vilket har gett henne en bred kunskap om hur empirisk forskning tillämpas i praktiken.</p><p>Genom åren har Ingeborg Waernbaum även haft flera ledningsuppdrag inom universitetet, i internationella expertgrupper, i Vetenskapsrådet och i professionsorganisationer för statistiker.</p><p>– Dessa roller har gett mig värdefull erfarenhet av strategisk forskningsstyrning och kollegialt arbete, men också av hur forskning och utbildning bäst kan samspela med och göra nytta i det omgivande samhället.</p><p class="quote-center">En central prioritet är att värna och vidareutveckla den höga vetenskapliga och pedagogiska kvaliteten.</p><p>Ingeborg beskriver att det finns flera viktiga frågor för Handelshögskolan de kommande åren där en central prioritet är att värna och vidareutveckla den höga vetenskapliga och pedagogiska kvaliteten.</p><p>– Handelshögskolan har ett starkt söktryck bland studenter, vilket ger oss ett stort förtroende och ett viktigt bildningsansvar. Vi ska erbjuda utbildningar som vilar på gedigen vetenskaplig grund och ger studenterna analytiska verktyg som verkligen efterfrågas i arbetslivet.</p><p class="quote-center">En trygg och välfungerande akademisk miljö är grunden för stark forskning.</p><p>– Samtidigt vill jag skapa goda, stabila förutsättningar för våra medarbetare genom tydliga rutiner och långsiktighet i verksamheten. En trygg och välfungerande akademisk miljö är grunden för stark forskning och för att Handelshögskolans tre ämnen – företagsekonomi, nationalekonomi och statistik – ska fortsätta ta en aktiv roll i viktiga samhällsfrågor genom oberoende och metodologiskt stark forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/haake_ulrika_95813_200820_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/haake_ulrika_95813_200820_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/haake_ulrika_95813_200820_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/haake_ulrika_95813_200820_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/haake_ulrika_95813_200820_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/haake_ulrika_95813_200820_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ulrika Haake, dekan vid Samhällsvetenskaplig fakultet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Ulrika Haake, dekan vid Samhällsvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet, agerade ordförande i beredningsgruppen i samband med rekryteringen.</p><p>– Ingeborg har intressanta kompetenser och erfarenheter för uppdraget. Hon är vetenskapligt välmeriterad och har innehaft flertalet vetenskapliga förtroendeuppdrag både nationellt och internationellt. Hon brinner också för frågor om samverkan med omgivande samhälle och dess organisationer och företag.</p><p>Vidare är Ingeborg en erfaren akademisk ledare som har innehaft flera ledningsuppdrag inom akademin, framför allt vid Uppsala universitet. Detta kombinerat med att hon är en lyssnande person med stor integritet, gör att vi ser henne som en väl lämpad rektor för Handelshögskolan, säger Ulrika Haake.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/ring_louise_0079_230222_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/ring_louise_0079_230222_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/ring_louise_0079_230222_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/ring_louise_0079_230222_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/ring_louise_0079_230222_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a825f09cfa534c5ea1743774d7db97b1/ring_louise_0079_230222_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans styrelseordförande Louise Ring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Handelshögskolans styrelseordförande Louise Ring, är mycket positiv till rekryteringen.</p><p>– Vi ser fram emot att Ingeborg, tillsammans med medarbetare och studenter, bygger vidare på Handelshögskolans styrkor. Med sin erfarenhet och sitt engagemang för samverkan kan hon skapa goda förutsättningar för nya forskningssamarbeten, bidra till utvecklingar av utbildningar och skapa fördjupade relationer med näringsliv och samhällsorganisationer.</p><p>Vi är övertygande om att Ingeborg kommer att bidra till en inkluderande och framåtblickande miljö där medarbetare och studenter känner delaktighet och ges möjlighet att utvecklas. Tillsammans kan vi fortsätta att utveckla en attraktiv Handelshögskola med hög kvalitet, stark regional förankring och ett tydligt bidrag till en hållbar samhällsutveckling – en Handelshögskola som vi alla känner stolthet över, avslutar Louise Ring.</p><p>Ingeborg Waernbaum tillträder officiellt den 1 december.</p>https://www.umu.se/nyheter/professor-ingeborg-waernbaum-ny-rektor-for-handelshogskolan_12197627/https://www.umu.se/nyheter/fler-civilingenjorsstudenter-kan-soka-co-op-plats-pa-foretag_12197531/Fler civilingenjörsstudenter kan söka Co-op-plats på företagGenom Co-op, cooperative education, kan blivande ingenjörer varva sina studier med betalt arbete på ett företag. De kan också göra projekt och examensarbete i samarbete med företaget. Möjligheten att söka Co-op-plats har nu utökats till fler civilingenjörsprogram – teknisk datavetenskap och teknisk fysik.Tue, 20 Oct 2026 12:49:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/img_25612.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/img_25612.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/img_25612.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/img_25612.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/img_25612.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/img_25612.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Co-op finns nu även på civilingenjörsprogrammen i teknisk datavetenskap och teknisk fysik. Bild från en Co-dag i höst, där studenterna fick bekanta sig med företagen, bland andra Fredrik Olsson Unger och Felix Kroon på Orange Cyberdefense.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Bresäter</span></div></div><p>– Sedan Co-op infördes vid några av våra ingenjörsprogram år 2013, har vi sett stora fördelar genom ett långsiktigt samarbete där studenter, företag och universitetslärare arbetar med samma mål, att studenterna ska få en meningsfull utbildning och att de sedan blir anställningsbara, säger Karolina Broman, prodekan vid den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b2dc97d6b3974e039baf5f5232d3ad38/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Efter resultaten från den senaste Högskolepejlen ser vi att våra högskoleingenjörsstudenter har högst anställningsbarhet och våra civilingenjörsstudenter tredje högst i landet. Det är fantastiska resultat som helt säkert påverkats av Co-op-samarbetet, i och med att många studenter fortsätter efter examen på sitt Co-op-företag. Därför är det nu extra glädjande att vi får utöka Co-op till fler ingenjörsprogram vid fakulteten, säger Karolina Broman.</p><h3>Stort intresse från studenterna</h3><p>På civilingenjörsprogrammet teknisk datavetenskap har studenterna på årskurs 3 precis introducerats för Co-op. Företagen som medverkar är BAE Systems Hägglunds, Clear Street, Icebound, Nasdaq, Orange Cyberdefense och Sartorius.</p><p>– Vi hoppas att möjligheten att få arbetslivserfarenhet under utbildningen ska göra våra studenter ännu mer peppade på att genomföra utbildningen, säger Anna Jonsson, programansvarig. Även de som inte får en Co-op-plats kommer i kontakt med Co-op-företagen via en projektkurs och indirekt via sina klasskamrater som deltar. Intresset från våra studenter har varit väldigt stort, vilket är extremt kul att se. Den första Co-op-dagen hölls den 7 oktober, och jag vågar nästan påstå att alla i klassen var där.</p><p>– Samarbetet med företagen har funkat bra, men det roligaste har varit att se hur intresserade företagsrepresentanterna har varit av att lära känna våra studenter, säger Anna Jonsson. Studenterna å sin sida har verkligen tagit tillfället i akt att ställa nyfikna frågor till företagen och därigenom samlat på sig en hel del matnyttig information inför att de ska skriva sina ansökningar. Oavsett utfall kommer de att ha nytta av sina nyfunna kontakter. </p><h3>”Vi ser mycket nytta”</h3><p>På teknisk fysik har studenterna möjlighet att söka Co-op-plats på våren under årskurs 3. De arbetsplatser som erbjuder platser är Algoryx, BAE Systems Hägglunds, Clearstreet, Region Västerbotten, Sartorius, Spinchem och Volvo Lastvagnar.</p><p>–  Vi ser mycket nytta med att ha Co-op som en möjlighet för våra studenter, säger Maria Hamrin, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. Våra studenter kommer ännu mer i kontakt med arbetslivet och näringslivet under sin utbildning, vilket kan ge dem en ännu snabbare etablering i arbetslivet efter examen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="98fb90aa-091b-4de3-967f-38fdd143d630" data-contentname="FAKTA Co-op">{}</div><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/fler-civilingenjorsstudenter-kan-soka-co-op-plats-pa-foretag_12197531/https://www.umu.se/nyheter/ny-och-hogaktuell-kurs-inom-cybersakerhet-startar-pa-umea-universitet_12197038/Ny och högaktuell kurs inom cybersäkerhet startar på Umeå universitetTill våren startar kursen Nätverkssäkerhet vid Umeå universitet. Den ger möjlighet att fördjupa sig inom cybersäkerhet – ett område som blir allt viktigare. – Vi riktar oss till studenter som vill få gedigna kunskaper om nätverkssårbarheter, olika typer av attacker och hur man skyddar sig för att uppnå resiliens. Kursen är en del av vår utbildningssatsning och bygger på stark forskning inom AI och cybersäkerhet, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap. Mon, 19 Oct 2026 10:12:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1aec7235a3574907b999e1fd230ca9ce/cybersakerhet2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1aec7235a3574907b999e1fd230ca9ce/cybersakerhet2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1aec7235a3574907b999e1fd230ca9ce/cybersakerhet2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1aec7235a3574907b999e1fd230ca9ce/cybersakerhet2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1aec7235a3574907b999e1fd230ca9ce/cybersakerhet2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1aec7235a3574907b999e1fd230ca9ce/cybersakerhet2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Den nya kursen behandlar dels hur attacker riktas mot nätverk, dels hur säkerhetsbrister uppstår i programvara. Det är två centrala perspektiv inom modern cybersäkerhet som väl möter framtidens behov, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap. </p><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Adobe Stock, Gorodenkoff Productions OU</span></p></div></div><p>Nyligen drabbades hundratals <a href="https://www.tv4.se/artikel/tt-261012-frankrikecyberattack1-f7a5a726/hackare-slog-ut-kyldiskar-i-franska-matbutiker">franska dagligvarubutiker</a> av en cyberattack där livsmedel för miljontals kronor förstördes. I Sverige har vi sett en liknande utveckling av cyberattacker – bland annat omfattande angrepp mot Tieto, COOP, Kalix kommun och Sportadmin. Bara häromdagen rapporterade SVT att <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/samhallsviktiga-styrsystem-ligger-oppna-pa-internet">samhällsviktiga styrsystem ligger öppna på nätet</a>.</p><p>– Cyberattacker är ofta både komplicerade och oerhört kostsamma. Vid Umeå universitet kopplar vi nu samman vår starka forskning inom området och utbildar studenter som kommer att kunna bidra till att stärka säkerheten på myndigheter och företag, säger <a href="~/link/0d01bcd505824abe8c6768f4c8ab6098.aspx">Lars Karlsson</a>, biträdande prefekt vid <a href="~/link/5dc3516abd824ff393182b4282d59709.aspx">institutionen för datavetenskap</a>, Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förstå, analysera och skydda</h2><p>Den nya kursen <a href="/utbildning/kurs-och-utbildningsplan/5dv262/">Nätverkssäkerhet</a> ger fördjupade kunskaper och förmåga att förstå, analysera och skydda datornätverk mot cyberattacker som exempelvis överbelastning, virus och intrång.  <br>– Kursen behandlar även högaktuella frågor som IoT, 5G- och 6G-nätverk samt säkra kommunikationsprotokoll, säger Lars Karlsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="086d5040-4bcc-42e1-b7ef-60145ee8f2c5" data-contentname="Ny kurs i cybersäkerhet">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Profilera sig inom cybersäkerhet </h2><p><a href="~/link/5dc3516abd824ff393182b4282d59709.aspx">Institutionen för datavetenskap</a> har under de senaste åren knutit till sig en rad internationellt erkända forskare inom bl a <a href="~/link/04434909641b4717b4d9b55073dfb2c3.aspx">datormoln</a>, <a href="~/link/debaa0883b8a4b17aa8df6a64dfbb3fd.aspx">datasekretess</a>, <a href="~/link/eb379c0590764bcd9326197a36b1335c.aspx">programvaruutveckling och cybersäkerhet</a>. Den nya kursen i nätverkssäkerhet stärker institutionens profil inom cybersäkerhet och bygger på den gedigna forskning som bedrivs vid Umeå universitet.</p><p>– Studenterna kommer att få möta och lära känna den forskning som finns hos oss i Umeå. Kursansvarig lärare, <a href="~/link/58c0cd5a3131490fafe353916f343eea.aspx">Monowar Bhuyan</a> har gedigen expertis – hans forskning fokuserar på områden där AI och säkerhet möts, vilket stärker vårt utbildningsutbud inom cybersäkerhet, säger Lars Karlsson. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Utbildar för framtiden</h2><p>Vill man profilera sig för framtidens arbeten inom AI och cybersäkerhet finns det starka argument för att välja Umeå universitet. Studenter här har möjlighet att läsa kurser som <a href="/utbildning/kurser/datorsakerhet-5dv220/">Datorsäkerhet</a> och <a href="/utbildning/kurser/reverse-engineering-5dv240/">Reverse Engineering</a>, som nu alltså kompletteras med den nya kursen <a href="/utbildning/kurs-och-utbildningsplan/5dv262/">Nätverkssäkerhet.</a><br>– Vi stärker institutionens satsning på utbildning inom cybersäkerhet och knyter an till vår forskning inom nätverks- och programvarusäkerhet. Våra studenter får dels kunskap om hur attacker riktas mot nätverk, dels förståelse för hur säkerhetsbrister uppstår i programvara. Det är två helt centrala perspektiv inom modern cybersäkerhet som möter framtidens behov, säger Lars Karlsson.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Cybersäkerhet, AI och distribuerade system</h2><p>Kursansvarig lärare, docent <a href="~/link/58c0cd5a3131490fafe353916f343eea.aspx">Monowar Bhuyan</a> bedriver både forskning och undervisar inom maskininlärning, tillförlitlig AI och distribuerade system. Han leder också <a href="~/link/41434d33035e475389925144986fe166.aspx">forskargruppen Cyberanalys och maskininlärning</a> som utvecklar AI/ML-modeller och algoritmer för banbrytande säkerhets- och integritetslösningar avsedda att skydda känsliga data och kritisk infrastruktur.</p><p>Väljer man att fördjupa sig inom AI och säkerhet vid Umeå universitet får man med stor sannolikhet även möta professor <a href="~/link/b2c89aef5be6417d9c86aa7b55a70425.aspx">Alexandre Bartel,</a> som både forskar, undervisar och leder forskargruppen <a href="~/link/eb379c0590764bcd9326197a36b1335c.aspx">Programvaruteknik och säkerhet</a>, vars fokus ligger på att utveckla verktyg och tekniker för att utvärdera programvara under hela dess livscykel.</p><p>– Alexandre Bartel är en uppskattad lärare och en av flera universitetslektorer hos oss som har nominerats till eller har fått <a href="~/link/5f9a6aa8d7b2474dae2c27b955097a4c.aspx">studenternas pedagogiska pris</a>. Han har också erhållit <a href="~/link/742b14fe27694799992410ca65ca29b9.aspx">flera utmärkelser</a> – bl a <a href="~/link/5849834a72f14b1ab730e3bd82462c76.aspx">Nordeas vetenskapliga pris</a>,2026, säger Lars Karlsson.</p><h3>Samarbete med näringslivet</h3><p>– Med forskningsbaserad undervisning och erfarna lärare ger vi studenterna goda möjligheter att profilera sig i en stad som <a href="https://www.umea.se/flytta/arkiv/arkiv/nyheter/umeauniversitetbastivarldenpacampuslivochnojdastudenter.5.5a1d85a018cae4e84871a1bf.html">uppskattas av studenterna</a>. Här finns också stora möjligheter att knyta värdefulla kontakter inom både akademi och näringsliv. Institutionen har omfattande samarbeten lokalt, nationellt och internationellt, och finns med i stora forskningsprogram och satsningar, som exempelvis <a href="https://www.cybercampus.se/">Cybercampus</a>, ett nationellt initiativ inom cybersäkerhet och försvar, <a href="https://wasp-sweden.org/sv/wasp/">WASP</a> och <a href="https://wasp-hs.org/language/sv/">WASP-HS</a>, säger Lars Karlsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f769ce8c-c2b8-4f43-a260-25c44abb759a" data-contentname="Cybersäkerhet profil fakta">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-och-hogaktuell-kurs-inom-cybersakerhet-startar-pa-umea-universitet_12197038/https://www.umu.se/nyheter/med-framtida-kollegor-i-klassrummet_12195346/Med framtida kollegor i klassrummetStudentkårens pedagogiska pris delades i år ut till Tom Madell, professor vid Juridiska institutionen. Tom får priset bland annat för sin förståelse för hur avgörande mötet med varje student är och för att han inte bara ser dem som studenter utan också som framtida kollegor. Fri, 16 Oct 2026 07:29:13 +0200<p>Tom Madell, professor vid Juridiska institutionen, har tilldelats Umeå studentkårs pedagogiska pris. Utmärkelsen delas ut årligen till en universitetslärare som har visat upp en stor pedagogisk skicklighet och ett stort engagemang för sina studenter. Priset delades ut på årshögtiden i mitten på oktober men Tom fick beskedet redan i juni. Han känner sig stolt, glad och hedrad över att få ta emot studentkårens pedagogiska pris.</p><p>– Att studenterna verkar nöjda med vad jag försöker göra för deras inlärning och förståelse för juridiken är det finaste betyget en lärare kan få, säger Tom.</p><h3>Att utmana och att utmanas</h3><p>Tom tycker att det roligaste med undervisningen är mötet med studenterna och känslan av att samspelet fungerar. Han uppskattar också när studenterna har förstått innebörden i olika juridiska klurigheter och när de är på samma våglängd i diskussionerna.</p><p>– Jag gillar att både utmana och bli utmanad i klassrummet, säger Tom.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cf1ca343-f992-4926-8ffd-479a601dd483" data-contentname="Tom">{}</div><p>Det krävs dock planering för att få ihop en bra undervisning och då tiden ofta är begränsad innebär det att han ibland behöver vara kreativ med hur tiden ska användas på bästa sätt. Han brukar ställa sig frågan hur han kan använda sin tid på ett så effektivt och konstruktivt sätt som möjligt i förhållande till vad studenterna ska lära sig.  </p><h3>Ledstjärnan i undervisningen</h3><p>På frågan om han har några speciella pedagogiska tips eller knep så berättar Tom om en ledstjärna han alltid har haft i undervisningen.</p><p>– Min ledstjärna i den undervisning jag gör har alltid varit medvetenheten om att jag undervisar mina framtida kollegor. I det ligger givetvis att förmedla vad jag vill att de ska kunna, men också ett intresse av att veta vilka mina studenter är för att försöka möta dem på ”deras planhalva” och för att få undervisningen mer personlig och mer fokuserad på deras inlärning. Jag vet ju att jag kommer att träffa på flera av studenterna i deras respektive yrkesroller efter att de har tagit sin examen, förklarar Tom.</p><h3>Gedigen erfarenhet i ryggsäcken</h3><p>Tom forskar och undervisar mest inom kommunalrätt och offentlig upphandling. Inom det sistnämnda området har han tillsammans med Sofia Lundberg, professor vid enheten för nationalekonomi, precis startat ett nytt magisterprogram.</p><p>– Det känns oerhört kul och utmanande, säger Tom.</p><p>Han började sin undervisningskarriär redan 1993 då han blev doktorand vid Umeå universitet, han var sedan anställd vid Juridiska institutionen fram till 2012.  Därefter började han jobba som domare i hovrätten. Han lämnade domstolen 2023 för att börja undervisa vid Lunds universitet.</p><p>– Sedan 2025 är jag tillbaka vid Umeå universitet, mitt ”alma mater”, avslutar Tom.</p>https://www.umu.se/nyheter/med-framtida-kollegor-i-klassrummet_12195346/https://www.umu.se/nyheter/studie-visar-hur-folks-arbetsliv-paverkar-deras-foraldrars-halsa_12197448/ Studie visar hur folks arbetsliv påverkar deras föräldrars hälsaUnga vuxnas etablering på arbetsmarknaden påverkar deras föräldrars psykiska hälsa. Det visar en nyligen publicerad forskningsartikel av forskarna Sara Kalucza och Anna Baranowska-Rataj vid Umeå universitet.Wed, 21 Oct 2026 16:52:21 +0200<p>Tidigare i höstas publicerade Sara Kalucza (Sociologiska institutionen) och Anna Baranowska-Rataj (Centrum för demografi och åldrandeforskning, CEDAR) vid Umeå universitet en forskningsartikel som visar på ett samband mellan ungas övergång från skola till arbetsliv och deras föräldrars hälsa. Studien bygger på data från Linnédatabasen vid CEDAR.</p><p class="quote-center">Resultaten är relevanta för den offentliga debatten om vikten av att ge unga människor en bra start i livet och skapa större trygghet inför framtiden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ville förstå hur unga vuxnas olika arbetslivserfarenheter påverkar deras åldrande föräldrar</h2><p>I studien använde forskarna data från Västerbottens hälsoundersökningar (Västerbotten Intervention Programme, VIP), som ger detaljerad information om hälsa i norra Sverige, för att undersöka sambandet mellan äldre personers psykiska hälsa och deras barns möjligheter på arbetsmarknaden.</p><p>– Vi sammanställde övergripande arbetslivsförlopp hos vuxna barn mellan 20 och 29 års ålder, och kopplade sedan samman informationen med uppgifter om föräldrarnas psykiska hälsa från VIP-databasen, säger Anna Baranowska-Rataj.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultaten visar ett samband mellan en utsatt position på arbetsmarknaden och sämre hälsa hos föräldrarna</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7bdb21b7-e644-448b-bb38-684d0f2e03bf" data-contentname="Bild ABR">{}</div><p>Undersökningens resultat kan sammanfattas i två huvudsakliga aspekter. Det första är att mer långvariga former av utsatthet på arbetsmarknaden, såsom utdragen arbetslöshet, lågavlönat arbete eller hälsorelaterade svårigheter, har ett samband med sämre psykisk hälsa hos föräldrarna, jämfört med förlopp som kännetecknas av stabil sysselsättning eller mycket korta perioder av arbetslöshet innan man får en anställning.</p><p>Den andra aspekten är att man kan se en sämre psykisk hälsa hos föräldrar som har fått barn sent i livet, och där barnen började etablera sig på arbetsmarknaden först under den period som studien omfattar.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Resultaten var överraskande</h2><p>Forskarna fann resultaten mycket intressanta och något överraskande. Anna Baranowska-Rataj pratar om den vanliga uppfattningen att föräldrarnas ansvar upphör när barnen blir vuxna.</p><p>– Man skulle kunna tänka sig att det borde gälla särskilt i Sverige, ett land som är känt för sin generösa välfärd som erbjuder invånarna ett relativt omfattande socialt stöd och ekonomisk trygghet. Ändå ser vi tydliga samband mellan negativa händelser i vuxna barns liv och deras föräldrars psykiska hälsa. Det tyder på att föräldrar fortfarande kan oroa sig för vad som händer med deras barn, även efter att barnen har blivit vuxna och börjat leva självständiga liv. Detta gäller till och med i ett samhälle där vi minst skulle förvänta oss att se sådana samband, säger Baranowska-Rataj.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Viktiga resultat att beakta i framtida socialpolitik</h2><p>Baranowska-Rataj anser att resultaten är viktiga att beakta för att kunna främja långsiktiga hälsovinster, både för unga vuxna och för deras föräldrars psykiska hälsa.</p><p>– Resultaten är relevanta för den offentliga debatten om vikten av att ge unga människor en bra start i livet och skapa större trygghet inför framtiden. Våra resultat tyder på att socialpolitiska insatser som främst riktar sig till yngre generationer även kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande bland äldre, avslutar hon.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d673aeff-37ee-45b1-8fdf-76962ed2e67a" data-contentname="Fakta">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/studie-visar-hur-folks-arbetsliv-paverkar-deras-foraldrars-halsa_12197448/https://www.umu.se/nyheter/halsa-pa-campus-bjod-pa-bredd-trots-vaderutmaningar_12197149/Hälsa på campus bjöd på bredd trots väderutmaningarDen 16 september arrangerades höstens Hälsa på campus för studenter och medarbetare vid Umeå universitet och SLU Umeå. På programmet stod närmare 70 aktiviteter och nio föreläsningar med fokus på fysisk aktivitet och hälsa. Thu, 15 Oct 2026 12:00:00 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fb68ea26-4528-4282-b9d4-8689b27591ed" data-contentname="HPC 260916">{}</div><p>Omkring 3 000 studenter och medarbetare uppskattas ha deltagit i någon av dagens aktiviteter och föreläsningar.  Alla delar av det omfattande programmet kunde dock inte genomföras som planerat.</p><p>– Tyvärr var vädret inte med oss och några aktiviteter fick ställas in av säkerhetsskäl, däribland mountainbike och utomhusklättring. Några andra aktiviteter blev inställda under morgonen på grund av sjukdom, men trots detta kunde vi erbjuda ett väldigt brett program under dagen, säger Tove Mårs, projektsamordnare för Hälsa på campus.</p><h3>Från hjärnhälsa till höghöjdsbanor</h3><p>I Aula Nordica föreläste Carl-Johan Boraxbekk om hur fysisk aktivitet kan påverka hjärnans plasticitet och vår förmåga till lärande genom livet. Danijela Rundqvist delade med sig av erfarenheter från sin ishockeykarriär och pratade bland annat om målsättning, mental styrka och att prestera under press. SLU bjöd även på en utomhusföreläsning där Victor Göransson berättade om hur tätortsnära skogar kan bidra till hälsa, rekreation och välbefinnande.</p><p>Bredden märktes också bland aktiviteterna. Deltagarna kunde bland annat prova sju olika sorters dans, biljard, körsång, höghöjdsbanor, golf, keramik, luftgevärsskytte, matlagning, kampsport, padel, vandring, träslöjd och badminton.</p><h3>Nya medlemmar till föreningar</h3><p>Flera föreningar och lokala aktörer återkommer år efter år till Hälsa på campus och bidrar med aktiviteter under dagen. Några av dem berättar att deltagare även hittat vidare till deras ordinarie verksamheter.</p><p>– Vi har fått höra att flera av föreningarna som medverkar i Hälsa på campus har fått nya medlemmar efter dagen, däribland Umeå Biljardklubb, Grotteatern och Umeå Bordtennisklubb. Det är väldigt roligt och visar att Hälsa på campus också kan bli en väg till fortsatt aktivitet, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus.</p><h3>Planeringen inför februari är i gång</h3><p>Redan nu har planeringen inför nästa Hälsa på campus den 24 februari börjat.</p><p>– Vi välkomnar gärna förslag på nya aktiviteter och föreläsningar. Boka in den 24 februari i kalendern redan nu, så hoppas vi att vi ses igen, säger Tove Mårs.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c6809868-6fc4-4cb2-8bd9-966a0b5033f7" data-contentname="Kontakt Pernilla och Tove">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/halsa-pa-campus-bjod-pa-bredd-trots-vaderutmaningar_12197149/https://www.umu.se/nyheter/enbart-tid-racker-inte-for-meningsfulla-moten-i-psykiatrin_12197411/Enbart tid räcker inte för meningsfulla möten i psykiatrinNär patienter och vårdpersonal gör vardagliga aktiviteter tillsammans kan det leda till bättre relationer och mer personcentrerad vård. Men för att satsningen ska ge resultat krävs att den är väl förankrad i verksamheten. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Thu, 15 Oct 2026 11:11:51 +0200<p>Relationen mellan patienter och vårdpersonal är en viktig del av återhämtningen inom psykiatrisk och rättspsykiatrisk heldygnsvård. Samtidigt upplever många patienter att de har för lite kontakt med personalen. Interventionen Tid Tillsammans har utvecklats för att skapa fler meningsfulla möten genom gemensamma vardagsaktiviteter på vårdavdelningarna.</p><p>I sin avhandling har Andreas Glantz, Institutionen för omvårdnad, undersökt hur arbetssättet fungerar i praktiken. Han är också specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cd73432e18624e7499d936e24d51a587/glantz_andreas_7578_221122_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cd73432e18624e7499d936e24d51a587/glantz_andreas_7578_221122_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cd73432e18624e7499d936e24d51a587/glantz_andreas_7578_221122_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cd73432e18624e7499d936e24d51a587/glantz_andreas_7578_221122_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cd73432e18624e7499d936e24d51a587/glantz_andreas_7578_221122_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cd73432e18624e7499d936e24d51a587/glantz_andreas_7578_221122_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Glantz har disputerat vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Petterson</span></div></div><p>– När personal och patienter gör saker tillsammans skapas möjligheter till möten som annars kanske inte skulle uppstå. Det kan stärka relationen och ge personalen en djupare förståelse för patienternas behov, säger Andreas Glantz.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Organisationen avgör effekten</h2><p>Forskningen visar att effekten av Tid Tillsammans påverkas av faktorer som ledarskap, arbetskultur och medarbetarnas engagemang. Hur aktiviteterna planeras och genomförs har stor betydelse för om de kommer patienterna till nytta.</p><p>Studien bygger på intervjuer, enkäter och observationer inom psykiatrisk och rättspsykiatrisk vård. Resultaten visar också att sådant som utformningen av lokalerna och hur patienter bjuds in till aktiviteter kan påverka deltagandet.</p><p>Kunskapen kan användas för att utveckla arbetssätt som stärker kontakten mellan patienter och vårdpersonal och därigenom bidra till en bättre vårdupplevelse.</p><p>– Det räcker inte att avsätta tid i schemat. För att arbetssättet ska fungera behöver hela verksamheten förstå syftet och skapa förutsättningar för att genomföra det, säger Andreas Glantz.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5eb0e087-b4dd-47dd-add9-36eafee8afb5" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/enbart-tid-racker-inte-for-meningsfulla-moten-i-psykiatrin_12197411/https://www.umu.se/nyheter/bloddialys-kan-paverka-bade-hjarta-och-hjartprover_12197393/Bloddialys kan påverka både hjärta och hjärtproverDialys är en livsuppehållande behandling för patienter vars njurar slutat fungera. En ny avhandling från Umeå universitet visar att dialys kan förändra nivåerna av blodprover som används för att upptäcka hjärtskador och att blodflödet i den kärltillgång som används för behandlingen kan ha betydelse för risken att utveckla hjärtsvikt.Thu, 15 Oct 2026 10:53:14 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/laveborn_emelie_9020_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/laveborn_emelie_9020_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/laveborn_emelie_9020_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/laveborn_emelie_9020_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/laveborn_emelie_9020_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/laveborn_emelie_9020_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emelie Laveborn är doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Hennes avhandling ger viktig och kliniskt användbar kunskap som kan förbättra tolkning av prover och riskbedömning hos dialyspatienter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Om man inte vet hur dialysen påverkar resultatet av proverna, riskerar man som läkare att felbedöma prover som är tagna strax efter en dialysbehandling, till exempel när man utreder för eventuell hjärtinfarkt, säger Emelie Laveborn, doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Dialys är en livsuppehållande behandling som ersätter en del av njurarnas funktioner när dessa sviktar. I Sverige behandlas cirka 3000 personer med bloddialys varje år. Tyvärr medför även en optimal behandling ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och förtidig död. I sin avhandling har Emelie Laveborn studerat hur både bloddialysen i sig och den åtkomst till blodbanan som krävs för behandlingen påverkar hjärtat.</p><p>Dels har hon studerat hur olika markörer för hjärtskada påverkas av själva dialysbehandlingen. Hon kunde se att dialysbehandlingen belastar hjärtat. Det återspeglas i stigande nivåer av hjärtskademarkörer i blodet när dialysfilter används som inte avlägsnar dessa markörer. Hon kunde också se att hjärtskademarkörer sjunker vid de sätt att dialysera som vi oftast använder.</p><p>När njurarna sviktar upphör till slut urinproduktionen och all vätska man får i sig måste då tas bort med hjälp av dialys. Vi vet att övervätskning är en påfrestning på hjärtat. Det finns också indikationer på att det är farligt att dra vätska för snabbt. Hos patienter som tolererar sin behandling väl kunde Emelie Laveborn dock inte se någon skillnad i ökningen av hjärtskademarkörer när hon aktivt försökte sänka den hastighet som man drar bort vätska med.</p><p>Avhandlingen visade inte bara att själva dialysbehandlingen påverkar hjärtat. Även den kärlaccess som krävs för behandlingen kan spela en viktig roll.</p><p>Den andra delen av avhandlingsarbetet handlar om den tillgång till blodbana som krävs för bloddialys. Dialysaccessen brukar beskrivas som patientens livlina. Det ”bästa” sättet att åstadkomma denna livlina är att koppla en ven direkt till en artär och på så sätt få ett kärl med högt flöde, en så kallad AV-access. Tyvärr finns det alltmer data som tyder på att de accesser vi skapar riskerar att påverka hjärtat negativt och kanske att denna risk är större när accessen anläggs på överarmen där blodkärlen är större och därmed riskerar att skapa ett högre blodflöde i accessen.</p><p>– I mina studier kunde jag se att användningen av AV-accesser i överarmen ökade i Sverige. Vi kunde däremot inte se någon skillnad i risk för att diagnostiseras med hjärtsvikt beroende på om accessen låg på överarmen eller underarmen, säger Emelie Laveborn.</p><p>Däremot verkar flödet i accessen påverka risken för hjärtsvikt.</p><p>– Detta är en av de faktorer man kan behöva ta hänsyn till när man försöker avgöra vilken access som är bäst för den enskilda patienten.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/25647627-man-kidney-failure-renal-failure-against-gray-background2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/25647627-man-kidney-failure-renal-failure-against-gray-background2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/25647627-man-kidney-failure-renal-failure-against-gray-background2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/25647627-man-kidney-failure-renal-failure-against-gray-background2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/25647627-man-kidney-failure-renal-failure-against-gray-background2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9552890ae0634080a788d57f977eaf42/25647627-man-kidney-failure-renal-failure-against-gray-background2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I Sverige behandlas cirka 3000 personer med bloddialys varje år.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/bloddialys-kan-paverka-bade-hjarta-och-hjartprover_12197393/https://www.umu.se/nyheter/sju-dagar-genom-sapmi-gav-nya-perspektiv-pa-arktis_12197233/Sju dagar genom Sápmi gav nya perspektiv på ArktisVad kan forskare lära sig om Arktis genom att resa tillsammans genom regionen? Tatyana Sarayeva, associerad till Arktiskt centrum vid Umeå universitet, deltog tillsammans med 29 andra personer från 18 länder i Calotte Academy 2026. Den sju dagar långa resan genom Sápmi erbjöd en annorlunda akademisk upplevelse, där forskningsdiskussioner kombinerades med möten med människor, platser och perspektiv från hela regionen.Thu, 15 Oct 2026 10:02:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><p> </p></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/039165efa8014cea806b03e40830600e/tatyana_sarayeva2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/039165efa8014cea806b03e40830600e/tatyana_sarayeva2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/039165efa8014cea806b03e40830600e/tatyana_sarayeva2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/039165efa8014cea806b03e40830600e/tatyana_sarayeva2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/039165efa8014cea806b03e40830600e/tatyana_sarayeva2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/039165efa8014cea806b03e40830600e/tatyana_sarayeva2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span></p></div></div><p>En av deltagarna var Tatyana Sarayeva, projektkoordinator vid AI Policy Lab på Umeå universitet och associerad till Arktiskt centrum.</p><p>Resan var en del av Calotte Academy, ett årligt ambulerande akademiskt symposium som ofta beskrivs som en ”skola i dialog”. Till skillnad från en traditionell akademisk konferens fortsätter diskussionerna även utanför de formella programpunkterna, på bussen, under studiebesök och i möten med människor som bor och arbetar längs resvägen.</p><p>För Tatyana Sarayeva var det just kombinationen av akademiskt utbyte och egna upplevelser som gjorde Calotte Academy speciell.</p><p>– Samtalen tog inte slut när programpunkterna var över. Vi fortsatte diskutera idéer på bussen, under besöken och i vardagliga möten. Det hjälpte mig att koppla samman akademiska perspektiv med de platser och människor vi lärde oss om, säger Tatyana Sarayeva.</p><h3>Ett klassrum i rörelse</h3><p>Under sju dagar och mer än 4 000 kilometer fick deltagarna möta olika perspektiv på arktiska samhällen, kulturer och utvecklingsfrågor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="~/link/dc93ed454ce8489cb3d582582d8c31a3.aspx?format=webp&mode=crop&width=640 640w, ~/link/dc93ed454ce8489cb3d582582d8c31a3.aspx?format=webp&mode=crop&width=854 854w, ~/link/dc93ed454ce8489cb3d582582d8c31a3.aspx?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="~/link/dc93ed454ce8489cb3d582582d8c31a3.aspx?mode=crop&width=640 640w, ~/link/dc93ed454ce8489cb3d582582d8c31a3.aspx?mode=crop&width=854 854w, ~/link/dc93ed454ce8489cb3d582582d8c31a3.aspx?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Tatyana Sarayeva</span></p></div></div><p>Varje stopp längs resan bidrog med nya perspektiv. I Kiruna fick deltagarna lära sig om stadsomvandlingen till följd av gruvverksamheten, medan besök vid kulturinstitutioner i Tromsø och samiska institutioner i Kautokeino tillförde andra dimensioner till diskussionerna. I Inari och Ivalo kombinerades möten med lokala myndigheter, ett besök vid testanläggningen UTAC och vistelser på det samiska museet Siida och i Vasatokka. Kombinationen av formella och informella upplevelser är en viktig del av Calotte Academys sätt att arbeta med lärande.</p><p>För Sarayeva tillförde dessa möten dimensioner till de akademiska diskussionerna som hade varit svåra att uppleva inom ramen för en traditionell konferens.</p><p>De långa bussresorna blev också en viktig del av programmet. De gav deltagare från olika länder och discipliner möjlighet att utbyta erfarenheter, utmana perspektiv och fortsätta samtalen mellan resmålen.</p><h3>Vems kunskap räknas?</h3><p>Temat för Calotte Academy 2026 var ”Intelligence”, som belystes ur en rad olika perspektiv, från artificiell intelligens och geopolitik till miljöförändringar och urfolkskunskap.</p><p>För Sarayeva, som arbetar med frågor kopplade till AI, var diskussionerna om samisk kunskap särskilt tankeväckande.</p><p class="quote-center">Att arbeta med lokal kunskap och urfolkskunskap innebär att involvera lokalsamhällena redan från början, inte att bara lägga till deras perspektiv i efterhand.</p><p>De väckte frågor om vems kunskap som erkänns, hur olika former av kunskap värderas och vad som händer när kunskap som är förankrad i specifika platser och relationer omvandlas till data.</p><p>– Vi fokuserar ofta på vad tekniken kan göra, men vi behöver också fråga oss varför vi använder den och vems behov den tillgodoser. Att arbeta med lokal kunskap och urfolkskunskap innebär att involvera lokalsamhällena redan från början, inte att bara lägga till deras perspektiv i efterhand, förklarar Sarayeva.</p><p>Diskussionerna visade hur förståelsen av komplexa arktiska utmaningar kräver perspektiv som sträcker sig bortom enskilda akademiska discipliner och tekniska lösningar.</p><h3>Mer än en akademisk konferens</h3><p>När Sarayeva ser tillbaka på resan beskriver hon en upplevelse som präglades lika mycket av informella samtal och oväntade möten som av det akademiska programmet.</p><p>Musei- och biblioteksbesök, samtal med lokalbefolkningen och andra deltagare samt resorna genom de landskap som diskuterades bidrog alla till att fördjupa hennes förståelse av regionen.</p><p>– Det jag framför allt tar med mig är hur mycket man kan lära sig genom dialog och gemensamma upplevelser. Calotte Academy visade mig att förståelse för Arktis inte bara handlar om forskning och kunskap, utan också om att lyssna, förena olika perspektiv och själv uppleva platserna, säger Sarayeva.</p><p>För forskare och studenter med intresse för arktiska frågor erbjuder Calotte Academy en möjlighet att utforska regionen genom tvärvetenskaplig dialog, internationellt utbyte och direkta möten med arktiska samhällen.</p><p>I stället för att enbart diskutera Arktis får deltagarna uppleva regionen tillsammans - själva resan blir en del av det akademiska lärandet.</p>https://www.umu.se/nyheter/sju-dagar-genom-sapmi-gav-nya-perspektiv-pa-arktis_12197233/https://www.umu.se/nyheter/nordiska-valfardssystem-starker-kvinnors-mojligheter-inom-kirurgin_12197053/Nordiska välfärdssystem stärker kvinnors möjligheter inom kirurginAvgiftsfri utbildning, barnomsorg och delad föräldraledighet är några av de faktorer som bidragit till att fler kvinnor kunnat etablera sig inom kirurgin i Norden. Trots det är det färre andel kvinnor högre upp i den kirurgiska hierarkin. Det uppmärksammar forskare från Umeå universitet och Finland i en perspektivartikel som publicerades i juli 2026.Thu, 15 Oct 2026 08:54:57 +0200<p>Än idag är kvinnor underrepresenterade på specialistutbildningar och på ledande poster i många delar av världen, och inom kirurgin har den ojämna könsfördelningen varit påtaglig. Utvecklingen i våra nordiska länder har dock visat ett samhälle som underlättar möjligheten att kombinera arbete och familjeliv kan bidra till att både kvinnor och män kan stanna kvar i krävande yrken under hela arbetslivet. I artikeln <em>Women in Surgery: Perspectives from Nordic welfare states</em>, publicerad i tidskriften Surgery, diskuterar Malin Sund vid Umeå universitet och Helsingfors universitet tillsammans med Paulina Salminen vid Åbo universitet den utveckling som skett i de nordiska länderna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4e16f071470e4d2db150e823c90b9cf1/sund__salminen4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4e16f071470e4d2db150e823c90b9cf1/sund__salminen4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4e16f071470e4d2db150e823c90b9cf1/sund__salminen4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4e16f071470e4d2db150e823c90b9cf1/sund__salminen4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4e16f071470e4d2db150e823c90b9cf1/sund__salminen4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4e16f071470e4d2db150e823c90b9cf1/sund__salminen4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Malin Sund, Institutionen för diagnostik och intervention och Professor Paulina Salminen, Åbo universitet. </p></div></div><h3>Samhällsstrukturer som möjliggör kvinnors karriärer</h3><p>I Norden finns goda förutsättningar för kvinnor att göra karriär, även under småbarnsåren. System som föräldraledighet, där båda vårdnadshavarna har samma möjlighet att vara hemma med barnet, och en barnomsorg som är offentligt finansierad, gör att kvinnor i högre utsträckning ges samma möjligheter att kombinera yrkesliv med familjeliv. Dessutom är många utbildningar avgiftsfria, vilket underlättar när utbildningen inte ger stora studieskulder. Det gör att kvinnor kan välja långa specialistutbildningar utan att behöva välja bort familjelivet. Intresse och engagemang kan i stället styra karriärvalet.</p><p>En viktig förklaring till kvinnors karriärmöjligheter är den relativt jämna fördelningen av ansvar för hem och familj som finns i de nordiska länderna.</p><p>– Jämställdhet är en etablerad norm i de nordiska samhällena, vilket bidrar till att kvinnor kan göra yrkesval som tidigare har varit starkt mansdominerade, säger Malin Sund, professor i kirurgi vid Institutionen för diagnostik och intervention. </p><h3>Fler kvinnor på Läkarutbildningen</h3><p>I de nordiska länderna utgör kvinnor nu en majoritet på läkarutbildningen. Kvinnliga kirurger är mer synliga både i klinisk verksamhet, och inom forskning och undervisning. Något forskarna menar är bra för att skapa kvinnliga förebilder inom specialistyrken som tidigare varit mansdominerade. Att kvinnor oftare är representerade i ledningsfunktioner, och inom akademin ser forskarna som ett tecken på att kirurgin nu genomgår en generationsskiftning. Däremot är kvinnor fortfarande underrepresenterade bland verksamhetschefer och professorer.</p><p>Specialiteter med omfattande jourtjänstgöring och oförutsägbara arbetstider har tidigare varit mindre attraktiva för en del kvinnor. Nyare undersökningar visar dock att möjligheten att förena yrkesliv med livet utanför arbetet blir en allt viktigare fråga även för yngre män. Något forskarna menar kan bero på att den nya generationen läkare har andra krav på sin arbetssituation och hur man kan förena yrkeskarriär och fritid.</p><p>En diversifierad kirurgkår, med bred kompetens och olika erfarenheter och perspektiv, kan även stärka kirurgins förmåga att möta framtidens utmaningar. Mångfald främjar flexibilitet och anpassningsförmåga, vilket är avgörande för en resilient och hållbar kirurgisk vård.</p><p>– Att värna mångfald är därmed inte enbart en fråga om jämställdhet, utan också en viktig förutsättning för att möta framtidens kirurgiska behov i en allt osäkrare värld, säger Malin Sund. </p>https://www.umu.se/nyheter/nordiska-valfardssystem-starker-kvinnors-mojligheter-inom-kirurgin_12197053/https://www.umu.se/nyheter/8-miljoner-till-forskning-om-allergirisk-hos-barn_12197245/8 miljoner till forskning om allergirisk hos barnChristina Wests forskargrupp har beviljats 8 miljoner kronor från Erling Perssons stiftelse för att utveckla metoder som kan identifiera barn med ökad risk att drabbas av allergiska sjukdomar. Målet är att möjliggöra tidigare förebyggande insatser.Wed, 14 Oct 2026 14:22:09 +0200<p>Allergiska sjukdomar som astma, eksem och matallergier är vanliga bland barn. I det nya forskningsprojektet ska forskarna undersöka hur genetik samverkar med miljöfaktorer under de första levnadsåren för att påverka risken att utveckla allergi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd3d5bc3a840483d9f1540a13bff1ba4/west_christina_6742_180416_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd3d5bc3a840483d9f1540a13bff1ba4/west_christina_6742_180416_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd3d5bc3a840483d9f1540a13bff1ba4/west_christina_6742_180416_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd3d5bc3a840483d9f1540a13bff1ba4/west_christina_6742_180416_soj2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd3d5bc3a840483d9f1540a13bff1ba4/west_christina_6742_180416_soj2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd3d5bc3a840483d9f1540a13bff1ba4/west_christina_6742_180416_soj2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina West är överläkare och professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Mer än 30% av alla barn drabbas av någon form av allergisk sjukdom och det utgör en växande folkhälsoutmaning. Ett centralt fokus för oss är att ta reda på hur en genetisk sårbarhet samspelar med sådant vi kan påverka, säger Christina West, professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Data från 10 000 familjer</h2><p>Projektet bygger på data från NorthPop, en unik födelsekohort i Västerbotten där 10 000 familjer följs från graviditeten fram tills att barnen är minst 7 år gamla. Forskarna ska kombinera genetiska analyser med information om bland annat kost, infektioner och andra miljöfaktorer. Målet är att utveckla modeller som mer träffsäkert kan förutsäga vilka barn som löper störst risk att utveckla allergiska sjukdomar. På sikt kan resultaten bidra till individanpassade förebyggande insatser och förbättrad hälsa för barn med hög risk för allergi.</p><p>– Vi är oerhört tacksamma för det generösa stödet från Erling Perssons stiftelse. Det här anslaget ger oss de resurser som krävs för att ta nästa stora steg i vår forskning och utveckla metoder som på sikt kan ha stor betydelse för individen, dess familj och sjukvården, säger Christina West.</p><p>Projektet genomförs i samarbete med forskare vid institutionerna för Klinisk vetenskap och Diagnostik och intervention, Umeå universitet, samt Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Projektet pågår i tre år.</p>https://www.umu.se/nyheter/8-miljoner-till-forskning-om-allergirisk-hos-barn_12197245/https://www.umu.se/nyheter/kombination-av-lakemedel-inte-hjalpsamt-vid-skelleftesjukan_12196950/Kombination av läkemedel inte hjälpsamt vid SkelleftesjukanAtt kombinera två effektiva läkemedel mot hjärtamyloidos, även kallad Skelleftesjukan, minskar inte risken för att dö i hjärtkärlsjukdom eller återfall i förvärrade hjärtkärlhändelser. Det visar en ny studie där Umeå universitet och forskningsenheten i Skellefteå medverkar. Resultaten förvånar forskarna, som väntat sig att se en förbättring.Wed, 14 Oct 2026 08:00:00 +0200<p>Studien är den största i världen på hjärtamyloidos och omfattar ungefär 1 430 patienter. Syftet var att undersöka en ny typ av läkemedel som ”släcker ner” produktionen av äggviteämnet transthyretin, som bidrar till sjukdomsutvecklingen. Forskarna ville se om läkemedlet, som heter eplontersen, bidrog till att minska risken att dö i hjärtkärlsjukdom eller få förvärrade hjärtkärlhändelser efter ungefär 2,5 års behandling. För de patienter som inte hade någon annan specifik amyloidosbehandling gav läkemedlet bra effekt. I den grupp patienter där en del även behandlades för amyloidos med läkemedlet tafamidis saknades säkerställd effekt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Kurt Boman är specialistläkare i kardiologi och invärtes medicin och professor emeritus på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Ola Westerberg</span></div></div><p>– Vi blev överraskade eftersom tidigare studier med den här typen av läkemedel har visat att kombinationen med tafamidis kan ha en positiv effekt på dödligheten i hjärtkärlsjukdom. Orsakerna till att vi inte såg det i vår studie är inte helt klarlagt, säger Kurt Boman, professor emeritus vid forskningsenheten i Skellefteå och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Även om kombinationen av läkemedlen tafamidis och eplontersen inte uppfyllde det primära målet hade den ändå vissa positiva effekter. Forskarna kunde till exempel se att patienter som fick båda läkemedlen uppgav en bättre bevarad livskvalitet och presterade bättre på gångtester än kontrollgruppen.</p><p>– Våra resultat visar att det fortfarande finns många frågor om verkningsmekanismerna vid hjärtamyloidos och hur man ska behandla på bästa sätt, säger Kurt Boman.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="571f7bcb-e49e-4379-b88b-838e4b439241" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/kombination-av-lakemedel-inte-hjalpsamt-vid-skelleftesjukan_12196950/https://www.umu.se/nyheter/75-miljoner-till-umea-universitet-i-nytt-nordiskt-natverk-for-kryoelektronmikroskopi_12197080/7,5 miljoner till Umeå universitet i nytt nordiskt nätverk för kryoelektronmikroskopiUmeå Centre for Electron Microscopy (UCEM) vid Umeå universitet har beviljats 7,5 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för sitt deltagande i Nordic Cryo conneXion (NCX), ett nytt nordiskt nätverk för kryoelektronmikroskopi. Finansieringen ska stärka utbildning, kunskapsutbyte och tillgång till expertis vid de nordiska faciliteterna.Tue, 13 Oct 2026 15:25:38 +0200<p>NCX är nästa fas av cryoNET, som sedan 2018 har förenat Cryo-EM-faciliteter i Umeå, Stockholm, Köpenhamn och Århus. Samarbetet har omfattat kurser och workshops, personalutbyten, CryoNet-konferensen, metodutveckling och gemensam tillgång till instrument.</p><p>Den nya finansieringen för nätverket löper från 2027 till 2030 och utökar samarbetet genom att inkludera Helsinki Cryo-EM facility som ordinarie medlem, medan Norge deltar som associerad medlem. Målet är att göra expertis och avancerade metoder mer tillgängliga i hela Norden, i stället för att utveckla samma kapacitet separat vid varje facilitet.</p><p>Sara Sandin samordnade Umeås arbete med ansökan tillsammans med Linda Sandblad och kollegor i det nordiska nätverket.</p><p>– En viktig del är att skapa fler möjligheter för doktorander och postdoktorer att lära sig nya tekniker och dra nytta av expertis i hela nätverket, säger Sara Sandin.</p><p>Umeå bidrar med särskild expertis inom kryoelektrontomografi och CryoFIB-metoder till samarbetet. Finansieringen ska bidra till att vidareutveckla denna kompetens och göra nya tekniker tillgängliga för fler forskare genom faciliteten.</p><p>Anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse uppgår till 7,5 miljoner kronor för Umeå universitet under fyra år.</p>https://www.umu.se/nyheter/75-miljoner-till-umea-universitet-i-nytt-nordiskt-natverk-for-kryoelektronmikroskopi_12197080/https://www.umu.se/nyheter/darfor-belonas-hall-och-woodford-med-arets-ekonomipris_12197027/Därför belönas Hall och Woodford med årets ekonomiprisÅrets Nobelpristagare i ekonomi, Robert E. Hall och Michael Woodford, har utvecklat makroekonomiska modeller som används för att förstå och hantera konjunkturvariationer. Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi, kommenterar årets pris och dess betydelse för forskning och samhället.Tue, 13 Oct 2026 15:58:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/fig_ek_26_3x22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/fig_ek_26_3x22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/fig_ek_26_3x22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/fig_ek_26_3x22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/fig_ek_26_3x22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/fig_ek_26_3x22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences</span></p></div></div><p>Bakgrunden är att de Keynesianska modeller som stabiliseringspolitiken tidigare byggde på började fungera allt sämre på 1960- och 1970-talen. Forskningen bakom årets ekonomipris har bidragit till att utforma de nya modeller som idag används av centralbanker och beslutsfattare. Här kopplas ekonomins funktionssätt tydligare till de beslut som hushåll och företag fattar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/aronsson_thomas_4969_220215_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/aronsson_thomas_4969_220215_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/aronsson_thomas_4969_220215_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/aronsson_thomas_4969_220215_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/aronsson_thomas_4969_220215_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e85a34f0818c466ebada02207846a837/aronsson_thomas_4969_220215_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– En kärna i deras modeller är att utgå från att hushåll och företag är framåtblickande. De formar förväntningar om framtiden och agerar utifrån dem, säger Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.</p><p>Detta är i sig är ett viktigt bidrag, att koppla makroekonomiska frågeställningar till ekonomins funktionssätt på mikroplanet.</p><p>– Genom att regeringar och centralbanker kommunicerar sin ekonomiska politik i förväg kan de påverka hushållens och företagens förväntningar. Det påverkar i sin tur deras beslut och därmed utvecklingen i ekonomin.</p><p>På frågan om det finns kopplingar till forskningen vid Umeå universitet konstaterar Thomas Aronsson att makroekonomi inte har varit ett av universitetets främsta forskningsområden, och att pristagarnas forskning ligger relativt långt från hans egna forskningsintressen.</p><p>– Men jag är inte alls överraskad över att just detta uppmärksammas. Det handlar om en mycket viktig forskningsfråga och de är väl värdiga pristagare.</p><h3>Forskning som påverkar vår vardag</h3><p>Aronsson menar att forskningen har stor betydelse för beslut som påverkar människors vardag och lyfter som exempel Riksbanken som ofta går ut i förväg och signalerar en bedömning av hur räntan kan komma att utvecklas framöver.</p><p>– Om Riksbanken meddelar att räntan sannolikt kommer att höjas i en nära framtid, är det en signal till hushållen att spara mer och konsumera mindre.</p><p>Det finns också lärdomar att dra av årets pris, menar han.</p><p>– Långsiktighet i den ekonomiska politiken spelar roll. Det är viktigt att beslutsfattare är öppna och tydliga med vilken politik de avser att föra framöver. Det påverkar hushållens och företagens långsiktiga beslut och bidrar till att styra ekonomin i önskad riktning.</p><p>Han lyfter även fram den vetenskapliga utvecklingen som en intressant lärdom.</p><p>– Det är även en doktrinhistorisk lärdom att se ämnet förändras med tiden. Det är en gammal forskningsfråga som har fått nya svar i takt med att kunskapen vuxit. Det i sig är väldigt intressant, avslutar Aronsson.</p>https://www.umu.se/nyheter/darfor-belonas-hall-och-woodford-med-arets-ekonomipris_12197027/https://www.umu.se/nyheter/ur-play-den-ultimata-idrottsforaldern_12197043/UR Play: Den ultimata idrottsföräldernVet du hur ditt barn vill att du ska bete dig när det är dags för träning eller match? Forskning visar att det finns ett glapp mellan det stöd barn vill ha och det stöd de får av sina föräldrar.Tue, 13 Oct 2026 11:20:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fb898805b02148f3850080c68b465d81/2026_den_ultimata_idrottsforaldern2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fb898805b02148f3850080c68b465d81/2026_den_ultimata_idrottsforaldern2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fb898805b02148f3850080c68b465d81/2026_den_ultimata_idrottsforaldern2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fb898805b02148f3850080c68b465d81/2026_den_ultimata_idrottsforaldern2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fb898805b02148f3850080c68b465d81/2026_den_ultimata_idrottsforaldern2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fb898805b02148f3850080c68b465d81/2026_den_ultimata_idrottsforaldern2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tove Mårs, doktorand i idrottspsykologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikaela Matar, UR Play</span></div></div><p>Tove Mårs, doktorand i psykologi vid Umeå universitet, utvecklar sätt att hjälpa föräldrar, så att de både kan vara en trygg bas för sina barn, och samtidigt låta dem vara självständiga.</p><h3>Titta på inslaget i UR Play</h3><p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=8CSPdbu_C1Y">https://www.youtube.com/watch?v=8CSPdbu_C1Y</a></p>https://www.umu.se/nyheter/ur-play-den-ultimata-idrottsforaldern_12197043/https://www.umu.se/nyheter/fyra-forskningsprojekt-far-120-miljoner_12196946/Fyra projekt i den internationella forskningsfronten får 120 miljonerKnut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 120 miljoner till fyra olika forskningsprojekt där huvudsökande är verksamma vid Umeå universitet. Dessa forskningsprojekt har efter utvärderingar av internationella experter bedömts vara nyskapande och ligga i den internationella forskningsfronten. Totalt fördelar stiftelsen 900 miljoner till 30 forskningsprojekt runt om i landet.Thu, 22 Oct 2026 14:54:57 +0200<p>– Det här är verkligen glädjande nyheter som visar att vi har excellent forskning med stor potential och som står sig bra i konkurrensen. Här handlar det om anslag till projekt som anses ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott och jag vill framföra mina allra varmaste gratulationer, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p> </p><h3>Dessa projekt och forskare har fått anslag:</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/messinger_johannes_8983-241119-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/messinger_johannes_8983-241119-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/messinger_johannes_8983-241119-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/messinger_johannes_8983-241119-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/messinger_johannes_8983-241119-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/messinger_johannes_8983-241119-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johannes Messinger, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p><strong>Johannes Messinger</strong>, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, leder projektet <em>Elucidating the design principles of distal control in rubisco catalysis</em> som nu tilldelas 27 miljoner under fem år.</p><p>– Att Wallenbergstiftelsen stöder projektet är fantastiska nyheter! Det är viktigt att utforska detta i stort sett outforskade område inom enzymkatalys, eftersom den nya kunskapen kan bidra till att förbättra enzymer som rubisco och därmed bidra till att öka skördarna – något som krävs för att försörja en växande världsbefolkning och för att anpassa odlingsväxterna till klimatförändringarna.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ann-kristin_bergstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ann-kristin_bergstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ann-kristin_bergstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ann-kristin_bergstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ann-kristin_bergstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ann-kristin_bergstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ann-Kristin Bergström, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Foto: Anders Jonsson</p></div></div><p><strong>Ann-Kristin Bergström</strong>, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, leder projektet <em>Arctic lake productivity transformed</em> under climate change som nu tilldelas 26 miljoner kronor under fem år.</p><p>– Jag blev väldigt glad när jag fick beskedet att vårt projekt har tilldelats medel! Jag ser verkligen fram emot att utföra detta projekt med mina samarbetspartners och att handleda doktorander och postdocs. Vi behöver ta fram kunskap om hur Arktiska sötvatten förändras av pågående och kommande klimatförändringar för att kunna förvalta dessa värdefulla ekosystem för framtida generationer.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/andersson_magnus-6797-260529-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/andersson_magnus-6797-260529-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/andersson_magnus-6797-260529-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/andersson_magnus-6797-260529-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/andersson_magnus-6797-260529-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/andersson_magnus-6797-260529-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Andersson, professor vid Kemiska institutionen. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p><strong>Magnus Andersson</strong>, professor vid kemiska institutionen, leder projektet <em>Filming the hidden workings of life at the atomic scale</em> som nu tilldelas 32 miljoner under fem år.</p><p>– Det känns fantastiskt att få den här möjligheten. Det är ett mycket ambitiöst projekt där vi försöker göra något som för bara några år sedan hade varit svårt att föreställa sig: att bestämma högupplösta strukturer av proteiner bara mikrosekunder efter att en reaktion har startat. Om vi lyckas kan det ge oss ett helt nytt sätt att undersöka proteiners funktion. I stället för att bara se statiska strukturer vill vi kunna förstå proteiner som de molekylära maskiner de faktiskt är.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ryan-sponseller-dsc03600.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ryan-sponseller-dsc03600.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ryan-sponseller-dsc03600.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ryan-sponseller-dsc03600.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ryan-sponseller-dsc03600.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9986d7f4b23e46bbad679ce06ef5ef52/ryan-sponseller-dsc03600.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ryan Sponseller, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Foto: Simon Öhman Jönsson</p></div></div><p><strong>Ryan Sponseller</strong>, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, leder projeketet <em>Groundwater to the atmosphere: the impact of hydrological extremes on methane production and emission</em>s som nu tilldelas 35 miljoner under fem år.</p><p>– Vi är mycket glada över att få detta anslag från Wallenbergstiftelsen. Enligt vår uppfattning riktar sig denna forskning mot en viktig gåta, inte bara när det gäller kontrollen av metanutsläpp till atmosfären, utan också hur klimatförändringsvariabler, såsom temperatur och nederbörd, kan påverka grundvattenmiljöerna i olika riktningar vad gäller mikrobiella processer och produktion av växthusgaser. Med detta anslag kommer vi att kunna ta itu med dessa frågor genom en rad experimentella, observationsbaserade och modelleringsbaserade metoder, med ett forskarteam som förenar ett brett spektrum av verktyg och perspektiv.</p>https://www.umu.se/nyheter/fyra-forskningsprojekt-far-120-miljoner_12196946/https://www.umu.se/nyheter/forlangt-samarbete-mellan-idrottshogskolan-och-umea-kommun_12197009/Förlängt samarbete mellan Idrottshögskolan och Umeå kommunUmeå universitet och Umeå kommun fortsätter sitt samarbete kring Idrottshögskolans fem kompetenscentrum. Nya treåriga samverkansavtal för perioden 2027–2029 skapar förutsättningar för fortsatt utveckling inom idrott, utbildning och forskning. Tue, 13 Oct 2026 08:25:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff15dc23bbce45498fd977599cf338ea/umu-flagga-0030-240819-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff15dc23bbce45498fd977599cf338ea/umu-flagga-0030-240819-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff15dc23bbce45498fd977599cf338ea/umu-flagga-0030-240819-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff15dc23bbce45498fd977599cf338ea/umu-flagga-0030-240819-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff15dc23bbce45498fd977599cf338ea/umu-flagga-0030-240819-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff15dc23bbce45498fd977599cf338ea/umu-flagga-0030-240819-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitet och Umeå kommun har tecknat nytt samverkansavtal för perioden 2027–2029 kring Idrottshögskolans fem kompetenscentrum. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Idrottshögskolan vid Umeå universitet har sedan många år ett nära samarbete med Umeå kommun. En viktig del är de fem kompetenscentrumen; Badmintons kompetenscentrum (BKC), Friidrottens kompetenscentrum (FKC), Längdskidåkningens kompetenscentrum (LKC), Orienteringens kompetenscentrum (OKC) och Innebandyns kompetenscentrum (IKC).</p><p>Kompetenscentrumen drivs genom trepartssamarbeten mellan Umeå universitet, Umeå kommun och respektive specialidrottsförbund. Utvärderingarna visar mycket goda resultat och samtliga avtalsparter har ställt sig positiva till en fortsättning.</p><h3>Stärker idrotten i Umeå</h3><p>Umeå kommun har beslutat att medfinansiera Idrottshögskolans kompetenscentrum med totalt 11,7 miljoner kronor under den aktuella treårsperioden. </p><p>– Samarbetet ger elitidrottare möjlighet att kombinera sin satsning med akademiska studier och knyter samtidigt ihop utbildning, forskning och föreningsliv. Det stärker Umeås position som idrotts- och universitetsstad och skapar goda förutsättningar för att fortsätta utveckla både befintliga och nya idrottsevenemang, säger Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande. </p><p>– Det är glädjande och viktigt att vi kan fortsätta den här samverkan. Tillsammans skapar vi goda förutsättningar för att stärka och utveckla idrotten i Umeå, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><h3>Långsiktiga förutsättningar för elitidrott och studier</h3><p>Samverkansavtalet omfattar idrottsforskning, idrottsutbildning och insatser för att skapa goda möjligheter för idrottare att kombinera idrott på elitnivå med universitetsstudier, så kallade dubbla karriärer. Kompetenscentrumen ska också bidra till att utveckla samverkansmöjligheterna mellan idrotterna och Idrottsstad Umeå.</p><p>– Att samarbetet fortsätter ger oss långsiktighet och möjlighet att bygga vidare på det arbete som redan görs inom våra fem kompetenscentrum. Det handlar om att skapa en bra helhet för elitidrottarna, med goda förutsättningar att kombinera en elitsatsning med akademiska studier, säger Pernilla Eriksson, projektansvarig för Riksidrottsuniversitet Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="883d84e9-2234-4e24-9763-48627be72eb1" data-contentname="Kontaktuppgifter">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forlangt-samarbete-mellan-idrottshogskolan-och-umea-kommun_12197009/https://www.umu.se/nyheter/mellanchefer-i-skolan-har-makt-men-saknar-ofta-mandat_12195863/Mellanchefer i skolan har makt men saknar ofta mandatSvenska kommuner organiserar styrningen av skolan på mycket olika sätt. Mellanchefer kan ha makt över verksamheten, samtidigt som de ofta saknar ett statligt reglerat mandat. Deras handlingsutrymme varierar både mellan olika utbildningsförvaltningar och mellan personer inom samma förvaltning.Tue, 13 Oct 2026 10:12:13 +0200<p>Linn Antonsson, forskarstuderande i statsvetenskap vid Umeå universitet, har studerat hur svenska kommuner organiserar styrningen av utbildning. Hon har särskilt undersökt kommuner som har minst en chefsnivå mellan förvaltningschef och rektor och vilken makt och autonomi, alltså möjlighet att agera självständigt, dessa mellanchefer har.</p><p>Tidigare forskning har ofta behandlat tjänstepersoner i utbildningsförvaltningar som en grupp, utan att tydligt skilja mellan mellanchefer och högre chefer. Samtidigt har mellancheferna blivit fler.</p><p>Resultaten visar stora skillnader mellan kommunernas sätt att organisera utbildningsförvaltningarna, även mellan kommuner som på många sätt liknar varandra.</p><p>Skillnaderna kan delvis förklaras av kommunernas olika förutsättningar. Men också normer om hur många nivåer en förvaltning bör ha och förvaltningschefers uppfattningar om hur organisationen ska se ut spelar roll.</p><p>– Det väcker frågan om det är möjligt att tala om ett enhetligt utbildnings- och styrsystem, säger Linn Antonsson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Makt utan statligt reglerat mandat</h2><p>Hur stort handlingsutrymme mellancheferna har varierar både mellan olika utbildningsförvaltningar och mellan personer inom samma förvaltning. De kan ha olika stor möjlighet att agera självständigt i frågor som rör utbildning, utveckling och administration.</p><p>Antonsson menar att mellanchefer också kan utöva makt på flera sätt, över andra, genom sina egna möjligheter att agera och tillsammans med andra. Samtidigt saknar de ofta ett statligt reglerat mandat, till skillnad från rektorerna.</p><p>– En viktig iakttagelse är att mellanchefers maktutövande ofta kombineras med avsaknaden av ett statligt mandat, vilket genererar frågor om möjligheterna till ansvarsutkrävande, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Behövs mellancheferna?</h2><p>Mellanchefer kan fungera som en länk mellan förvaltningen och rektorerna. Deras kunskap om skolorna kan bidra till att frågor är bättre beredda när de når högre nivåer i organisationen. De kan också vara experter inom särskilda områden och ansvara för centrala delar av verksamheten.</p><p>– Jag visar att mellanchefer kan spela många olika roller i det svenska utbildningssystemet, säger Linn Antonsson.</p><p>Synen på deras funktion varierar. Vissa menar att mellanchefer är ett onödigt organisatoriskt lager och riskerar att bli stoppklossar. Andra framhåller att de skapar förutsättningar för högre chefer att arbeta mer strategiskt.</p><p>– Baserat på resultaten i min avhandling skulle mitt svar på frågan om mellanchefer är nödvändiga vara att det beror på, säger hon.</p><p>Linn Antonsson har också sett exempel på högre chefer som saknar tidigare erfarenhet av utbildningsområdet. I sådana fall kan en mellanchef med utbildningsspecifik kompetens fylla en viktig funktion. Hennes resultat visar också att mellanchefer kan använda olika grader av autonomi och makt. Beroende på hur de använder sin autonomi och makt kan de bidra positivt till systemet eller få motsatt effekt.</p><p>– Det kan vara positivt att mellanchefer använder autonomi och makt men det kan också vara problematiskt om de använder den fel. Det handlar därför i stor utsträckning om hur de agerar i sin roll, säger Linn Antonsson.</p><p>Vilken typ av mellanchef en kommun väljer kan också bero på vad kommunen vill prioritera. Skolområdeschefer kan exempelvis vara en fördel för att skapa sammanhållning inom ett geografiskt område och främja samverkan över skol- och åldersgränser.</p><p>Samtidigt finns en risk att vissa verksamheter, som förskolan, får mindre utrymme när frågor som rör grundskolan ibland ges högre prioritet. Om kommunen i stället vill ge exempelvis förskolefrågor ett tydligt fokus kan verksamhetschefer vara ett bättre alternativ.</p><p>– Jag presenterar inget facit för hur en kommun bör organisera sin utbildningsförvaltning och lämnar inga rekommendationer. Syftet är i stället att problematisera och bidra till ökad kunskap om mellanchefernas roller i den dubbla styrningen av stat och kommun, säger hon.</p><p>Det är kunskap som kan vara värdefull för kommuner som planerar att organisera om sin förvaltning, menar Linn Antonsson.</p>https://www.umu.se/nyheter/mellanchefer-i-skolan-har-makt-men-saknar-ofta-mandat_12195863/https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-elever-anvanda-ai-utan-att-sluta-tanka-sjalva_12196875/Hur kan elever använda AI utan att sluta tänka själva?AI kan skriva texter och lösa uppgifter på några sekunder. Men vad händer med lärandet när elever inte längre behöver göra hela tankearbetet själva? Det ska forskare vid Umeå universitet undersöka tillsammans med en gymnasieskola i Umeå. Ett nytt forskningsprojekt har beviljats 1,9 miljoner kronor. Forskarna ska utveckla och pröva undervisning där AI blir ett stöd utan att ta över elevernas eget tänkande.Fri, 23 Oct 2026 14:53:16 +0200<p>Att få fram ett korrekt svar är inte samma sak som att förstå hur man kommer fram till det. I det nya forskningsprojektet ska forskare och lärare tillsammans undersöka hur AI kan användas i gymnasieundervisningen. Samtidigt ska eleverna få träna på att resonera, granska förslag och fatta egna beslut.</p><p>Projektet leds av Eva Mårell-Olsson, docent vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Från universitetet medverkar även Thomas Mejtoft, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Han bidrar särskilt med forskning om interaktionsdesign och friktion i digitala miljöer. Det knyter an till projektets frågor om när AI ska underlätta och när elever behöver stanna upp och tänka själva.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Eleverna ska behöva tänka själva</h2><p>När AI formulerar resonemang åt eleverna riskerar de att gå miste om träningen i att väga argument, se samband och dra egna slutsatser. Samtidigt kan tekniken frigöra utrymme för annat tankearbete. Det avgörande är vad eleven ska lära sig.</p><p>En central del av projektet är därför det som forskarna kallar produktiv friktion. Det innebär att eleverna behöver stanna upp och tänka efter, även när AI kan erbjuda en snabb lösning. De kan exempelvis få jämföra två AI-genererade förslag och motivera vilket som håller bäst.</p><p>– Mycket av lärandet sker när vi anstränger oss och försöker formulera en tanke, upptäcker en motsägelse eller behöver ompröva en lösning. AI kan hjälpa elever vidare, men kan också ta över sådana moment, säger Eva Mårell-Olsson.</p><p>Forskarna ska undersöka när sådana moment stärker elevernas förståelse och när de snarare blir ett hinder. De ska också studera hur olika sätt att använda AI påverkar elevernas motivation och förmåga att planera, följa upp och styra sitt eget lärande.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ska prövas i klassrummen</h2><p>Projektet genomförs i samarbete med NTI Gymnasiet i Umeå, en gymnasieskola med inriktning mot teknik och IT. Vid skolan medverkar rektor Sara Packman och läraren Robert Söderlund. Omkring tio lärare ska delta i arbetet med att utveckla undervisningsupplägg där AI används som stöd.</p><p>Undervisningen ska prövas i ordinarie klassrum i två omgångar. Efter den första omgången analyserar forskare och lärare erfarenheterna tillsammans. Därefter utvecklar de uppläggen inför nästa prövning.</p><p>– Jag vill gärna lyfta att projektet utgår från frågor och behov som finns i skolans vardag. Lärarna är med och utvecklar, prövar och analyserar undervisningen tillsammans med oss. Det gör att vi kan förena verksamhetsutveckling med forskning och skapa kunskap som är relevant för undervisningen, säger Eva Mårell-Olsson.</p><p>En viktig del är också att undersöka hur lärare kan följa och bedöma vad eleverna faktiskt har förstått när AI används. Det kan exempelvis handla om att synliggöra elevernas egna resonemang, reflektioner och beslut under arbetets gång.</p><p>Projektet bygger vidare på ett tidigare samarbete som inletts genom en beviljad samverkanscheck. Där har lärare och forskare identifierat behov och börjat utveckla idéer kring AI i undervisningen.</p><p>Målet med det nya projektet är att ta fram två till tre prövade undervisningsmoduler med elevuppgifter, lärarstöd och bedömningsstöd. Erfarenheterna ska även kunna komma andra skolor till nytta.</p>https://www.umu.se/nyheter/hur-kan-elever-anvanda-ai-utan-att-sluta-tanka-sjalva_12196875/https://www.umu.se/nyheter/darfor-ar-bloddopning-sa-svart-att-upptacka_12196734/Därför är bloddopning så svårt att upptäckaVid höstterminens första Idrottslunch berättade Christer Malm, professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet, om varför bloddopning är så svårt att upptäcka med dagens metoder och om forskningen som kan bidra till framtidens antidopningsarbete.Fri, 09 Oct 2026 15:31:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/06a471a434dd46bf922ca9e9bdf2ab68/malm_christer_7784_180831_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/06a471a434dd46bf922ca9e9bdf2ab68/malm_christer_7784_180831_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/06a471a434dd46bf922ca9e9bdf2ab68/malm_christer_7784_180831_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/06a471a434dd46bf922ca9e9bdf2ab68/malm_christer_7784_180831_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/06a471a434dd46bf922ca9e9bdf2ab68/malm_christer_7784_180831_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/06a471a434dd46bf922ca9e9bdf2ab68/malm_christer_7784_180831_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christer Malm, Professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Höstens första Idrottslunch lockade mer än 100 åhörare. I fokus stod autolog bloddopning, där en idrottare återför sitt eget blod för att förbättra prestationsförmågan. Trots omfattande tester och det biologiska passet är denna form av dopning fortfarande svår att upptäcka.</p><p>En viktig förklaring är enligt Christer Malm, vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, att dagens metoder bygger på att mäta koncentrationen av röda blodkroppar. När röda blodkroppar tillförs sker dock en snabb utspädning med plasma, vilket gör att koncentrationen inte förändras på det sätt som man skulle kunna förvänta sig.</p><p>– I våra studier förändras koncentrationerna inte alls. Ingen har faktiskt tidigare gjort en kontroll av blodpasset med verkliga blodtransfusioner, utan man har bara antagit att det sker förändringar, säger Christer Malm.</p><h3>Nya metoder kan göra skillnad</h3><p>Christer Malms forskargrupp söker därför andra sätt att upptäcka bloddopning. Ett spår som gruppen undersöker är proteiner i röda blodkroppar som påverkas när blodet fryses. Ett annat spår är att använda AI.</p><p>– Det är mycket på gång med AI. Vi jobbar med AI-baserad cellsortering för att kunna se det som i dag inte syns, säger Christer Malm.</p><p>Han är optimistisk om möjligheterna att utveckla nya metoder för att upptäcka den här typen av dopning.</p><p>– Vi vet en massa metoder som inte fungerar, har hittat möjliga lösningar och jobbar på dessa just nu. Inom några år går det troligen att upptäcka även denna form av dopning, säger Christer Malm.</p><p>Missade du föreläsningen? Se den i efterhand <a title="Se Idrottslunchen: Varför är bloddopning så svårt att upptäcka." href="~/link/b7bc9b7514404b6890d43f830ae56ce5.aspx">här</a>.</p>https://www.umu.se/nyheter/darfor-ar-bloddopning-sa-svart-att-upptacka_12196734/https://www.umu.se/nyheter/synliggor-luftfororeningarnas-dolda-halsoborda_12196788/Synliggör luftföroreningarnas dolda hälsobördaLuftföroreningar bidrar varje år till tusentals fall av sjukdom och förtida död i Sverige. I en ny rapport har forskare vid bland annat Umeå universitet kartlagt hur luftföroreningar påverkar hälsan och visat att effekterna är mer omfattande än vad som ofta uppmärksammas.Fri, 09 Oct 2026 13:50:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/1038483-road-rush.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/1038483-road-rush.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/1038483-road-rush.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/1038483-road-rush.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/1038483-road-rush.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/1038483-road-rush.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Partiklar från väg-, däck- och bromsslitage finns kvar även när fordonsflottan elektrifieras. De väntas få större betydelse för folkhälsan framöver.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dbfb50c097ab4e05b6aaf571813f2af9/sommar_johan_2869_230815_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="white-space-collapse: collapse; font-weight: 300;">Bild</span></p><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Trots att luftkvaliteten i Sverige är relativt god visar rapporten att långvarig exponering för luftföroreningar fortfarande medför betydande hälsorisker, säger Johan Nilsson Sommar, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p>Forskarna uppskattar i rapporten att luftföroreningar under 2023 kan kopplas till närmare 6 000 dödsfall i landet, men också till ett stort antal fall av kroniska sjukdomar och hälsoproblem. Rapporten har tagits fram av Umeå universitet och SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bredare bild av luftföroreningarnas hälsokonsekvenser</h2><p>Forskarna har beräknat hur många sjukdomsfall som kan tillskrivas exponering för olika luftföroreningar. Resultaten visar bland annat omkring 1 100 fall av KOL, 720 fall av demens, 370 fall av diabetes och 250 fall av stroke varje år. Analysen pekar också på effekter hos barn, där luftföroreningar kan bidra till bland annat barnastma och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.</p><p>Studien visar dessutom att hälsopåverkan får konsekvenser utanför sjukvården. Luftföroreningar bidrar till omfattande sjukfrånvaro från arbete och ett stort antal förlorade skoldagar varje år.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ny kunskap om trafikens slitagepartiklar</h2><p>Forskarna har också analyserat hälsorisker kopplade till partiklar som uppstår när vägar, däck och bromsar slits. Till skillnad från traditionella avgasutsläpp finns dessa utsläpp kvar även när bensin- och dieselfordon byts ut mot elbilar.</p><p>– Vi ser att elektrifieringen av fordonsflottan kommer att minska utsläppen från avgaser, men den löser inte problemet med partiklar från väg-, däck- och bromsslitage. De här partiklarna väntas få en allt större betydelse för folkhälsan framöver, säger Johan Nilsson Sommar.</p><p>Resultaten understryker att arbetet för bättre luft och bättre hälsa behöver omfatta fler källor än avgaser. Genom att kombinera avancerade exponeringsberäkningar med den senaste epidemiologiska forskningen ger studien en mer heltäckande bild av hur luftföroreningar påverkar människors hälsa genom livet, från barndom till hög ålder.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ba103d2c-8a28-4ea8-8c7f-a97bac22c06a" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/synliggor-luftfororeningarnas-dolda-halsoborda_12196788/https://www.umu.se/nyheter/han-vill-lara-studenterna-att-anvanda-ai-pa-ratt-satt_12196704/Han vill lära studenterna att använda AI på rätt sättArtificiell intelligens. För att travestera en evig fråga: att använda eller inte använda? Frågar man Satish Strömberg, språkvetare, lärare och IKT-coach vid Humanistiska fakulteten, är det inte ens någon fråga; AI-verktyg är här för att stanna och han vill lära studenterna att tänka med AI – inte överlåta tänkandet till AI.Fri, 09 Oct 2026 12:41:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_collage.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_collage.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_collage.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_collage.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_collage.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_collage.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Satish Strömberg betonar att Generativ AI inte ska ses som en genväg för att klara kursuppgifter på ett lättare sätt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">1.</h2><p><strong>Satish Strömberg</strong> är inbjuden för att hålla i ett pass om generativ AI (i fortsättningen betecknat AI) för studenter som precis börjat plugga Kulturgeografi. Det märks att han är en van föreläsare som är väl förtrogen med ämnet för dagen.</p><p>Han inleder med att konstatera hur det vi lite brett betecknar som AI funnits länge. Att det under lång tid till exempel finns implementerat i många av de applikationer vi använder till vardags; som samlar in data om hur och vad vi gör, webbsurfvanor, sökningar och preferenser.</p><p>Som i sin tur ska göra vårt användande av applikationer mer skräddarsytt; med tips och förslag på än det ena och än det andra, i strömningstjänster, eller i vanliga sökningar om vilken såpa som funkar bäst på utomhustrall i Västerbotten.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6903-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6903-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6903-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6903-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6903-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6903-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Här går det redan att förstå hur den typen av AI som samlar in och sorterar, är en enklare variant, jämfört med det som kallas Generativ AI. Generativ AI beskrivs som en teknik som kan skapa nytt innehåll – som text, bilder, musik, video och programkod – genom att lära sig mönster från stora mängder befintliga data. </p><h3>Du vill inte bli anklagad för fusk</h3><p>Snart övergår hans föreläsning till att låta studenterna förstå vikten av att se olika AI-verktyg som stöd för den egna kunskapsinhämtningen och utvecklingen som <em>homo studens</em>*. Dvs. att det inte är någon poäng att betrakta det som en genväg för att klara kursuppgifter på ett lättare sätt. ”Glöm klipp och klistra in. Du vill inte hamna inför universitetets disciplinnämnd anklagad för fusk.”</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6879-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6879-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6879-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6879-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6879-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6879-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Som stöd för såväl studenter som anställda vid UMU har Satish Strömgren <a href="https://ai-student.weebly.com" target="_blank" rel="noopener">publicerat en webbsida</a> som sammanfattar alla tänkbara aspekter av AI-användande. Där beskriver han bl.a. hur det gäller att:</p><p><strong>”…förstå hur man använder AI på ett effektivt, kritiskt och ansvarsfullt sätt, och blir till en viktig del av universitetsutbildningen.”</strong></p><p>På webbsidan följer sedan en redogörelse för åtta kunskapsområden som hjälper till vid studier och forskning, skrivande och självständigt lärande:  </p><p><strong>”Dessa åtta kunskapsområden hjälper dig att utveckla kunskap och färdigheter för att kunna fatta välgrundade beslut om när, varför och hur du ska använda AI, samtidigt som du upprätthåller akademisk integritet och tar ansvar för ditt eget lärande. Webbplatsens främsta syfte är att främja kognitiv utvidgning, inte att avlasta den kognitiva förmågan.”</strong></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">2.</h2><p>När föreläsningen är slut blir det en stund över att reflektera vidare och fördjupa sig i några frågeställningar. Som till exempel varför Satish Strömberg kommit att intressera för AI och AI-relaterade frågor. Han börjar med att berätta hur han arbetat med utbildning och digital teknik i över 20 år.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6864-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6864-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6864-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6864-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6864-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6864-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– När ChatGPT lanserades insåg jag ganska snabbt att generativ AI skulle förändra förutsättningarna för både undervisning och lärande, säger Satish Strömberg och lägger till:<br> <br>– Mitt intresse har också en personlig bakgrund. När jag själv studerade, både på gymnasiet och universitetet, hade jag ibland svårt att förstå vissa ämnen på djupet.</p><p>– Jag hade behövt någon att diskutera med, ställa frågor till och pröva mina tankar mot, ett slags intellektuellt bollplank som kunde hjälpa mig att komma vidare i min förståelse.</p><h3>Hjälpa studenter att utvecklas</h3><p>Han fortsätter med att beskriva hur det är just den möjligheten han ser i generativ AI. Att han som lärare och språkvetare är särskilt intresserad av hur tekniken kan hjälpa studenter att utveckla sin förståelse, sitt kritiska tänkande och sin förmåga att lära självständigt.</p><p>– För mig handlar AI därför framför allt om pedagogik och lärande, inte om att få snabba svar eller färdiga lösningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6883-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6883-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6883-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6883-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6883-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6883-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>På frågan om vad som är viktigast att förstå, som student eller forskare, när det gäller olika AI-verktyg, säger Satish Strömgren att det handlar om att förstå skillnaden mellan kognitiv utvidgning och kognitiv avlastning.</p><p>– Med kognitiv utvidgning menar jag att vi använder AI för att utveckla vårt eget tänkande, fördjupa vår förståelse och utmana våra resonemang. AI kan fungera som en personlig handledare eller ett intellektuellt bollplank som ställer frågor, förklarar svåra begrepp och hjälper oss att se nya perspektiv.</p><h3>Inte <em>hur mycket</em> utan <em>hur</em></h3><p>Med hans sätt att se det innebär kognitiv avlastning att vi överlåter delar av tankearbetet till AI. Det behöver inte vara negativt, men om vi låter AI utföra just det intellektuella arbete som vi själva behöver göra för att lära oss, riskerar vi att gå miste om viktiga lärandeprocesser.<br> <br>– För mig handlar det därför inte om <em>hur mycket</em> AI vi använder, utan om <em>hur</em> vi använder den. Målet bör vara att AI hjälper oss att bli bättre på att tänka själva, inte att vi blir beroende av att AI tanker åt oss.<br> <br>Vad kan då hindra att AI-användningen på lärosäten utvecklas? Här ser han framför allt bristande kunskap, osäkerhet och ibland en ganska polariserad diskussion.<br> <br>– Vissa betraktar AI som ett fantastiskt universalverktyg, andra ser främst riskerna. Båda perspektiven kan bli problematiska. Vi behöver öka AI-kompetensen bland både studenter, lärare och forskare. <br> <br>– Framför allt behöver vi gå från diskussionen om huruvida AI ska användas till hur, när och varför den bör användas. Tydliga riktlinjer och praktisk utbildning är viktiga delar av detta.<br> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6850-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6850-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6850-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6850-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6850-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83cb1a4a23184fbfa37569bdbed26eba/ai_undervisning_satish_s_img_6850-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Jag tycker också att vi behöver gå från en kultur av AI-skam, där människor ibland känner att de måste dölja sin AI-användning, säger Satish Strömberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Här säger han också att kanske den största pedagogiska risken är att vi förväxlar ett välformulerat AI-genererat svar med vår egen förståelse.</p><p>– Andra risker är felaktiga uppgifter, påhittade referenser, partiskhet och att känsliga uppgifter hanteras olämpligt. Studenter behöver också känna till vad som är tillåtet vid examination.</p><p>– AI kan ge mycket övertygande svar som faktiskt är felaktiga. Därför måste vi utveckla förmågan att granska, ifrågasätta och kontrollera det som genereras.</p><h3>Starkare demokratisk styrning</h3><p>Något som är svårt att runda i sammanhanget är vad han anser om domedagsprofetiorna om att AI ska ta över eller utplåna mänskligheten?<br> <br>– Jag tycker att vi ska ta riskerna på allvar, men samtidigt skilja mellan vetenskapligt underbyggda risker och spekulationer om framtiden. Vi har redan konkreta problem med desinformation, manipulation, maktkoncentration och bristande insyn. Dessa frågor kräver demokratiskt ansvar och tydlig reglering.<br> <br>Han hoppas att vi får en betydligt starkare demokratisk styrning och tillsyn av de stora teknikföretagen.</p><p>– Jag anser inte att dessa företag själva ska få bestämma spelreglerna för en teknik som påverkar hela samhället. Med den nuvarande. Trumpadministrationens inställning till reglering av AI är jag dock inte särskilt optimistisk när det gäller utvecklingen i USA.</p><h3>Lämna AI-skammen</h3><p>Tiden rinner iväg och det är dags att avsluta intervjun. Som ett medskick säger han att han skulle vilja att vi började betrakta AI-kompetens som en naturlig del av akademisk bildning. <br> <br>– Det gäller inte bara studenter, utan även lärare, forskare och administrativ personal vid universitetet. Alla behöver få möjlighet att utveckla sin förståelse för tekniken och lära sig när, varför och hur generativ AI kan användas på ett medvetet, kritiskt och ansvarsfullt sätt.<br> <br>Han beskriver hur hans erfarenhet från utbildningar och workshoppar är att många får en helt annan förståelse för AI när de själva får pröva hur tekniken kan stödja deras arbete, lärande och tänkande.<br> <br>– Jag tycker också att vi behöver gå från en kultur av AI-skam, där människor ibland känner att de måste dölja sin AI-användning, till en professionell och öppen användning där transparens, kunskap och eget ansvar är självklara utgångspunkter.<br> <br>– För mig är den viktigaste frågan inte <em>om</em> vi använder AI, utan <em>hur</em> vi använder den och vad vi själva lär oss under processen.<br> <br><em>* den studerande människan</em></p>https://www.umu.se/nyheter/han-vill-lara-studenterna-att-anvanda-ai-pa-ratt-satt_12196704/https://www.umu.se/nyheter/andreas-ska-inspirera-fler-studenter-till-en-karriar-inom-eu_12196682/Andreas ska inspirera fler studenter till en karriär inom EUAndreas Fegraeus, student vid juristprogrammet, har fått uppdraget som ny studentambassadör för en karriär inom EU vid Umeå universitet. Han kommer att fungera som en länk mellan studenterna och EU. Fri, 09 Oct 2026 10:46:33 +0200<p>Uppdraget som studentambassadör för en karriär inom EU har gått till juriststudenten Andreas Fegraeus. Han har länge varit intresserad av internationella relationer och hur världens nationer samspelar med varandra. Så när han såg en affisch om möjligheten att söka rollen som studentambassadör för en karriär inom EU så gjorde han en ansökan. Sedan följde en uppstartskonferens i Luxemburg med Europeiska rekryteringsbyrån (Epso).</p><h3>Om rollen som studentambassadör</h3><p>Som studentambassadör blir Andreas en kontaktperson för studenter vid Umeå universitet som är nyfikna på praktik eller arbete inom EU:s institutioner och en länk mellan studenterna och Epso. Han kommer bland annat att informera om olika karriärmöjligheter via sociala medier, ge stöd och vägledning till studenter som vill söka praktik eller jobb inom EU och hålla föreläsningar om vilka vägar som finns till en EU-karriär.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6faa9477-6fc5-4d29-a470-77fe84dc9aa3" data-contentname="Andreas2">{}</div><h3>Våga ta steget mot EU</h3><p>Andreas tips till de som är intresserade av att söka en karriär inom EU är att våga söka och att våga söka många olika saker. Ett traineeship eller en praktikplats kan vara en viktig stämpel på cv:t. Viktigt att komma ihåg är också att EU är mer än bara samhällskunskap och att det finns möjligheter för alla oavsett vad man studerar. Svenskar är idag dessutom underrepresenterade i EU vilket kan ge en fördel. Andreas berättar också att kunskaper som man själv kan tycka obetydliga kan få stor betydelse i en rekryteringsprocess.     </p><p>– Till exempel när jag besökte Europeiska Investeringsbanken berättade rekryteringschefen där att hon fick jobb för att hon kunde Braille-skrift (skrift för blinda). En kunskap hon kanske inte använder så mycket i sitt yrke men som gjorde henne unik. Vad ni än besitter för kunskaper så våga sök och hitta de saker som gör att ni sticker ut i mängden, säger Andreas.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b30215e1-7c6c-43ed-bc90-7e3d9d48d02f" data-contentname="Andreas">{}</div><h3>Man bör vara den förändring man vill se i världen</h3><p>På gymnasiet läste Andreas Internationella relationer som tillval och där belystes EU:s roll att förhindra krig i Europa vilket väckte intresse hos honom.</p><p>– Någon sa till mig en gång att ”man bör vara den förändring man vill se i världen”. Det mottot satte sig hos mig och det är därför jag söker mig till möjligheter att få vara just det. Kombinationen av intresset för internationella relationer och faktumet att Sverige just nu är underrepresenterat i EU blev därför anledningen till att jag sökte den här rollen som ambassadör, berättar Andreas.</p><p>Som juriststudent i dag drömmer Andreas om att arbeta med internationell rätt på det mer humanistiska planet men även på det ekonomiska planet. EU ser han som en perfekt väg in i den branschen och han ser sig själv på EU-domstolen eller Europeiska Investeringsbankens kontor i Washington DC i framtiden.</p><p>– Min dröm är att en dag flytta till USA och tro det eller ej men man kan jobba med EU även där, säger Andreas.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/andreas-ska-inspirera-fler-studenter-till-en-karriar-inom-eu_12196682/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-bland-de-framsta-nar-studenter-far-jobb_12196721/Umeå universitet bland de främsta när studenter får jobbUmeå universitet placerar sig högt inom flera utbildningsområden när etableringen på arbetsmarknaden tre år efter examen jämförs i en ny rapport. Bland resultaten finns en förstaplats för högskoleingenjörer, en andraplats inom företagsekonomi och en tredjeplats för civilingenjörer.Fri, 09 Oct 2026 10:04:09 +0200<p class="quote-center">Det är skönt att det hårda arbete vi alla lägger på utbildningsprogrammen bär frukt</p><p>Umeå universitet placerar sig högt inom flera utbildningsområden i den nya rapporten Högskolepejl – Högskolestudenters etablering på arbetsmarknaden från Svenskt Näringsliv. Rapporten jämför hur studenter från olika utbildningar och lärosäten har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen. Resultaten bygger på statistik från Statistiska centralbyrån och ger en bild av hur det har gått för tidigare studenter efter avslutade studier.</p><p>För att räknas som etablerad krävs bland annat en årsinkomst från arbete på minst 291 800 kronor. I årets rapport följs huvudsakligen de som tog examen 2021 upp utifrån deras situation på arbetsmarknaden 2024.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Högt placerad inom företagsekonomi</h2><p>Umeå universitet placerar sig särskilt högt inom företagsekonomi. För masterexamen inom företagsekonomi, handel och administration ligger universitetet på andra plats i landet, med 92,5 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen. Det kan jämföras med 95,9 procent för Örebro universitet och 91,7 procent för Göteborgs universitet.</p><p>- Det här är fina siffror som vi naturligtvis är stolta över! De bekräftar bilden vi har av att våra utbildningar håller hög kvalitet och att våra studenter är eftertraktade på arbetsmarknaden. Handelshögskolan, där de här programmen ligger, arbetar både strategiskt och långsiktigt med karriärvägledning som stöttar studenter att göra mer informerade och medvetna val under studietiden och erbjuder stöd i att hitta och söka jobb. Det ger en riktning i både studier och i vägen ut på en arbetsmarknad, säger Ulrika H Westergren, vicedekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.</p><p>Umeå universitet placerar sig också högt på kandidatnivå inom företagsekonomi. För kandidatexamen inom företagsekonomi, handel och administration ligger universitetet på femte plats i landet, med 89,3 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen.</p><p>- På programnivå arbetar man aktivt och medvetet med olika former av samverkan med potentiella arbetsgivare genom att inkludera praktikfall, gästföreläsningar och studiebesök i utbildningen. Inom såväl kandidat-, civilekonom-, som masterutbildningarna finns dessutom möjlighet till praktik vilket ger studenterna utrymme att redan under studietiden bekanta sig med arbetslivet och börja bygga nätverk som de kan dra nytta av sedan. Sammantaget bidrar allt detta till att skapa en tydlig och stark arbetslivskoppling och en yrkesidentitet genom hela utbildningen, säger Ulrika H Westergren.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ingenjörsutbildningar i topp</h2><p>Umeå universitet placerar sig också högt när det gäller ingenjörsutbildningar. För civilingenjörer ligger Umeå på tredje plats med 95,9 procent etablerade, tätt efter Linköping och Karlstad. När det gäller högskoleingenjörer som har en treårig utbildning har Umeå universitet klättrat till toppen av listan. Hela 98,7 procent av studenterna har en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter sin examen.</p><p>- Med tanke på den positiva trend vi ser för ingenjörsstudenternas etablering på arbetsmarknaden, från att högskoleingenjörerna för två år sedan låg på tolfte plats, finns det säkerligen många olika förklaringar till förbättringen. Vi har kunniga och engagerade lärare som arbetar med kvalitetsutveckling av våra program, arbetsmarknaden för ingenjörer i norra Sverige är god och våra studenter lämnar universitetet med mycket goda kompetenser som gör dem anställningsbara. Det är skönt att det hårda arbete vi alla lägger på utbildningsprogrammen bär frukt. Vi både gläds och är stolta över våra ingenjörsprogram och studenter, säger Karolina Broman, prodekan med ansvar för utbildning vid den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.</p><p>För högskoleingenjörer inom byggnads- och anläggningsteknik skiljer sig etableringsgraden med så mycket som 30 procentenheter mellan lärosätena med högst respektive lägst etablering. Här ligger Umeå universitet i topp med 100 procents etableringsgrad.</p><p>-För att ge ingenjörsstudenterna en tydlig arbetslivsanknytning under utbildningen, arbetar vi med Co-op (Co-operative education). Det är ett arbetssätt där studenter och arbetsgivare möts kontinuerligt under utbildningens gång, genom bland annat sommarjobb, projekt- och examensarbeten. Vi ser stora fördelar att samverkan med arbetslivet blir tydligt förankrat i våra program, en vinst för studenterna, universitetet och arbetsgivarna, säger Karolina Broman.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-bland-de-framsta-nar-studenter-far-jobb_12196721/https://www.umu.se/nyheter/tva-projekt-far-stod-fran-sustaingov_12196728/Två projekt får stöd från SustainGovTvå projekt som leds av forskare vid Umeå universitet har beviljats finansiering genom SustainGov, en del av den nationella innovationssatsningen Impact Innovation. Projekten ska bidra med kunskap och nya arbetssätt för att möta samhällsutmaningar kopplade till vård, hälsa och åldrande.Fri, 09 Oct 2026 11:08:29 +0200<p>Ett av projekten leds av Magnus Zingmark som är forskare vid Östersunds kommun och Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Projektet <em>Innovativa rehabiliterande arbetssätt – en avgörande komponent i omställningen mot proaktiv primärvård</em> har beviljats 3,9 miljoner kronor och pågår fram till oktober 2028. Projektet är ett så kallat genomförandeprojekt som ska utveckla, testa och implementera rehabiliterande arbetssätt för personer som får tidiga insatser från hemtjänsten. Målet är att stärka individens funktionsförmåga och förebygga framtida vårdbehov genom att identifiera och möta behov i ett tidigt skede.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/zingmark_magnus_1656_130324_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Zingmark är universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Den långsiktiga ambitionen är att etablera en modell där rehabilitering blir en självklar del av en mer proaktiv primärvård. Det är offentlig sektor som har initierat och driver det här projektet tillsammans med forskare, och det finns ett mandat att förändra arbetssätt och organisering i den ordinarie verksamheten, säger Magnus Zingmark.</p><p>Projektet genomförs i samarbete mellan Östersunds kommun, Skellefteå kommun, Centrum för hälsa i glesbygd vid Region Västerbotten samt forskare från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Lunds universitet.</p><p><a href="https://www.vinnova.se/e/impact-innovation-sustaingov-utlysningar/impact-innovation-genomforandeprojekt-2026-00330/">Läs mer om projektet</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fokus på ett gott åldrande i Norrland</h2><p>Det andra projektet är ett så kallat förberedelseprojekt och leds av Ingeborg Nilsson, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Det handlar om hur fysiska och sociala livsvillkor kan främja gott åldrande i ett Norrland som präglas av demografiska förändringar, långa avstånd och pågående industrialisering. Projektet pågår under sex månader och ska utveckla kunskap i samverkan mellan glesbygdskommuner, akademi, seniorer och andra lokala aktörer. Det är ett samarbete inom Region 10 med kommunerna Norsjö, Lycksele och Åsele.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fa176e0062f4fa39f9f011b46412c65/nilsson_ingeborg_401_03092024_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ingeborg Nilsson är professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Äldre riskerar att hamna i ett strukturellt utanförskap i och med de komplexa samhällsutmaningarna som finns idag. Vi vill att seniorer ska vara medskapare och inte bara mottagare i det här projektet. Då får vi kunskap som är förankrad i lokala behov och erfarenheter, säger Ingeborg Nilsson.</p><p><em>Projekten finansieras via SustainGov – en del av innovationssatsningen Impact Innovation som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/tva-projekt-far-stod-fran-sustaingov_12196728/https://www.umu.se/nyheter/anne-carson-en-tillganglig-och-omtyckt-forfattare_12196639/Anne Carson en tillgänglig och omtyckt författareI ett av rummen i Humanisthuset samlades i vanlig ordning litteraturvetare, för att tillsammans följa direktsändningen från Börshuset och tillkännagivandet av årets Nobelpristagare i litteratur.Thu, 08 Oct 2026 23:47:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9f0445fab47e4381a2b68ea78c3b0f3d/anne_carson_16-92.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9f0445fab47e4381a2b68ea78c3b0f3d/anne_carson_16-92.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9f0445fab47e4381a2b68ea78c3b0f3d/anne_carson_16-92.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9f0445fab47e4381a2b68ea78c3b0f3d/anne_carson_16-92.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9f0445fab47e4381a2b68ea78c3b0f3d/anne_carson_16-92.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9f0445fab47e4381a2b68ea78c3b0f3d/anne_carson_16-92.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne Carson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Wikipedia Commons</span></div></div><p>I rummet andas förväntan och när Svenska Akademiens ständiga sekreterare Ingrid Carlberg säger att den kanadensiska författaren Anne Carson får litteraturpriset 2026 bryter det ut ett litet jubel.</p><p>– Hon är tillgänglig som författare och ett bra val. ”Makens skönhet” är en fantastisk skildring om hennes man, som hon älskar högt, trots hans svek, inte minst på grund av hans skönhet. Det är en poetisk essä skildrat genom 29 kärlekspoetiska tangos, säger Annelie Bränström-Öhman.</p><p>Hon nämner också hur den boken är mycket bra översatt till svenska av poeten Mara Lee.</p><p>– Att ta del av Anne Carsons Lecture on the History of Skywriting (finns på Youtube) är något som också kan rekommenderas.</p><p>Lecture on the History of Skywriting är en föreläsning som Carson själv beskriver som en ”kort historia om hennes liv som författare”, berättad som en alternativ ursprungsmyt där vetenskapen och den bibliska skapelseberättelsen flätas samman.</p><h3>Lekfull dialog med den klassiska traditionen</h3><p>Peter Henning nämner ”Albertineutredningen” som är Anne Carsons anteckningar efter att ha läst Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”.</p><p>Svala Edgren tipsar om ”Röd självbiografi” som gav henne ett namn i Sverige. Som beskrivs som både en roman och en långdikt som återskapar en antik grekisk myt samtidigt som den skildrar en ung mans väg i vår samtid.</p><p>En annan av hennes böcker som rekomenderas är "Fel Norma" där hon i 25 texter låter hon oss stiga in i lika många världar och fundera på vad det innebär att simma, att vara kråka, att lösa Rigveda, att gå på en misslyckad lördagsbjudning, att vara Norma – men fel Norma.</p><p>Anne Carsons konstnärskap omfattar även Performanceuppträdanden och tilldelas 2026 Nobelpriset i litteratur ”för hennes djärva och infallsrika verk, som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen”.</p><p><a href="https://www.svt.se/kultur/anne-carson-far-nobelpriset-i-litteratur-2026" target="_blank" rel="noopener">Se och läs mer </a></p>https://www.umu.se/nyheter/anne-carson-en-tillganglig-och-omtyckt-forfattare_12196639/https://www.umu.se/nyheter/forskning-visar-hur-ai-och-mr-kan-starka-polisens-arbete_12196568/Forskning visar hur AI och Mixed Reality kan stärka polisens arbeteHur kan AI ge poliser bättre stöd i komplexa situationer? Forskare inom polisvetenskap och datavetenskap vid Umeå universitet har i ett unikt tvärvetenskapligt samarbete undersökt möjligheter och risker med användningen av AI-baserade interaktiva system inom polisyrket. Resultaten visar på stor potential att integrera stöd från AI i polisingripanden – men forskarna understryker att mänsklig autonomi och etik måste stå i centrum.Thu, 08 Oct 2026 13:45:49 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/260925-trustworthy-ai-and-mr.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/260925-trustworthy-ai-and-mr.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/260925-trustworthy-ai-and-mr.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/260925-trustworthy-ai-and-mr.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/260925-trustworthy-ai-and-mr.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/260925-trustworthy-ai-and-mr.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anders Schogster och Jonas Hansson, Enheten för polisiärt arbete, samarbetar i ett forskningsprojekt med Juan-Carlos Nieves, Institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Polisvetenskap möter datavetenskap</h2><p>Forskningsprojektet bygger på ett nära samarbete mellan polisiärt arbete och datavetenskap och tog sin början när Juan-Carlos Nieves, forskare vid Institutionen för datavetenskap, tog kontakt med Jonas Hansson och Anders Schogster vid Enheten för polisiärt arbete. I studien användes headsetet Microsoft HoloLens för att undersöka hur tillförlitlig AI och Mixed Reality kan stärka polisens beslutsfattande i realtid. AI-headsetet gör det möjligt att projektera digital information direkt i polisens synfält. Tekniken styrs bland annat med ögonrörelser och röstkommandon och kan exempelvis användas för att identifiera objekt och potentiella risker.</p><p>Forskarna betonar att samarbetet mellan de två enheterna har varit avgörande för att kunna undersöka ansvarsfulla AI-lösningar inom polisyrket och samtidigt förstå polisens verkliga behov. Datavetarna har bidragit med kunskap om AI, Mixed Reality och etiska utvärderingsramverk, medan forskare inom polisiärt arbete och yrkesverksamma poliser har bidragit med operativa erfarenheter och taktisk kunskap.</p><p class="quote-center">Samarbetet har varit en mycket viktig del av projektet. Man behöver förstå polisarbetet för att kunna implementera förändringar</p><p>”Vi känner inte till de möjligheter som finns inom datavetenskap, och datavetarna känner inte till behoven inom polisarbete. Samarbetet har varit en mycket viktig del av projektet. Man behöver förstå polisarbetet för att kunna implementera förändringar, " säger Jonas Hansson, forskare vid Enheten för polisiärt arbete.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tester med poliser visade positiva resultat</h2><p>I samarbete med polisutbildningar och brottsbekämpande myndigheter i Sverige och Katalonien genomfördes en studie i flera steg. Innan de praktiska testerna genomfördes deltog deltagarna i två workshops. Den första introducerade grundläggande principer för tillförlitlig AI, medan den andra gav deltagarna praktisk erfarenhet av Mixed Reality och HoloLens.</p><p>Totalt deltog 39 poliser och instruktörer i studien. Under en taktisk övning genomförde de ett högriskstopp av ett fordon med HoloLens som stöd. Resultaten visade att poliserna hade en generellt mycket positiv inställning till systemets nytta, användarvänlighet och tillförlitlighet.</p><p>”Resultatet var bättre än jag förväntade mig. Poliserna var mycket intresserade av tekniken och såg många möjligheter,” berättar Anders Schogster, polis och lärare vid Enheten för polisiärt arbete.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/261006-hololens2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/261006-hololens2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/261006-hololens2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/261006-hololens2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/261006-hololens2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/49117317ddd54e7eb2bb8a4f92403baf/261006-hololens2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>AI-headsetet HoloLens har använts för att undersöka hur AI och Mixed Reality kan stärka polisens beslutsfattande i realtid.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Balansen mellan möjligheter, risker och etiska frågor</h2><p>Tekniken öppnar stora möjligheter för bättre beslutsstöd och ökad säkerhet i polisinsatser, men väcker också etiska frågor. Juan-Carlos Nieves lyfter vikten av att systemen måste vara tillförlitliga, transparenta och etiskt utformade för att kunna användas på ett ansvarsfullt sätt. Bland riskerna finns frågor om personlig integritet, datalagring, transparens samt risken för algoritmisk snedvridning.</p><p>Forskarna analyserade funktionerna utifrån tre risknivåer: från låg risk till hög risk. Studien visade att ju mer automatiserat systemet blir, desto större blir de etiska riskerna kring integritet, transparens och risken för algoritmisk snedvridning. En central slutsats är att tekniken aldrig får ta över polisens egna beslut.</p><p>”Det är viktigt att detta inte blir helt autonomt. Det ska stödja polisens beslut, men beslutet måste fattas av människan,” säger Jonas Hansson.</p><p>Forskarna konstaterar att det inte är tillräckligt att bara introducera ny teknik, utan att poliserna måste också utbildas i att kritiskt kunna bedöma dess konsekvenser.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Nästa steg: Från forskning till polisutbildningen</h2><p>Forskarna arbetar nu vidare med nya projektansökningar för att fortsätta undersöka ansvarsfull AI, relationen mellan digital och fysisk brottslighet och hur framtida AI-system kan införas i polisiär verksamhet.</p><p>På sikt ser de ett behov av att utveckla verktyg som kan hjälpa beslutsfattare och polisen att bedöma risker när AI-system ska upphandlas och införas. AI-baserade interaktiva system inom polisverksamhet kräver noggrant framtagna krav för att säkerställa effektiv användning och samtidigt uppfylla principen om etik genom hur de är designade.</p><p>Jonas Hansson lyfter att traditionellt polisarbete bygger mycket på vad polisen ser, hör, känner och uppfattar i en situation. Utmaningen blir att hitta sätt där digital information kan komplettera dessa intryck utan att ta över. Forskarna ser stor potential med att verktyget ska integreras direkt i grundutbildningen för poliser, så att framtidens poliser tidigt kan lära sig att förhålla sig både till möjligheterna och sårbarheterna med AI-verktyg.</p><p>Läs mer om projektet i den vetenskapliga artikeln <a href="http://doi.org/10.1613/jair.1.19461"><em>Trustworthy AI and Mixed Reality in Police Interventions: Challenges and Opportunities.</em></a></p><p> </p><p><strong>Referens:</strong> <br>Andreas Brännström, Eduardo García Laredo, Bernat Vivolas Jordà, Lola Valles, Jonas Hansson, Emili Martinez Cañaveras, Anders Schogster, David Martin-Moncunill, and Juan Carlos Nieves. 2026. <em>Trustworthy AI and Mixed Reality in Police Interventions: Challenges and Opportunities.</em> Journal of Artificial Intelligence Research 86, Article 12 (June 2026), 30 pages. <a href="http://doi.org/10.1613/jair.1.19461">doi:10.1613/jair.1.194611 </a></p>https://www.umu.se/nyheter/forskning-visar-hur-ai-och-mr-kan-starka-polisens-arbete_12196568/https://www.umu.se/nyheter/studenternas-pris-till-agnetha-frick_12196570/Studenternas pris till Agnetha Frick: "Det är deras resa som gör jobbet speciellt"Att bli utsedd till årets studievägledare av Umeå studentkår är ett fint erkännande. För Agnetha Frick är årets utmärkelse den tredje i ordningen. Bakom utmärkelsen ligger många års arbete med att stötta studenter på vägen genom studierna. Mon, 12 Oct 2026 13:55:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/agnetha_frick_och_paul3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/agnetha_frick_och_paul3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/agnetha_frick_och_paul3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/agnetha_frick_och_paul3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/agnetha_frick_och_paul3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/agnetha_frick_och_paul3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Agnetha Frick möter studenter med både drömmar och olika behov.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Magnusson</span></div></div><p class="quote-center">Att få veta att studenterna uppskattar mitt arbete och känner att de blivit hjälpta är det finaste kvittot jag kan få.</p><p>När beskedet kom kände hon både glädje och tacksamhet.</p><p>– Det betyder väldigt mycket eftersom det är studenterna själva som står bakom utmärkelsen. Att få veta att de känner sig hjälpta och uppskattar det arbete jag gör är det finaste kvittot jag kan få, säger Agnetha Frick.</p><p>Sedan 2009 har hon väglett studenter genom vägval, tvivel, omstarter och framgångar. Vissa kommer med konkreta frågor om kurser och program. Andra behöver hjälp att sortera tankar om framtiden eller hitta tillbaka till motivationen.</p><p>Gemensamt för alla möten är att hon försöker se människan bakom frågan.</p><p>– Det viktigaste är att studenten känner sig sedd, lyssnad på och tagen på allvar. Först när jag förstår var personen befinner sig kan jag ge ett stöd som faktiskt är relevant och användbart, säger Agnetha.</p><p>Hon beskriver studievägledning som en balansgång mellan att stötta och att vara realistisk. Målet är inte att tala om för någon vad den ska göra, utan att ge verktyg för att fatta egna beslut.</p><p>– Jag vill att studenterna ska känna att de kan välja sin egen väg. Besluten ska bygga på deras egna mål och förutsättningar, inte på andras förväntningar.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från osäker student till kollega</h2><p>Under åren har många möten gjort särskilt starkt intryck, men några återkommer hon ofta till.</p><p>Det är berättelserna om studenter som tvivlat på sin förmåga, funderat på att ge upp eller varit osäkra på om de valt rätt.</p><p>– När jag senare träffar samma person och ser att hen har klarat sina studier, hittat tillbaka till självförtroendet eller funnit en ny väg framåt, då blir jag påmind om varför det här arbetet är så meningsfullt, säger Agnetha Frick.</p><p>Särskilt roligt är det att få lära känna studenter under flera år.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/frick_agnetha_1823_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/frick_agnetha_1823_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/frick_agnetha_1823_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/frick_agnetha_1823_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/frick_agnetha_1823_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff19d322664843a1922476795057c460/frick_agnetha_1823_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Agnetha Frick. Studievägledare vid Institutionen för informatik </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Ibland träffar jag först en person som funderar på att börja studera och söka en utbildning. Sedan får jag följa samma person genom kandidat- och masterstudier, och ibland vidare till forskarutbildningen. Några har senare blivit mina kollegor här på universitetet. Det är fantastiskt att få vara en del av den resan.</p><p>Men de minnesvärda mötena handlar inte alltid om akademiska framgångar.</p><p>– Det händer att studenter eller anhöriga hör av sig efteråt för att tacka för att de fick stöd att välja en annan väg i livet. Att få veta att någon kände sig lyssnad på och fick mod att fatta ett beslut som var rätt för dem, är också något jag värdesätter mycket, säger Agnetha.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Mötena med studenterna är det bästa</h2><p>Det är just mötena som fortfarande driver henne efter många år i yrket.</p><p>– Det är det bästa med jobbet, utan tvekan. Jag får träffa människor med olika bakgrund, drömmar och erfarenheter, och följa dem under viktiga delar av deras liv.</p><p>Och kanske är det just där förklaringen finns till varför studenterna ännu en gång valt att ge henne sitt pris.</p><p>– Att känna sig sedd kan göra stor skillnad. Om jag kan bidra med stöd, perspektiv och verktyg längs vägen, då har jag lyckats med mitt jobb, säger Agnetha Frick.</p><p> </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Se prisutdelningen</h2><p>Agnetha Frick, Institutionen för informatik, får Umeå studentkårs studievägledarpris 2026 och uppmärksammas under de pedagogiska samtalen torsdagen den 15 oktober.</p><p><a href="~/link/a7795e754dde45ddbdc648a1f56427af.aspx">Läs mer</a></p>https://www.umu.se/nyheter/studenternas-pris-till-agnetha-frick_12196570/https://www.umu.se/nyheter/nu-kan-du-nominera-personer-till-2026-ars-vetenskapliga-pris_12196580/Nu kan du nominera personer till 2026 års vetenskapliga pris till Dieter K. Müllers minnePriset uppmärksammar personer som stärker vetenskapens roll i samhället. Särskild vikt läggs vid insatser som bidrar till hållbar utveckling, gärna i norra Sverige, och stärker förtroendet för forskningsbaserad kunskap. Skicka in din nominering senast den 27 november 2026. Thu, 08 Oct 2026 10:39:07 +0200<p>Umeå universitet har instiftat ett vetenskapligt pris till minne av professor Dieter K. Müller (1968–2025), vars gärning haft stor betydelse för forskning, internationalisering och samverkan mellan akademi och samhälle. Genom priset vill universitetet hedra hans minne och samtidigt uppmärksamma personer som bidrar till att stärka vetenskapens roll i samhället.</p><p>Prissumman uppgår till 100 000 kronor, och priset delas ut årligen vid Umeå universitets årshögtid. Detta år delas priset ut vid Kunskapsnoden på Grand Hôtel i Stockholm, den 2 februari 2027.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nomineringen är öppen till den 27 november 2026</h2><p>Alla, både inom och utanför Umeå universitet, kan föreslå kandidater till priset. Du kan nominera en forskare eller annan person som utvecklat, förmedlat eller använt vetenskaplig kunskap till tydlig nytta för samhället. Särskild vikt läggs vid insatser som bidrar till hållbar utveckling, gärna i norra Sverige, och stärker förtroendet för forskningsbaserad kunskap.</p><p><a href="~/link/f8166e047045460b8791612dc274941f.aspx">Skicka din nominering</a> senast den 27 november 2026.</p><p>Läs mer om det <a href="~/link/8dd3c7bfcb3742de8e1c4b945973a60a.aspx">vetenskapliga priset till Dieter K. Mûllers minne.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/nu-kan-du-nominera-personer-till-2026-ars-vetenskapliga-pris_12196580/https://www.umu.se/nyheter/nya-ron-om-lakemedel-vid-tvangsmassig-sexuell-beteendestorning_12196490/Nya rön om läkemedel vid tvångsmässig sexuell beteendestörningLäkemedel mot beroende är inte mer effektivt än antidepressiva läkemedel vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Det visar en ny studie från Umeå universitet och Karolinska institutet. Däremot skiljer sig läkemedlen åt när det gäller biverkningar och hur symtomen förbättras över tid.Thu, 08 Oct 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Studiens resultat kan bidra till mer individanpassade val i medicineringen. Eftersom läkemedlen ger ungefär samma effekt på symtomen kan läkare och patienter tillsammans diskutera vilket som är mest lämpligt utifrån behov och biverkningar. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér bildbyrå AB, Huett Lundström</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Josephine Savard är forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge samt överläkare vid ANOVA, Karolinska universitetssjukhuset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>RTW Photography</span></div></div><p>– Vi har fortfarande begränsad kunskap om hur läkemedelsbehandling fungerar vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Det här är den första studien som jämför dessa två läkemedel, säger Josephine Savard, forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge och överläkare vid ANOVA, Karolinska universitetssjukhuset.</p><p>Det finns idag inga läkemedel speciellt utvecklade för tvångsmässig sexuell beteendestörning. I den aktuella studien jämfördes fluoxetin, ett antidepressivt läkemedel, med naltrexon, ett läkemedel som används vid beroendetillstånd.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jussi Jokinen, professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Viktoria Johansson</span></div></div><p>– SSRI-preparat, som är antidepressiva, minskar impulsivitet och dämpar tvångsmässiga tankar. De är vanligtvis förstahandsvalet vid tvångsmässig sexuell beteendestörning. Men eftersom de bakomliggande neurobiologiska mekanismerna har likheter med andra beroendesjukdomar används även beroendeläkemedlet naltrexon, säger Jussi Jokinen som är överläkare och professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ingen skillnad i hur mycket symtomen minskar</h2><p>I studien deltog 80 personer som lottades till antingen fluoxetin eller naltrexon. Efter åtta veckor kunde forskarna inte se någon betydande skillnad i hur mycket symtomen hade minskat. Däremot fanns tecken på att läkemedlen verkade olika snabbt.</p><p>– Det verkar som att naltrexon skulle kunna ge snabbare symtomlindring, men studien är inte utformad för att undersöka sådana skillnader och därför bör man se de resultaten som preliminära, säger Josephine Savard.</p><p>Resultaten kan istället bidra till mer individanpassade val i medicineringen. Eftersom läkemedlen ger ungefär samma effekt på symtomen kan läkare och patienter tillsammans diskutera vilket som är mest lämpligt utifrån behov och biverkningar. Båda läkemedlen kan ge trötthet och minskad sexlust, men rapporterades i olika omfattning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktigt med fortsatta studier på läkemedel</h2><p>Tvångsmässig sexuell beteendestörning har nyligen klassificerats som en sjukdom av Världshälsoorganisationen och påverkar uppskattningsvis 2–3% av befolkningen. Diagnosen kännetecknas av återkommande svårigheter att kontrollera sexuella impulser och beteenden, trots att det har negativa konsekvenser för individen. Ofta erbjuds patienter både läkemedel och olika former av samtalsterapi.</p><p>– Många patienter vill ha läkemedelsbehandling och därför är det viktigt att fortsätta med väl genomförda läkemedelsstudier. Vi har gjort en omfattande provtagning inom ramen för vår studie så nästa steg blir att se om vi kan hitta kliniska och neurobiologiska prediktorer på behandlingsrespons, alltså om det finns något sätt att förutse hur en patient svarar på en viss behandling, säger Jussi Jokinen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="eb8f7d17-7447-4f2b-8c98-217e9d54a758" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nya-ron-om-lakemedel-vid-tvangsmassig-sexuell-beteendestorning_12196490/https://www.umu.se/nyheter/fem-fragor-om-nobels-fredspris--forskaren-svarar_12196506/Fem frågor om Nobels fredspris – forskaren svararNobels fredspris väcker varje år stor uppmärksamhet världen över. Men vilken betydelse har priset i dagens värld och hur stor möjlighet har det egentligen att påverka? Här svarar en forskare vid Umeå universitet på fem frågor om fredsprisets roll, genomslag och betydelse.Thu, 08 Oct 2026 07:00:00 +0200<p>Nobels fredspris delas årligen ut av den norska Nobelkommittén i Oslo. Patrik Johansson är lärare och forskare i freds- och konfliktstudier vid Umeå universitet och samordnare för programmet för internationell kris- och konflikthantering. Här svarar han på fem frågor.</p><h3>Nobels fredspris väcker stor uppmärksamhet världen över. Varför har fredspriset fått en så stark ställning?</h3><p>– Fredsprisets starka ställning handlar framför allt om dess symbolvärde. Det bygger på Nobelprisens samlade internationella prestige och långa historia och på den stora uppmärksamhet som priset får. Det är både ett erkännande av mottagarens arbete och en signal om vilka frågor och former av fredsarbete som anses särskilt angelägna.</p><h3>Hur har synen på vad som är fredsarbete förändrats över tid?</h3><p>– Synen på vad som är fredsarbete speglar uppfattningar om vad fred är. Fred kan betyda frånvaron av krig, och då handlar fredsarbete till exempel om att stärka förutsättningarna för fredlig konfliktlösning, om att begränsa användningen av massförstörelsevapen eller om att lösa specifika konflikter. Fred kan också betyda frånvaron av strukturellt våld, dvs frånvaron av fattigdom, diskriminering, förtryck och liknande, och då handlar fredsarbete bland annat om att främja demokrati, att stärka respekten för mänskliga rättigheter generellt eller för särskilt utsatta grupper. De senaste åren har demokrati och mänskliga rättigheter uppmärksammats oftare än tidigare, i linje med det bredare fredsbegreppet.</p><h3>Vilken betydelse har Nobels fredspris just i år, mot bakgrund av det rådande världsläget?</h3><p>– Det pågår fler väpnade konflikter i världen än någon gång sedan andra världskriget, och sedan början av 2000-talet har fler länder rört sig i auktoritär än i demokratisk riktning. Det gör det viktigt att lyfta goda exempel och ingjuta hopp och mod i alla som arbetar för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Där har Nobels fredspris en viktig roll att spela.</p><p>Efter att förra årets pristagare, Maria Corina Machado, gav sin medalj till Donald Trump är det också extra viktigt för Norska Nobelkommittén att i år hitta en pristagare som kan förvalta priset på ett sätt som inte underminerar dess trovärdighet.</p><h3>Vad kan uppmärksamheten kring Nobels fredspris betyda för en person, organisation eller fråga som uppmärksammas?</h3><p>– Fredspriset kan innebära legitimitet och därigenom skydd, det kan bidra till ökade ekonomiska resurser och nya kontakter, och framför allt kan det ge möjlighet att sätta frågan på den politiska dagordningen. I auktoritära sammanhang kan synligheten samtidigt medföra ökad repression eller politiska angrepp.</p><p>Jag tror att priset betyder mer när det går till mindre kända pristagare, både för dem själva och för det de arbetar med. Om jag påminner om Maria Ressa och Dmitrij Muratov som fick priset 2021 kommer nog många ihåg att det handlade om pressfrihet och yttrandefrihet. Men när det gäller Barack Obama, som fick priset 2009, tror jag att färre har koll på prisets koppling till en tydligt avgränsad fredsfråga.</p><h3>Hur stor möjlighet har Nobels fredspris att faktiskt påverka utvecklingen i de frågor som priset uppmärksammar?</h3><p>– Fredspriset är en faktor bland många och kan nog ha viss betydelse, men det avgör inte ensamt om ett fredsavtal skrivs under, om ett hållbarhetsmål uppnås, eller om en typ av rättigheter efterlevs bättre. Och förutsättningarna att påverka varierar beroende på vad det är som belönas.</p><p>Den direkta påverkan på en konflikt eller en politisk process är oftast begränsad, men genom uppmärksamhet, resurser, legitimitet och internationellt tryck kan den indirekta påverkan vara desto större.</p>https://www.umu.se/nyheter/fem-fragor-om-nobels-fredspris--forskaren-svarar_12196506/https://www.umu.se/nyheter/upls-suzanne-brink-talade-vid-asian-cdio-arm-conference-2026_12196514/Keynote i Kazakstan om att utbilda för en oförutsägbar framtidSuzanne Brink bjöds nyligen in för att hålla keynoten ”Shifting Curriculum Perspectives when co-designing [next-gen] engineering curricula that can constantly evolve” vid den hybrida konferensen CDIO Regional Meeting 2026, som hölls vid D. Serikbayev East Kazakhstan Technical University. Konferensens tema var ”Next-Gen Engineering: The New Triad of Academia, Industry and AI”.Fri, 09 Oct 2026 11:57:15 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1c5f4c0e-6228-4560-a5a6-cceef8021f9b" data-contentname="Suzanne keynote">{}</div><p>Med utgångspunkt i sin forskning om Curriculum Agility, curriculumperspektiv och lärandecentrerad curriculumdesign tog Suzanne upp den superkomplexitet som präglar arbetet med att utbilda studenter för en oförutsägbar framtid i en tid av generativ AI. Hon visade på olika betydelser, perspektiv, förhållningssätt och farhågor kring generativ AI bland lärare inom högre utbildning. För detta ändamål hade hon skapat lätt igenkännbara lärare-personas: den försiktige Think-Twice Leo, den regelstyrde Follow-the-Rules Ron och den handlingskraftige Jump-Right-In Cleo, liksom den ömsesidigt lärandeorienterade Lina.</p><p>Dessa lärare brottades med frågor om hur de kan få studenter att sakta ner och ge lärandet större utrymme i sitt arbete med uppgifter, gemensamt utforska generativ AI:s möjligheter och begränsningar och hur tekniken påverkar lärandet, samt fundera över vad de själva behöver lära sig och lära om. Men eftersom de hade olika curriculumperspektiv om vad god utbildning innebär, formulerades också olika och ofta motstridiga svar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5f668aa9-741e-4b75-a1ea-cdb85e00c751" data-contentname="Bildspel">{}</div><p>I linje med Ron Barnetts ”4th Pedagogic Option” för utbildning inför en okänd framtid argumenterade Suzanne för att högre utbildning bör ägna större uppmärksamhet åt att utveckla studenternas grundläggande mänskliga attityder, såsom eftertänksamhet, ödmjukhet, motståndskraft och mod, i stället för att enbart fokusera på ämneskunskaper och generiska färdigheter för 2000-talet. Efter att ha berört utmaningarna med att undervisa Generation Z -studenter i det, avslutade hon med att lyfta fram vilka principer för Curriculum Agility som är viktiga för att hela lärosätets organisation ska kunna möta den här typen av förändring.</p><p>Om du vill diskutera dessa frågor är du välkommen att kontakta Suzanne Brink vid UPL. </p>https://www.umu.se/nyheter/upls-suzanne-brink-talade-vid-asian-cdio-arm-conference-2026_12196514/https://www.umu.se/nyheter/internationellt-utbyte-ger-perspektiv-pa-pedagogisk-meritering_12196392/Internationellt utbyte ger perspektiv på pedagogisk meriteringUnder tre veckor besökte Robert Fleisig från McMaster University i Kanada Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) vid Umeå universitet. Under besöket utbytte han erfarenheter med kollegor om hur universitet stödjer pedagogisk utveckling och uppmärksammar och värdesätter lärares pedagogiska skicklighet. Besöket byggde vidare på ett flerårigt samarbete med Katarina Winka vid UPL och öppnade för fortsatt internationellt samarbete.Wed, 07 Oct 2026 14:44:25 +0200<p>Robert och Katarina fick först kontakt 2021 genom sitt gemensamma intresse för pedagogiska portföljer och bedömning av pedagogisk skicklighet. De ville undersöka hur dessa processer kan stärka samtalen om undervisning och lärande inom akademin.</p><p>– Det var faktiskt Robert som hittade mig och tog kontakt, säger Katarina. Jag besökte sedan McMaster under tre veckor 2022 och vi har samarbetat sedan dess.</p><p>I våras beviljades Robert medel för undervisning och lärande från McMaster University och valde att tillbringa tre veckor av sin forskningsledighet vid UPL. Besöket gav dem tid att fortsätta sitt gemensamma arbete och Robert fick möjlighet att träffa kollegor från olika delar av Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att lära av varandra</h2><p>Sverige och Kanada har delvis olika sätt att arbeta med befordran och pedagogisk meritering, särskilt när det gäller hur pedagogiska meriter dokumenteras, värderas och bedöms. För Katarina ger möjligheten att undersöka dessa skillnader utrymme för ett ömsesidigt lärande som kan bidra till UPLs framtida arbete. Det ger tillfälle att ifrågasätta invanda arbetssätt och överväga andra sätt att stödja undervisning och lärande.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="98e42dee-e592-4816-90a4-5c685331aae3" data-contentname="Katarina Winka">{}</div><p>– Genom att dela erfarenheter och perspektiv kan vi utmana våra antaganden, utforska alternativa arbetssätt och pröva nya sätt att tänka kring och stödja undervisning och lärande i högre utbildning, säger hon. På sikt tror jag att detta kan bidra till bättre former för att uppmärksamma och belöna lärares pedagogiska skicklighet.</p><p>Ett av Roberts syften med besöket var också att lära sig mer om hur Umeå universitet arbetar med pedagogisk meritering. Han träffade ledamöter i nämnden för högskolepedagogisk meritering som delade med sig av sina erfarenheter och perspektiv på universitetets arbete.</p><p>Andra möten introducerade honom till lärare och forskare med delvis samma intressen som han själv. I sina reflektioner över vistelsen berättar Robert hur samtalen med dem påverkade hans egna tankar och perspektiv.</p><p>– It has been a true pleasure meeting with my Umeå colleagues. Their work and the ideas expressed in our conversations have been both inspiring and revealing, säger han. The unique perspectives I am gaining are helping me reflect on my own teaching and professional development.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Meningsfullt lärande</h2><p>Robert är professor med inriktning mot undervisning vid Walter G. Booth School of Engineering Practice and Technology vid McMaster University. Han är programansvarig för masterprogrammet i Engineering Design och ordförande i den tekniska fakultetens kommitté för utveckling och utvärdering av lärares undervisning. Han undervisar i ingenjörsdesign, produktdesign, designtänkande och människocentrerad design.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f0fde84e-8cdb-41ba-abc0-59ce0d2a2ec3" data-contentname="Robert Fleisig">{}</div><p>I hans undervisning vid McMaster arbetar studenter tillsammans med aktörer från samhälle och näringsliv med komplexa utmaningar. Att förstå människors behov och lära av olika perspektiv är centralt i arbetet.</p><p>Frågor om hur människor lär tillsammans stod också i centrum för seminariet som Robert höll vid UPL den 1 oktober, <em>Bortom individuella prestationer – meningsfullt lärande</em>. Med fokus på relationer, empati, gemensamma mål och anpassningsförmåga fick deltagarna reflektera över sina egna utbildningsmiljöer och hur de kan stödja både studenter och lärare.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Samtalet fortsätter</h2><p>Vid sidan av samarbetet med Katarina använde Robert tiden vid UPL till att knyta kontakter inom sitt intresseområde högskolepedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete, Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Han undersökte också möjligheterna till internationella samarbeten kring undervisning i ingenjörsdesign.</p><p>Robert beskriver hur besöket har stärkt hans människocentrerade perspektiv på högre utbildning och undervisning i ingenjörsdesign. Det stärkte också hans övertygelse om den avgörande betydelsen av kollegial granskning i undervisning och bedömning. Detsamma gäller hans övertygelse om att det vetenskapliga samtalet berikas när olika arbetssätt möts, som de vid McMaster och Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="16f41a36-41e1-4df4-b203-f40b4a40705f" data-contentname="Katarina och Robert pratar">{}</div><p>– I look forward to continuing these new connections with my Swedish colleagues, which I hope will lead to scholarly work and unique learning experiences for my students, säger han.</p><p>Utöver det akademiska utbytet har vardagen vid UPL också gjort intryck.</p><p>– On a lighter note, I will truly miss the generosity and collegiality of my Umeå colleagues — and, of course, the joy of the Swedish custom of fika.</p>https://www.umu.se/nyheter/internationellt-utbyte-ger-perspektiv-pa-pedagogisk-meritering_12196392/https://www.umu.se/nyheter/en-inblick-i-arbetet-bakom-undercover-i-trollfabriken_12196342/En inblick i arbetet bakom ”Undercover i trollfabriken”Hur går det egentligen till att arbeta undercover? Det fick studenter, medarbetare och andra deltagare ta del av när den undersökande journalisten Daniel Andersson besökte Umeå universitet.Wed, 07 Oct 2026 10:15:32 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c7cbee647164dd5b6fa07e06d1a3b28/daniel_andersson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c7cbee647164dd5b6fa07e06d1a3b28/daniel_andersson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c7cbee647164dd5b6fa07e06d1a3b28/daniel_andersson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c7cbee647164dd5b6fa07e06d1a3b28/daniel_andersson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c7cbee647164dd5b6fa07e06d1a3b28/daniel_andersson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c7cbee647164dd5b6fa07e06d1a3b28/daniel_andersson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Andersson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Therese Sarlin</span></div></div><p>Under föreläsningen, som arrangerades av Handelshögskolan och Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, berättade Daniel Andersson om arbetet bakom den uppmärksammade granskningen <em>Undercover i trollfabriken</em> som sändes i TV4:s <em>Kalla fakta</em> 2024. Granskningen belönades samma år med Kristallen, Stora journalistpriset och Guldspaden för årets avslöjande.</p><p>Med utgångspunkt i sina egna erfarenheter gav Daniel en inblick i hur det är att arbeta under dold identitet, vilka avvägningar som behöver göras inom granskande journalistik och vilka mentala utmaningar det innebär att gå in i en roll och ljuga på daglig basis.</p><p>– Det är en konstig balansgång att varje dag komma närmare människor och samtidigt veta att jag medvetet gör det här och så småningom kommer att förråda dom här människorna.</p><p>Daniel berättade även hur han landade i beslutet att skriva boken <em>Lögnare</em>, där han vill uppmärksamma den typ av hat och hot som både journalister och forskare kan möta i sitt arbete. Boken handlar om lögnen som politiskt vapen, om makthavare som döljer sina verkliga avsikter och om vad som händer när människor medvetet vilseleder för att påverka opinionen. Samtidigt handlar den om vikten av att våga granska, förhålla sig kritisk och undersöka även de mest känsliga frågorna.</p><p>Ett exempel på detta är de forskare som kontaktades efter att granskningen publicerats. Flera tackade nej till intervjuer eftersom de av erfarenhet visste att den som uttalar sig i dessa frågor riskerar att utsättas för hat och hot.</p><p>– Varken politikerna eller plattformarna tar ansvar för att den här typen av trollfabriker finns. Verksamheter som syftar, inte till att påverka vad vi tycker, utan till att grumla verkligheten och vår bild av den så att vi som allmänhet inte längre ska vara helt säkra på att det som är sant faktiskt är det.</p><p>På frågan om han skulle kunna tänka sig att arbeta undercover igen svarar Daniel att han skulle vilja säga ja, men att om han hade vetat vad det skulle resultera i för honom personligen så hade han inte gjort det.</p><p>– Hade jag vetat vad som stod på andra sidan dörren i form av hat och hot så hade jag inte gjort det igen.</p><p>Föreläsningen ägde rum i samband med en strategidag för Handelshögskolans styrelse och externa råd där Daniel under eftermiddagen deltog för att bidra med ett journalistiskt perspektiv på temat <em>akademisk frihet</em>.</p>https://www.umu.se/nyheter/en-inblick-i-arbetet-bakom-undercover-i-trollfabriken_12196342/https://www.umu.se/nyheter/matallergier-vanligare-hos-barn-med-eksem-pa-huvud-hals-hander_12196037/Matallergier vanligare hos barn med eksem på huvud, hals och händerSpädbarn som har eksem på huvud, hals och händer utvecklar oftare matallergier än de som bara har eksem på kroppen. Det visar en ny studie från Umeå universitet.Wed, 07 Oct 2026 09:08:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/ima1918352.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/ima1918352.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/ima1918352.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/ima1918352.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/ima1918352.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/ima1918352.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Resultaten från studien ger underlag för rätt uppföljning och rådgivning kring eksem och allergi redan i ett tidigt skede.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jonas Gunnarsson</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Bodén är forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap och leg. dietist vid Östersunds sjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi vet sedan tidigare att eksem under spädbarnstiden är kopplat till matallergi. Men de här resultaten tyder på att det inte bara är förekomsten och svårighetsgraden av eksem som är relevant, utan även var på kroppen eksemet sitter, säger Stina Bodén, forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap samt legitimerad dietist på Östersunds sjukhus.</p><p>Studien omfattar ungefär 4 500 barn från den prospektiva Northpop-kohorten. När barnen var nio månader gamla rapporterade föräldrarna om barnet hade eksem och var på kroppen det satt. Vid 18 månaders ålder undersökte forskarna förekomsten av matallergi och så kallad allergisk sensibilisering, vilket innebär att det finns allergiantikroppar mot vanliga livsmedel i blodet. Resultaten visar att eksem som involverade huvud, hals, händer och kroppen var kopplat till fyra gånger högre risk för matallergi vid 18 månader jämfört med barn utan eksem. Även eksem på enbart huvud, hals och händer var kopplat till matallergi, medan eksem som enbart förekom på kroppen inte var det.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viktigt att barn får utforska mat</h2><p>En möjlig förklaring till resultaten är att eksem innebär en försämrad hudbarriär. Om ett barn är allergiskt mot något livsmedel kan eksemen blossa upp på de ställen som kommer i kontakt med mat, vilket för spädbarn ofta innebär ansikte och händer. Studien är en observationsstudie och kan inte visa att det är hudkontakten i sig som orsakar allergi, så forskarna betonar därför att föräldrar bör låta barn själva utforska och äta mat, även om de har eksem.</p><p>– Att låta barnet kladda med och utforska maten är en viktig del av att lära sig äta. Resultaten understryker däremot vikten av att tidigt uppmärksamma och behandla eksem hos spädbarn för att stärka hudbarriären, säger Stina Bodén.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec1645059f144874a62cd3d923b5a7fd/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina West är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Studien ger ny kunskap som kan vara värdefull inom barnhälsovården. Genom att bedöma både eksemets svårighetsgrad och dess anatomiska utbredning kan vi erbjuda rätt uppföljning och rådgivning i ett tidigt skede, säger Christina West, professor i pediatrik vid Umeå universitet och huvudansvarig för astma- och allergiforskningen i NorthPop.</p>https://www.umu.se/nyheter/matallergier-vanligare-hos-barn-med-eksem-pa-huvud-hals-hander_12196037/https://www.umu.se/nyheter/ett-nobelpris-som-tande-lampan-i-hjarnforskningen_12196149/Ett Nobelpris som tände lampan i hjärnforskningenNobelpriset i fysiologi eller medicin 2026 går till Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för utvecklingen av optogenetik. Tekniken har revolutionerat neurovetenskapen och används i dag av forskare världen över, däribland Olof Lagerlöf, vid Umeå universitet, vars forskargrupp har identifierat nervceller som styr mättnadskänslan.Tue, 06 Oct 2026 13:57:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/olof-lagerlof-251114_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olof Lagerlöf och hans forskargrupp använder optogenetik för att undersöka hur hjärnan styr när, vad och hur mycket vi äter. Med hjälp av tekniken har forskarna kunnat identifiera nervceller som bidrar till mättnadskänslan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Vi ställde fem frågor till Olof Lagerlöf, läkare och biträdande lektor i psykiatri, om Nobelpriset och optogenetikens betydelse för forskningen.</p><p class="quote-center">Äntligen!</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad var din första reaktion när du hörde att Nobelpriset gick till forskningen bakom optogenetik?</h2><p>– Äntligen! Det var väntat sedan flera år att optogenetik skulle få Nobelpriset och var en förhandsfavorit i år igen. Men att det skulle ske just i år var förstås okänt. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad är optogenetik?</h2><p>– Optogenetik är en metod där forskare använder ljus för att styra och studera utvalda nervceller i hjärnan. Genom att ge cellerna ljuskänsliga proteiner kan de aktiveras eller stängas av med stor precision. Det gör det möjligt att undersöka hur enskilda nervceller och nervkretsar påverkar beteenden, känslor och kroppsfunktioner.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Varför har metoden blivit så betydelsefull? Vad kunde forskare inte göra före optogenetiken som nu är möjligt?</h2><p>– Optogenetik är en molekylär strömbrytare som revolutionerat neurovetenskapen. Med hjälp av optogenetik är det nu möjligt att med mycket hög precision kartlägga funktionen hos nervceller och vid exakt rätt tidpunkt och på rätt plats i hjärnan styra specifika nervceller. Genom att kunna stänga av och på strömbrytaren går det att koppla nervcellens funktion till enskilda beteenden hos individen utan att väsentligen skada hjärnans struktur. </p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vilket resultat eller forskningsframsteg inom ditt eget område har varit möjligt tack vare optogenetik?</h2><p>– Vi har använt optogenetik till att identifiera nervceller i hjärnan som styr mättnadskänsla. Med hjälp av optogenetik och andra tekniker går det nu att använda dessa celler till att öka och minska matintaget. Andra grupper har också använt optogenetik till att exempelvis identifiera vilka celler i hjärnan det är som får oss att bli hungriga.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vilka nya möjligheter ser du för forskningsfältet de kommande tio åren?</h2><p>– Optogenetik har redan med framgång kunnat användas på människor. Forskare har kunnat hjälpa personer som ser mycket dåligt att kunna se mycket bättre. Då har tekniken använts på ögat. Förhoppningsvis kommer optogenetik inom tio år också kunna användas på mer komplexa tillstånd som drabbar större neuronala nätverk i hjärnan såsom ätstörningar, depression, tvångssyndrom och andra psykiatriska tillstånd. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/optogenetik.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/optogenetik.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/optogenetik.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/optogenetik.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/optogenetik.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/431efe144fe9461b9cc5f4b838be9cd5/optogenetik.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Optogenetik är en molekylär strömbrytare som revolutionerat neurovetenskapen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>© Nobelkommittén för fysiologi eller medicin. Ill. Mattias Karlén</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/ett-nobelpris-som-tande-lampan-i-hjarnforskningen_12196149/https://www.umu.se/nyheter/virginia-dignum-moter-nobelpristagare-i-samtal-om-ai_12196138/Virginia Dignum möter Nobelpristagare i samtal om AIDen 9 december samlas Nobelpristagare och experter i Stockholm för Nobel Week Dialogue. Årets tema är artificiell intelligens och en av de inbjudna talarna är Virginia Dignum, professor vid Umeå universitet.Tue, 06 Oct 2026 13:25:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/_dsc2073.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/_dsc2073.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/_dsc2073.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/_dsc2073.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/_dsc2073.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/_dsc2073.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nobel Week Dialogue 2023. Temat det året var "The Future of Migration."</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>© Nobel Prize Outreach. Photo: Anna Svanberg </span></div></div><p>Nobel Week Dialogue är en del av Nobelveckans officiella program och anordnas alltid dagen före Nobelprisutdelningen. Här möts en utvald grupp av världens ledande forskare, beslutsfattare och experter för att diskutera ett aktuellt vetenskapsrelaterat tema, som i år är ”Life With AI”.</p><p>Virginia Dignum är en av deltagarna i panelen tillsammans med flera tidigare Nobelpristagare (Philippe Aghion, Steven Chu, John Jumper och David MacMillan). Hon är professor i ansvarsfull AI vid Umeå universitet, där hon leder AI Policy Lab. Hon är även senior rådgivare för AI-policy till Wallenbergstiftelserna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI är mer än teknik</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/dignum_virginia_3541_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/dignum_virginia_3541_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/dignum_virginia_3541_220615_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/dignum_virginia_3541_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/dignum_virginia_3541_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/773c727afd6848f488c708d916e5113c/dignum_virginia_3541_220615_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Virginia Dignum, professor vid Institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>För Virginia Dignum innebär medverkan i Nobel Week Dialogue både en ära och ett ansvar. Hon ser samtalet som en möjlighet att lyfta sambandet mellan vetenskapliga framsteg och samhälleliga konsekvenser.</p><p>– AI framställs ofta som oundviklig, som om det bara är den tekniska utvecklingen som bestämmer dess riktning. Så är det inte. Riktningen är ett resultat av mänskliga beslut om forskningsprioriteringar, investeringar, utformning, införande och reglering. Att inse detta är att förstå människans handlingskraft och ansvar, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att mäta framsteg</h2><p>Hon menar att styrning av AI inte är något hinder för innovation, och att framsteg inte bara bör mätas i effektivitet och teknisk kapacitet.</p><p>– Den mer relevanta frågan är om AI bidrar till människors välbefinnande och ett välfungerande samhälle, och för vem. Jag ser fram emot att tillsammans reflektera över vart denna teknik leder oss.</p><p>Nobel Week Dialogue äger rum i Folkets Hus i Stockholm den 9 december kl. 10.00-15.30 och är öppen för allmänheten. Evenemanget livesänds även på nobelprize.org.</p><p><a href="https://www.nobelprize.org/events/nobel-week-dialogue/stockholm-2026/">Läs mer på Nobelprisets webbplats</a></p>https://www.umu.se/nyheter/virginia-dignum-moter-nobelpristagare-i-samtal-om-ai_12196138/https://www.umu.se/nyheter/forsta-landet-att-vanda-trenden-for-typ-2-diabetes_12196026/Första landet att vända trenden för typ 2-diabetesMauritius är det första landet i världen som lyckats minska förekomsten av typ 2-diabetes efter decennier av ökning, visar en ny studie från bland annat Umeå universitet. Minskningen syns i samtliga befolkningsgrupper och bland både kvinnor och män.Wed, 07 Oct 2026 13:28:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d636f4e2698d48e988e91a3f24ecc30f/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d636f4e2698d48e988e91a3f24ecc30f/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d636f4e2698d48e988e91a3f24ecc30f/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d636f4e2698d48e988e91a3f24ecc30f/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d636f4e2698d48e988e91a3f24ecc30f/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d636f4e2698d48e988e91a3f24ecc30f/soderberg_stefan_1755_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Söderberg är professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Våra resultat visar att det finns hopp för alla länder runtom i världen som kämpar med de humanitära och ekonomiska kostnaderna för typ 2-diabetes, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Förekomsten av typ 2-diabetes har ökat stadigt i hela världen de senaste decennierna. Mauritius, en önation i Indiska oceanen med ungefär 1,2 miljoner invånare, har liksom många liknande länder sett en dramatisk ökning av både obesitas och typ 2-diabetes sedan 1980-talet. Vad som gör Mauritius unikt är att de har följt utvecklingen sedan 1987 med hjälp av ett oralt glukostoleranstest, OGTT.</p><p>– I många länder använder man sig av tester som riskerar att missa fall av typ 2-diabetes och prediabetes där personerna inte upplever några symtom. Därför är det troligtvis många studier som underskattar den sanna förekomsten, säger Stefan Söderberg.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Systematiskt arbete kan vända negativ utveckling</h2><p>OGTT innebär att man kontrollerar blodsockret när personen har fastat minst 8 timmar. Därefter får personen får dricka en lösning med en specificerad mängd glukos, och sedan kontrolleras blodsockret igen efter två timmar. Mauritius är det enda landet i världen som systematiskt använt sig av den här metoden för att övervaka och uppskatta förekomsten av typ 2-diabetes och prediabetes. Forskarna har nu kunnat visa att förekomsten av typ 2-diabetes i landet ökade med 61% bland män och 56% bland kvinnor mellan 1987 och 2009. Mellan 2009 och 2021 minskade förekomsten i stället med 11% bland män och med 16% bland kvinnor.</p><p>– Mauritius har arbetat systematiskt för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, både genom lagstiftning, policy och samverkan med lokalsamhällen. Tidigare erfarenheter har också visat att det är möjligt att vända en negativ utveckling på folkhälsoområdet, som man till exempel gjort med hjärt-kärlsjukdomar, säger Stefan Söderberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9ee83d77-5ecb-4cb3-8675-f2cfe534e130" data-contentname="Kontaktq">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forsta-landet-att-vanda-trenden-for-typ-2-diabetes_12196026/https://www.umu.se/nyheter/sanningskommissionen-avslutad-arbetet-fortsatter_12195847/Sanningskommissionen avslutad, arbetet fortsätter– Det känns skönt att vi är färdiga, säger Krister Stoor, forskare vid Várdduo och sedan 2023 ledamot i Sanningskommissionen för det samiska folket. Den 30 september överlämnade kommissionen sin slutrapport under en ceremoni i Staare (Östersund). Efter flera års arbete med att dokumentera samers erfarenheter av statens politik markerade överlämningen en viktig milstolpe i Sveriges arbete för sanning, upprättelse och försoning.Fri, 16 Oct 2026 08:43:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_petter_stoor_och_krister_stoor.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Krister Stoor (till höger), Várdduo/samiska studier, som varit ledamot i Sanningskommissionen för det samiska folket sedan 2023, kopplar av efter ceremonin i Staare tillsammans med Jon Petter Stoor (till vänster), samisk hälsoforskare vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div><p>Umeå universitet har haft en stark närvaro i Sanningskommissionens arbete. Krister Stoor, forskare vid Várdduo och samiska studier vid Institutionen för språkstudier samt ledamot i kommissionen sedan 2023, närvarade vid ceremonin i Staare. Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Institutionen för språkstudier och ledamot i kommissionen sedan 2022, betonade i sitt anförande utbildningens centrala betydelse för försoningsprocessen. Kunskap om samisk historia, kultur och rättigheter är, framhöll hon, en grundläggande förutsättning för långsiktig förståelse och försoning. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="~/link/f5784ca5a7184ceabc629c6aec0b7613.aspx?format=webp&mode=crop&width=640 640w, ~/link/f5784ca5a7184ceabc629c6aec0b7613.aspx?format=webp&mode=crop&width=854 854w, ~/link/f5784ca5a7184ceabc629c6aec0b7613.aspx?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="~/link/f5784ca5a7184ceabc629c6aec0b7613.aspx?mode=crop&width=640 640w, ~/link/f5784ca5a7184ceabc629c6aec0b7613.aspx?mode=crop&width=854 854w, ~/link/f5784ca5a7184ceabc629c6aec0b7613.aspx?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Umeå universitet, under sitt anförande vid ceremonin i Staare, där hon lyfte fram utbildningens betydelse för försoningsprocessen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson </span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Röst åt berättelser </h2><p>Ceremonin innehöll också en rad inslag som gav röst åt de berättelser som samlats in under kommissionens arbete. Marja Skum, Patricia Fjellgren och Lena Kroik framförde berättelser baserade på dokumenterade vittnesmål. De var tre av de totalt elva personer som medverkat i arbetet med att samla in, analysera och dokumentera samiska erfarenheter inom ramen för kommissionens verksamhet. </p><p><br>Ett starkt ögonblick under ceremonin var när kommissionens ordförande Lena Nyberg överlämnade slutrapporterna till företrädare för Sáminuorra. I sitt tacktal riktade Mirja Fjellgren Utsi, Tyra Fjellgren och Ella Kristoffersson blicken mot framtiden. Med tydliga och konkreta krav på förändring betonade de att rapportens rekommendationer nu måste omsättas i handling. Talet möttes av stående ovationer från publiken. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b73e7f67adda4f43be2d230be486e1ae/sanningskommissionen_saminuorra.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid ceremonin överlämnade Lena Nyberg, ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket, slutrapporterna till tre företrädare för Sáminuorra: Mirja Fjellgren Utsi, Tyra Fjellgren och Ella Kristoffersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Maria Nilsson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Forskning behövs </h2><p>Överlämningen av slutrapporten innebär att kommissionens uppdrag nu är avslutat. Samtidigt markerar dagen början på nästa fas: att omsätta kunskapen från vittnesmålen och rekommendationerna till konkreta åtgärder för rättvisa, förståelse och försoning. För Umeå universitet och dess medarbetare, inte minst genom Várdduo - Centrum för samisk forskning, innebär detta ett fortsatt ansvar att bidra med forskning, utbildning och kunskapsutveckling i nära dialog med det samiska samhället. <br> </p>https://www.umu.se/nyheter/sanningskommissionen-avslutad-arbetet-fortsatter_12195847/https://www.umu.se/nyheter/3d-skrivare-kan-gora-avancerad-forskning-mer-tillganglig_12194578/3D-skrivare kan göra avancerad forskning mer tillgängligAtt utveckla ny forskningsutrustning är ofta dyrt och tidskrävande. I sin avhandling visar Daniel Nilsson vid Umeå universitet hur vanliga 3D-skrivare kan användas för att snabbt tillverka avancerade vetenskapliga instrument direkt i laboratoriet.Fri, 09 Oct 2026 10:11:49 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/dsc04029.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/dsc04029.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/dsc04029.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/dsc04029.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/dsc04029.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/dsc04029.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Nilsson vill göra det enklare för forskare att utveckla egna verktyg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniel Nilsson</span></div></div><p>För att studera mikroorganismer krävs instrument med mycket hög noggrannhet. Sådana instrument är dyra och tar lång tid att tillverka med traditionella metoder, vilket har bromsat utvecklingen. Det har också varit svårt för biologer som använder instrumenten att själva delta i utvecklingsarbetet.</p><p>Daniel Nilsson vid Institutionen för fysik har med hjälp av vanliga, konsumentklassade 3D-skrivare visat att det går att utveckla avancerade skräddarsydda forskningsinstrument på egen hand.</p><p>– Vi har tagit fram en uppsättning instrument som kan tillverkas direkt i labbet av vem som helst. Vi hoppas att det kommer att göra biologisk forskning billigare och mer tillgänglig för fler forskare, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Verktyg för att upptäcka bakterier</h2><p>Exempel på vad forskarna tagit fram är verktyg för att upptäcka och manipulera skadliga bakterier med hjälp av laserljus, samt verktyg för att odla och mäta egenskaper hos biofilmer. Biofilmer är slemliknande strukturer som bakterier kan bilda på ytor och som orsakar stora problem inom bland annat livsmedelsproduktion och sjukvård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/instrument_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/instrument_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/instrument_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/instrument_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/instrument_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d008b7ef5ec44006a688d51d62161e6d/instrument_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>3D-utskrivna forskningsinstrument kan anpassas efter specifika behov i laboratoriet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniel Nilsson</span></div></div><p>En viktig tanke bakom arbetet är att forskare ska kunna bygga, anpassa och vidareutveckla utrustning utifrån sina egna behov, i stället för att vara beroende av dyra kommersiella lösningar.</p><p>– Metoderna möjliggör en mer samarbetsinriktad och behovsstyrd utveckling inom forskarsamhället, säger Daniel Nilsson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Praktisk guide</h2><p>Avhandlingen innehåller också en praktisk guide till hur forskare och andra intresserade kan designa 3D-utskrivna verktyg och integrera elektronik med öppen källkod.</p><p>– Samma metoder kan användas både för avancerade forskningsinstrument och för vardagliga tekniska lösningar i labbet, säger Daniel Nilsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="308899e7-2023-4da6-a3c0-9732aade667e" data-contentname="Om disputationen och forskaren">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/3d-skrivare-kan-gora-avancerad-forskning-mer-tillganglig_12194578/https://www.umu.se/nyheter/darfor-kan-en-matforgiftningsbakterie-orsaka-svara-sarinfektioner_12195665/Därför kan en matförgiftningsbakterie orsaka svåra sårinfektionerNheABC-toxinet från bakterien Bacillus cereus blir särskilt aktivt under de pH-förhållanden som råder i öppna sår. Forskare vid Umeå universitet har visat att toxinet skadar både cellmembran och mitokondrier, cellernas energikraftverk, och hjälper bakterien att etablera sig i sårvävnad.Fri, 02 Oct 2026 14:29:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/gruppfoto.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/gruppfoto.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ny forskning förklarar varför en matförgiftningsbakterie kan orsaka svåra sårinfektioner. Forskargruppen bakom studien. Från vänster: Aftab Nadeem, Abdelbasset Yabrag, Naeem Ullah, Anne Yska och Michael Philips.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Veronica Moscone</span></div></div><p>NheABC-toxinet från bakterien<em> Bacillus cereus</em> blir särskilt aktivt under de pH-förhållanden som råder i öppna sår. Forskare vid Umeå universitet har visat att det skadar både cellmembran och mitokondrier, cellernas energikraftverk, och hjälper bakterien att etablera sig i sårvävnad.</p><p>– Våra resultat stärker bilden av att fynd av sjukdomsframkallande bakterier inom <em>B. cereus</em>-gruppen i djupa eller infekterade sår inte alltid bör avfärdas som ofarlig kontaminering, säger Abdelbasset Yabrag, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och en av studiens två förstaförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/abdelbasset.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bf117fd29f0e411f9356221871b69783/abdelbasset.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Abdelbasset Yabrag är doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Veronica Moscone</span></div></div><p>Bakterier inom <em>B. cereus</em>-gruppen finns nästan överallt i jord, damm och livsmedel och är mest kända för att orsaka matförgiftning. Samma bakteriegrupp kan också ge upphov till allvarliga infektioner utanför tarmen, bland annat i öppna sår. Däremot har det hittills varit oklart vilka faktorer som gör att bakterien kan orsaka dessa skador.</p><p>Forskarna visade att toxinet NheABC bildar små hål i cellmembranen och orsakar omfattande skador på mitokondrierna. Experiment med artificiella membran visade att vissa fetter i mitokondrierna, särskilt kardiolipin, förstärker toxinets skadliga effekter.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sårmiljön avgör toxinets effekt</h2><p>Det mest överraskande resultatet gällde surhetsgraden. Toxinets skadliga aktivitet var betydligt lägre i sur miljö än vid neutralt och basiskt pH. Kroniska sår kan utveckla en mer basisk miljö, bland annat genom förekomsten av blod, vävnadsvätska och ämnesomsättningsprodukter som ammoniak. Det kan skapa förhållanden som gynnar bakteriers tillväxt och kolonisering. I en musmodell för sårinfektion bidrog NheABC till ökad bakteriekolonisering och en starkare lokal inflammatorisk reaktion.</p><p>Detta skiljer sig från MakA-toxinet hos kolerabakterien Vibrio cholerae, som forskargruppen tidigare har visat aktiveras i sur miljö.</p><p>– Om toxinets aktivitet beror på den omgivande miljön kan det öppna för nya sätt att minska skadorna vid infektioner. Då kan man i framtiden försöka påverka förhållandena i såret, inte bara bakterien i sig, säger Aftab Nadeem, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och studiens seniora författare.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Norges miljö- och biovetenskapliga universitet och Lunds universitet och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Communication and Signaling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om studien:</h2><p>Forskarna kombinerade flera experimentella modeller, bland annat mänskliga celler odlade i två- och tredimensionella system, laboratorieodlade mini-tarmar, artificiella cellmembran, avancerad mikroskopi och en musmodell för sårinfektion.</p>https://www.umu.se/nyheter/darfor-kan-en-matforgiftningsbakterie-orsaka-svara-sarinfektioner_12195665/https://www.umu.se/nyheter/forskare-upptacker-stor-ekologisk-forandring-i-bottniska-viken_12195523/Forskare upptäcker stor ekologisk förändring i Bottniska vikenUnder flera decennier har forskare betraktat fosfor som det huvudsakliga näringsämne som begränsar den biologiska produktionen i Bottniska viken. Nu visar en ny studie ledd av forskare vid Umeå universitet att en grundläggande förändring är på väg att ske. Bottenhavet har övergått till kvävebegränsning, och Bottenviken är på väg i samma riktning.Mon, 05 Oct 2026 10:24:23 +0200<p>Varför är detta viktigt? Balansen mellan kväve och fosfor påverkar vilka organismer som gynnas i havet och hur ekosystemet fungerar. När vatten blir mer kvävebegränsat kan förhållandena gynna kvävefixerande cyanobakterier, varav vissa bildar omfattande blomningar under sommaren.</p><p>Resultaten bygger på 30 års svensk och finländsk miljöövervakningsdata och har publicerats i Scientific Reports. Studien ger den första samlade bedömningen av hur näringsbalansen i Bottniska viken har förändrats över tid.</p><p>Historiskt har norra Östersjön i stor utsträckning ansetts vara fosforbegränsad. Forskarna fann dock att fosforhalterna har ökat betydligt under de senaste tre decennierna, medan kvävenivåerna har varit stabila eller minskat. Detta har förändrat balansen mellan de två näringsämnena och därmed vilket ämne som begränsar den biologiska produktionen i havet.</p><p>– Vi ser en tydlig förändring i Bottenhavet. Den näringsbalans som präglade området för några decennier sedan finns inte längre. Detta är viktigt eftersom det begränsande näringsämnet påverkar hur hela ekosystemet fungerar, säger Siv Huseby, forskare vid Umeå marina forskningscentrum och huvudförfattare till studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/cyanoblomning_mikroskop_250909_3_rektangular.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/cyanoblomning_mikroskop_250909_3_rektangular.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/cyanoblomning_mikroskop_250909_3_rektangular.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/cyanoblomning_mikroskop_250909_3_rektangular.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/cyanoblomning_mikroskop_250909_3_rektangular.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/cyanoblomning_mikroskop_250909_3_rektangular.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>cyanoblomning i mikroskop</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Siv Huseby</span></div></div><p>Forskarna konstaterade att Bottenhavet gick från fosforbegränsning till kvävebegränsning strax efter millennieskiftet. Bottenviken är fortfarande fosforbegränsad, men samma trend syns även där, vilket tyder på att liknande förändringar kommer att ske i framtiden.</p><p>Ökande fosforhalter kan också bidra till att skapa förhållanden som gynnar kvävefixerande cyanobakterier. Sådana blomningar ökar redan i delar av norra Östersjön och förknippas ofta med övergödningsproblem, bland annat grumligare vatten, syrefattiga bottnar och störningar i marina ekosystem som kan påverka allt från små organismer till fiskbestånd.</p><p>– Jag blev förvånad över den tydliga förändringen i balansen mellan kväve och fosfor i havsvattnet, särskilt i Bottenviken. Om utvecklingen fortsätter kan området bli kvävebegränsat inom några decennier. Kvävebegränsning gynnar trådformiga cyanobakterier framför annat växtplankton, vilket kan störa ekosystemen och öka risken för skadliga algblomningar. Vi ser redan fler sådana cyanobakterier i Bottenhavet, och de kan bli vanliga även i Bottenviken, säger Siv Huseby.</p><p>En möjlig förklaring till de stigande fosforhalterna är att fosforrikt vatten från Egentliga Östersjön transporteras norrut in i Bottniska viken. Forskarna menar att detta visar hur nära sammankopplade miljöförhållandena är i olika delar av Östersjön.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/nyrenoverad_kbv181.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/nyrenoverad_kbv181.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/nyrenoverad_kbv181.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/nyrenoverad_kbv181.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/nyrenoverad_kbv181.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d8bb0eaebca45de9c1186453b914158/nyrenoverad_kbv181.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fartyget KBV 181 används för forskning och miljöövervakning i Umeå marina forskningscentrums verksamhet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Åsa Hallberg/UMF</span></div></div><p>Resultaten har betydelse för miljöförvaltningen. Dagens strategier bygger på långvariga antaganden om vilka näringsämnen som begränsar produktionen i norra Östersjön. Enligt forskarna kan dessa antaganden behöva omprövas i takt med att förhållandena förändras.</p><p>– För att minska övergödningen i Bottniska viken måste arbetet fortsätta i hela Östersjön. En stor del av ökningen av fosfor kommer från Egentliga Östersjön, vilket gör regionalt samarbete inom HELCOM, östersjöländernas gemensamma havsmiljökommission, avgörande. Att minska döda bottnar, begränsa tillförseln av näringsämnen och hantera klimatförändringarna är alla viktiga åtgärder för att minska omfattande blomningar av cyanobakterier, säger Siv Huseby.</p><p>Studien genomfördes av forskare vid Umeå marina forskningscentrum och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Den bygger på miljöövervakningsdata från Sverige och Finland som samlats in mellan 1994 och 2023.</p><p>Läs artikeln: <a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-258741" target="_blank" rel="noopener"><strong>Rapid change of limiting nutrient in the Gulf of Bothnia, northern Baltic Sea</strong></a></p>https://www.umu.se/nyheter/forskare-upptacker-stor-ekologisk-forandring-i-bottniska-viken_12195523/https://www.umu.se/nyheter/felaktiga-diagnoser-med-vanliga-blodtrycksmatningar_12195434/Felaktiga diagnoser och missvisande riskbedömning med vanliga blodtrycksmätningarVanliga blodtrycksmätningar i primärvården visar ofta ett högre blodtryck och varierar betydligt mer än mätningar med standardiserad mätteknik. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Det kan leda till fel diagnos och onödiga uppföljande mätningar, men också en felaktig bild av risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.Fri, 02 Oct 2026 08:05:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/sjukskoterskeprogrammet_4034_180914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig klinisk vardag.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Idag görs ofta upprepade mätningar av blodtrycket med tveksam kvalitet. Det kostar onödiga resurser och leder till en fördröjd diagnos, säger Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><p>Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar och ligger till grund för beslut om diagnos och behandling för miljontals människor. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig klinisk vardag. I den aktuella studien jämförde forskarna blodtryck som registrerats vid vanliga besök i primärvården med blodtryck som mätts enligt ett standardiserat protokoll inom Västerbottens hälsoundersökningar. Av dem som bedömdes ha hypertoni, högt blodtryck, vid rutinmätningen hamnade 41% i en lägre blodtryckskategori när blodtrycket mättes standardiserat.</p><p>Rutinmätningar kan alltså bidra till att vissa personer felaktigt klassificeras som att de har högt blodtryck. Den stora variationen innebär samtidigt att personer med ett verkligt förhöjt blodtryck också kan missas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/olivia-gastgivars.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/63ec37a771f74574bab7615067357c98/olivia-gastgivars.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivia Gästgivars är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Det stora problemet i Sverige idag är en betydande underdiagnostik och underbehandling av högt blodtryck. Budskapet är därför inte att vi ska mäta eller behandla mindre, utan att vi ska mäta korrekt och behandla rätt personer, säger Olivia Gästgivars, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bättre mätningar ger tydligare bild av risker</h2><p>Den standardiserade mättekniken har också ett betydligt starkare samband med framtida hjärt-kärlsjukdom. I studien kunde forskarna se att standardiserade mätningar förklarade ungefär 40% av framtida hjärt-kärlsjukdom medan mätningar i rutinsjukvården bara kunde förklara ungefär 20%.</p><p>– Skillnaden beror troligtvis på att det blir svårare att skilja på personer med hög respektive låg risk för hjärt-kärlsjukdom när rutinmätningarna klassificerar fel, säger Mattias Brunström.</p><p>Forskarna hoppas att de nya resultaten ska bidra till att blodtrycksmätningarna och diagnostiken av hypertoni blir bättre. Om mätningarna utförs korrekt och värdena blir mer tillförlitliga kan vården behandla rätt patienter och minska antalet vårdkontakter.</p><p>– Gränsen för behandling vid högt blodtryck bygger till stor del på studier där blodtrycket har mätts under noggrant standardiserade förhållanden. Om samma gränsvärden ska användas i rutinsjukvården måste även mätningarna hålla tillräckligt hög kvalitet, säger Olivia Gästgivars.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a8e1a080-b53a-4773-a098-dec1d24f80bb" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/felaktiga-diagnoser-med-vanliga-blodtrycksmatningar_12195434/https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-klattrar-i-thes-varldsranking_12195432/Umeå universitet klättrar i THE:s världsrankingUmeå universitet förbättrar sin placering i årets Times higher education world university rankings, THE. Universitetet placeras i intervallet 351–375, jämfört med intervallet 401–500 förra året. Årets placering är den bästa sedan 2019. Thu, 01 Oct 2026 16:00:31 +0200<p>Den 30 september publicerades THE:s världsrankningsresultat för 2027. Årets rankning omfattar 2 297 lärosäten, jämfört med 2 191 föregående år. </p><p>Umeå universitet ligger i intervallet 351–375. Den exakta placeringen är 363. Förra året låg universitetet på plats 403.</p><p>Uppgången innebär också att Umeå universitet får sin bästa placering i THE:s rankning sedan 2019, då placeringen var 341. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Resultaten har förbättrats inom samtliga områden</h2><p>THE:s världsrankning är en internationell rankning som jämför universitet utifrån 17 indikatorer inom fem områden:    </p><ul><li>utbildning  </li><li>forskningsmiljö  </li><li>forskningens kvalitet  </li><li>samverkan med näringslivet  </li><li>internationell utblick   </li></ul><p>Umeå universitets poäng har över tid ökat inom samtliga fem indikatorgrupper.</p><p>I årets rankning får universitetet särskilt höga poäng inom forskningens kvalitet. Även resultaten för samverkan med näringslivet och internationell utblick ligger på en betydligt högre nivå än för ett drygt decennium sedan.</p><p>Bland de svenska lärosätena är Umeå universitet ett av tre som förbättrar sin placering i år. De övriga är Jönköping University och Handelshögskolan i Stockholm. I en nationell jämförelse placerar sig Umeå universitet på nionde plats bland de tretton svenska lärosäten som ingår i årets rankning. </p><p><a title="THE:s webb" href="https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/umea-university">Den som är intresserad av att fördjupa sig i resultaten kan besöka THE:s webb. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/umea-universitet-klattrar-i-thes-varldsranking_12195432/https://www.umu.se/nyheter/ny-publikation-om-larmiljoer-och-undervisning_12195403/Ny publikation om lärmiljöer och undervisningHur kan lärare utveckla sin undervisning i samspel med rummet? Det är en central fråga i ett nytt kapitel som Åse Tieva, föreståndare vid UPL, är medförfattare till i International Handbook of Research on Learning Environments.Thu, 01 Oct 2026 15:15:01 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2078ee1c-49e2-41eb-821e-b810d9613364" data-contentname="Åse, Learning Lab">{}</div><p>Kapitlet har skrivits tillsammans med Marie Leijon vid Malmö universitet, Magnus Hansson och Anna-Eva Olsson vid Örebro universitet samt Elisabet Malvebo vid Sjöstridsskolan och Malmö universitet.</p><p>Kapitlet bygger vidare på modellen Didactic Spatial Competence (DiSCo), som utvecklats av Leijon, Malvebo och Tieva. Modellen beskriver lärares didaktiska rumsliga kompetens, det vill säga förmågan att planera, genomföra och utveckla undervisning i olika lärmiljöer. Här presenteras ett visuellt verktyg, Room and Activity Diagrams, som hjälper lärare att undersöka sambandet mellan rummets utformning och undervisningens aktiviteter.</p><p>– När vi utvecklar undervisning fokuserar vi ofta på innehåll och pedagogik, men även rummet påverkar vad som blir möjligt att göra tillsammans. I kapitlet visar vi hur lärare kan synliggöra och reflektera över samspelet mellan lärmiljö och pedagogisk praktik, säger Åse Tieva.</p><p><a href="https://link.springer.com/rwe/10.1007/978-981-95-2591-1_23-1">Läs mer om kapitlet "DiSCo in Space: Supporting Teachers' Didactic Spatial Competence"</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bddb793c-6320-4b5b-ba7d-a93533850f0f" data-contentname="Åse Tieva">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-publikation-om-larmiljoer-och-undervisning_12195403/https://www.umu.se/nyheter/studenter-utforskade-nya-mojligheter-for-umeas-bebyggda-miljo_12195312/Studenter utforskade nya möjligheter för Umeås bebyggda miljöÅrets Vertical Workshop på Arkitekthögskolan samlade studenter under temat "Common Ground" för att utforska hur Umeås befintliga bebyggda miljö kan anpassas, återanvändas och omvandlas.Thu, 01 Oct 2026 15:31:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/presentation_verticalworkshop263.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/presentation_verticalworkshop263.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/presentation_verticalworkshop263.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/presentation_verticalworkshop263.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/presentation_verticalworkshop263.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/presentation_verticalworkshop263.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Presentation av Vertical Workshop 2026 med temat "Common Ground". </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sven-Erik Hilberer</span></div></div><p>Varje läsår på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet (UMA) inleds med en tematisk workshop. Studenter från årskurs 2–5 på Arkitektprogrammet samt båda årskurserna på masterprogrammet i arkitektur och stadsbyggnad arbetar tillsammans i slumpmässigt sammansatta grupper för att utforska ett gemensamt tema. <a href="~/link/ca5b74d468924ccda12fc9d5eda26aec.aspx">Vertical Workshop</a>, som workshopen kallas, har varit en återkommande del av läsåret i mer än 15 år. Genom föreläsningar med inbjudna gäster och samarbeten med externa aktörer knyter workshopen samman arkitekturutbildningen med aktuella samhällsutmaningar och uppmuntrar studenterna att undersöka, diskutera och utveckla förslag kring ett angeläget tema.</p><h3>Common Ground</h3><p>Årets workshop med temat "Common Ground", organiserades av Emelie Aktanius, adjungerad universitetsadjunkt på Arkitekthögskolan. Temat fokuserade på bostäder med överkomliga priser, anpassning, renovering och återbruk, med Umeås befintliga bebyggda miljö som utgångspunkt. Workshopen inkluderade inbjudna gäster från den ideella organisationen <a href="https://houseeurope.org/">House Europe!</a>, fastighetsutvecklaren Balticgruppen, det lokala offentlig-privata partnerskapsforumet <a href="https://abcumea.se/">ABC Umeå</a> och det visuella forskningsprojektet <a href="https://www.msdm.org.uk/project/house-flow">house_flow</a>, samt utställningssamarbeten med Avion Shopping och det kommunala kulturhuset Väven.</p><p>Vi träffade Emelie i slutet av den intensiva workshopveckan och bad henne berätta mer om temat.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/portratt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/portratt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/portratt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/portratt2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/portratt2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8510c8284ee14d13a34af3fea957fc47/portratt2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emelie Aktanius, adjungerad universitetsadjunkt och koordinator för årets Vertical Workshop på Arkitekthögskolan</p></div></div><p>– I en värld som står inför akuta och sammanlänkade utmaningar blir det allt viktigare att mötas, både mellan individer och mellan olika sektorer. Med HouseEurope!s perspektiv på bostäder med överkomliga priser, anpassning, renovering och återbruk som utgångspunkt ville vi utforska hur Umeås befintliga bebyggda miljö kan läsas, värderas och omvandlas. Vi bad studenterna undersöka vad som driver förändring i staden, identifiera dess förmåga till anpassning och utforska vilka strategier, material och nya användningsområden som kan bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar omvandling, berättar Emelie.</p><p>Under bara tre dagar utforskade studenterna hur staden ständigt förändras och vad som driver dessa förändringar.</p><p>– En grupp undersökte hur mindre energiförbättringar av fönster skulle kunna skapa nya relationer mellan privat och offentlig miljö. Arbetet utvecklades i samarbete med forskning vid UMA och ABC Umeå: Scalable Processes for Reuse in the Construction. En annan grupp utforskade hur outnyttjade ytor i stora detaljhandelslokaler skulle kunna rymma bostäder, i samarbete med Avion Shopping. En tredje grupp tittade på hur flytt av hus skulle kunna skapa nya scenarier för stadens förtätning, tillsammans med house_flow och professor Tonia Carless, och en fjärde grupp jobbade med att kartlägga omvandling i staden genom fyra olika teman: demolition/adaptation/relocation/vacancy och att förstå vilka krafter(människor/miljö/politik, etc) som omvandlar den, fortsätter Emelie.</p><p>Studentgruppernas arbete resulterade i kartor, GIF:ar, ritningar och modeller som delades på UMA:s Instagram och visades på det kommunala kulturhuset Väven i centrala Umeå samt på köpcentrumet Avion i de södra delarna av staden. Där väckte de samtal både bland vänner och mellan människor som inte kände varandra.</p><p>– Det jag tar med mig är hur studenternas arbete fick människor att prata om framtiden för sin egen stad. På Avion var det flera som sa att de gärna skulle vilja bo i köpcentrumet. På Väven tyckte besökare att en anpassning av fönstren längs Storgatan skulle kunna göra gatan mer levande och tryggare, särskilt under årets mörkare månader. Människor kunde relatera förslagen till sina egna liv, och vissa kunde föreställa sig att själva delta i dessa omvandlingar om de fick möjlighet. Att höra att Umeåborna är nyfikna på och hoppfulla inför studenternas idéer tyder på att det finns ett intresse för hållbar omvandling. Det visar också potentialen i att föra samman studenternas kreativitet med invånarnas kunskap och ambitioner, säger Emelie.</p><p>När vårt samtal går mot sitt slut reflekterar Emelie över potentialen i konceptet med Vertical Workshop.</p><p>– Det korta formatet, tillsammans med studenternas vilja att göra intryck på externa samarbetspartners, skapar utrymme för lekfulla och djärva förslag. Det kan annars vara svårt i en värld som präglas av kriser och oro över vad som är rätt. När studenter, samarbetspartners och invånare ser förslagen som tidiga koncept finns en gemensam öppenhet inför det vi ännu inte förstår. Det skapar utrymme för respektfulla samtal där vi tillsammans kan tänka kritiskt kring vår stad.</p>https://www.umu.se/nyheter/studenter-utforskade-nya-mojligheter-for-umeas-bebyggda-miljo_12195312/https://www.umu.se/nyheter/fri-forskning-viktigt-inom-utbildningsvetenskap_12195273/Fri forskning viktigt inom utbildningsvetenskapVetenskapsrådet besökte nyligen Umeå universitet för att presentera ett utkast av forskningsöversikten inom utbildningsvetenskap. Thu, 01 Oct 2026 10:43:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6739-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Nilsson, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för utbildningsvetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Fri forskning är viktig eftersom utbildning är komplext och en stor variation av områden behöver belysas</p><p><strong>Per-Åke Rosvall</strong>, professor i pedagogiskt arbete, säger att vart fjärde år skriver regeringen en forskningsproposition. Propositionen anger förslag på befintliga och nya forskningssatsningar och budget.<br> <br>– Och inför regeringens arbete med forskningspropositionen, skriver Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer forskningsöversikter, för att ge regeringen underlag för att skriva propositionen, säger Per-Åke Rosvall.<br> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6726-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Dan Porsfelt, Koordinator för utbildningsvetenskap och sekreterare i Utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Därför var <strong>Pernilla Nilsson</strong> och <strong>Dan Porsfelt</strong> från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) på besök för att presentera ett utkast av forskningsöversikten inom utbildningsvetenskap. Förutom i Umeå kommer Pernilla och Dan även att presentera utkastet vid Stockholms, Lunds, Göteborgs och Linköpings universitet.</p><h3>Varför är den här typen av möten och utbyten med VR viktiga?</h3><p>– Dessa möten är viktiga för UVK för att samla information om vad som är viktigt vid respektive lärosäte. I utkastet presenteras till exempel förslag på satsningar, vilka det är viktigt att få återkoppling på. Det är också viktigt att forskare vid Umeå universitet får lyfta de områden som är viktiga för dem.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8ce75377531248799496def3301cfe87/vr_mote_utb.vetenskap_img_6733-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Per-Åke Rosvall, professor i pedagogiskt arbete, Institutionen för estetiska ämnen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><h3>Vad har ni fått med er från dagens diskussioner?</h3><p>– Vid mötet framkom flera synpunkter på hur underlag och statistik kunde förtydligas. Dessutom kom förslag på hur rekommendationer för satsningar kunde omformuleras för att bli mer inkluderande och täcka flera forskningsinriktningar.</p><h3>Vilka möjligheter och utmaningar ser ni framåt inom utbildningsvetenskap?</h3><p>– En utmaning för utbildningsvetenskap är att forskningsanslag över tid har blivit mer riktade. Ett exempel är att det varit stora satsningar på forskarskolor, vilket är bra, men finansieringen av forskning för forskare tidigt i karriären motsvarar just nu inte antalet disputerade från forskarskolorna.</p><p>Per-Åke Rosvall säger vidare att om UVK friare kunde påverka hur forskningsmedlen skulle användas, så skulle det gå att varva forskarskolor med etableringsbidrag för att få tydligare karriärvägar för forskare.</p><p>– Ett annat exempel är att regeringens forskningssatsningar är öronmärkta för ett visst område, vilket gör att andel fri forskning minskar. Fri forskning är viktig eftersom utbildning är komplext och en stor variation av områden behöver belysas.  </p>https://www.umu.se/nyheter/fri-forskning-viktigt-inom-utbildningsvetenskap_12195273/https://www.umu.se/nyheter/komplikationer-kan-paverka-viktnedgang-efter-gastric-bypass_12195252/Komplikationer kan påverka viktnedgång efter gastric bypassGastric bypass-operationer har visat sig ge effektiv viktnedgång vid obesitas. Men komplikationer efter operationen kan få betydelse för vikten på lång sikt, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Wed, 30 Sep 2026 14:09:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a77fba5cddf243acab590294d7a665ba/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a77fba5cddf243acab590294d7a665ba/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a77fba5cddf243acab590294d7a665ba/jeffwennerlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a77fba5cddf243acab590294d7a665ba/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a77fba5cddf243acab590294d7a665ba/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a77fba5cddf243acab590294d7a665ba/jeffwennerlund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jeff Wennerlund är med. dr. vid Institutionen för diagnostik och intervention samt överläkare vid Kirurgiskt centrum Södra Lappland, Lycksele sjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Clister / Umeå universitet</span></div></div><p>– En sällsynt men problematisk komplikation efter gastric bypass är att det blir sår i kopplingen mellan magsäcken och tunntarmen. Patienter som drabbas av det kan få sämre viktnedgång efter operationen, säger Jeff Wennerlund som nyligen disputerat vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Tillståndet behandlas med syradämpande mediciner, och en del kliniker använder också sådana mediciner i förebyggande syfte vid gastric bypass. Avhandlingen visar dock att det inte minskar risken för komplikationer. Det är istället andra faktorer, till exempel rökning och diabetes, som har större betydelse. Det fanns också ett samband mellan att vara född utanför Sverige och en ökad risk för komplikationer i samband med gastric bypass, men det beror främst på skillnader i levnadsvanor och andra bakomliggande faktorer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viktigt att vara fysiskt aktiv</h2><p>Den som går ner i vikt efter en gastric bypass-operation behöver också fortsätta vara fysiskt aktiv. Många av deltagarna i studien upplevde att deras fysiska förmåga blev bättre efter operationen och att fysisk aktivitet blev mer givande.</p><p>– Efter gastric bypass och viktnedgång tappar man inte bara fett utan även muskler. Vi kunde se att styrkan i bukväggen var ungefär samma som före operationen, medan styrkan i lårmuskeln minskade. Men deltagarna uppgav också att tiden som de var måttligt fysiskt aktiva ökade, och att de kände att de fått en helt annan frihet och ett nytt liv efter operationen, säger Jeff Wennerlund.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0639f574-0315-42d0-ab8f-f91d70727566" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/komplikationer-kan-paverka-viktnedgang-efter-gastric-bypass_12195252/https://www.umu.se/nyheter/ny-ai-forskning-starker-integritetsskyddet-inom-halso-och-sjukvarden_12193614/Ny AI-forskning stärker integritetsskyddet inom hälso- och sjukvårdenAI gör det möjligt att söka och koppla samman information från olika databaser. Detta väcker dock frågor om patientsäkerhet och integritet. Hur kan känsliga uppgifter användas utan att riskera att mer information än nödvändigt avslöjas? – Min forskning visar hur ett system för datahantering kan utvecklas för att följa GDPR, hantera olika nivåer av behörigheter och samtidigt ge snabb tillgång till kritisk information i nödsituationer, säger Divya Baura, nybliven doktor vid Umeå universitet.Wed, 30 Sep 2026 13:44:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b070ccef0c38463c8b778e492e1c3510/divya_bahra_foto_copy.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b070ccef0c38463c8b778e492e1c3510/divya_bahra_foto_copy.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b070ccef0c38463c8b778e492e1c3510/divya_bahra_foto_copy.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b070ccef0c38463c8b778e492e1c3510/divya_bahra_foto_copy.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b070ccef0c38463c8b778e492e1c3510/divya_bahra_foto_copy.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b070ccef0c38463c8b778e492e1c3510/divya_bahra_foto_copy.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Integritet handlar inte bara om vem som kan se en uppgift. Det handlar också om vilka slutsatser som kan dras när olika uppgifter kombineras, menar Divya Baura, ny doktor vid Institutionen för datavetenskap. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Artificiell intelligens används i allt större utsträckning inom svensk hälso- och sjukvård. Den nya tekniken kan bidra till bättre diagnostik och behandling, effektivisera system och stärka forskningen. Samtidigt medför AI också nya risker.</p><p>– I takt med att det blir enklare att använda och kombinera information uppstår nya integritetsutmaningar, särskilt inom vården där informationen ofta är mycket känslig, säger <a href="~/link/9e61f94dea914122aabebf9ccc995174.aspx">Divya Baura</a>, nybliven doktor vid <a href="~/link/5dc3516abd824ff393182b4282d59709.aspx">Institutionen för datavetenskap</a>. I sin forskning har hon undersökt hur hälsodata kan användas utan att känslig information exponeras. </p><p>– Hälsodata är värdefulla. Läkare behöver informationen för att behandla patienter. Forskare behöver den för att förstå sjukdomar och utveckla bättre behandlingar, och sjukhus behöver den för att förbättra sin verksamhet, säger Divya Baura.</p><p>Lösningen är därför inte att låsa in all information och begränsa dess användning. Utmaningen är i stället att göra data användbara samtidigt som människors integritet skyddas.</p><p>Den spännande forskningen utgår från hälso- och sjukvården, men metoderna kan möjliggör användning även inom andra områden.</p><h3>Från teori till verklighet</h3><p>En viktig drivkraft bakom hennes forskning har varit att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Divya Baura har undersökt hur etablerade integritetsskyddande metoder fungerar i så kallade virtuella kunskapsgrafer. Det handlar om ett avancerat "lager" mellan användare och de databaser där informationen finns lagrad.</p><p>–  I en sjukhusmiljö kan tekniken hjälpa både människor och AI-system att hitta, förstå och koppla samman information från flera datakällor, utan att den behöver flyttas till en ny databas, förklarar Divya.</p><p>Inom området finns redan starka teoretiska modeller. Divya Baura ville förstå hur väl dessa modeller fungerar i praktiken. </p><p>– Jag ville undersöka om metoderna fungerar i verkliga system, om de uppfyller kraven i GDPR och om de kan hantera olika behörighetsnivåer och de nödsituationer som ofta uppstår inom vården, säger Divya Baura.</p><h3>Fyra delar i forskningen</h3><p>Hennes forskning består av fyra huvudsakliga delar: För det första implementerade Divya Baura metoden i en öppen källkodsplattform för virtuella kunskapsgrafer i syfte att undersöka hur den fungerar i praktiken.</p><p>För det andra studerade hon hur integritetsregler kan användas för att uppfylla dataskyddskrav, såsom de som anges i GDPR, med hjälp av verkliga vårddata och etablerade standarder för hälsoinformation.</p><p>För det tredje utökade Divya Baura metoden för att ta hänsyn till olika användarroller.</p><p>– En läkare, en forskare och en administratör kan behöva använda samma data, men de behöver inte ha tillgång till samma information eller kunna dra samma slutsatser från den, förklarar Divya.</p><p>Slutligen undersökte hon hur systemet kan hantera nödsituationer. Inom vården finns det tillfällen då ett alltför strikt integritetsskydd i sig kan bli ett problem.</p><p>– Om en patient till exempel kommer in medvetslös kan en läkare behöva omedelbar tillgång till information om allergier eller medicinering.</p><p>För att hantera detta utvecklade Divya en särskild mekanism som möjliggör tillfällig åtkomst i nödsituationer samtidigt som all användning övervakas och dokumenteras.</p><h3> AI kräver nya sätt att skydda integriteten</h3><p>En viktig insikt från hennes forskning är att integritet inte bara handlar om att skydda enskildas information. Det verkliga problemet kan uppstå när flera olika uppgifter kombineras.</p><p>– Vi rör oss mot system där människor kan ställa frågor med vanligt språk, och där AI automatiskt hämtar och kombinerar information från många olika källor, säger Divya Baura. I en sådan miljö räcker det inte att enbart kontrollera vem som får öppna en viss databas eller fil. Vi måste också ta hänsyn till vilka slutsatser som kan dras utifrån den information som systemet har tillgång till, säger doktor Baura.</p><p>Hon ser sin forskning som ett steg mot att besvara dessa frågor. Den allra viktigaste slutsatsen är att integritet inte bara handlar om vem som kan se dina uppgifter. Det handlar också om vad som kan utläsas när olika uppgifter kombineras. </p><p>– Integritet handlar om mer än en enskild uppgift. Den beror på sammanhanget, vilken information som kombineras och vilka slutsatser som kan dras av den, avslutar doktor Baura.</p>https://www.umu.se/nyheter/ny-ai-forskning-starker-integritetsskyddet-inom-halso-och-sjukvarden_12193614/https://www.umu.se/nyheter/premiaren-for-umus-stora-bytardag-lockade-manga-deltagare_12195086/Stort intresse för premiären av UMUs stora bytardagUMUs stora bytardag 2026 lockade många studenter och medarbetare att byta kläder och böcker med varandra. Genom att göra återbruk enkelt och tillgängligt på universitetsområdet fick omkring 100 plagg och böcker nya ägare. Det stora intresset väcker hopp om fler bytardagar i framtiden.Tue, 29 Sep 2026 15:46:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01180-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01180-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01180-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01180-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01180-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01180-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Under dagen bytte omkring 100 plagg och böcker ägare när studenter och medarbetare samlades för UMUs stora bytardag 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elsa Bjurman</span></div></div><p>I Samhällsvetarhuset samlades studenter och medarbetare för Umeå universitets första officiella kläd- och bokbytardag. Deltagarna lämnade in kläder och böcker dagen före arrangemanget och fick biljetter som sedan kunde användas för att välja nya favoriter.</p><p>– Vi är väldigt glada över det stora intresset. Det var fantastiskt roligt att se så många hitta ett nytt plagg eller en ny berättelse att ta med sig hem. Det som någon annan inte längre behövde fick nytt värde hos någon annan, säger Elsa Bjurman, projektledare för universitetets arbete med ett hälsosamt campus.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samarbetet bakom dagen</h2><p>Dagen arrangerades av Umeå universitet tillsammans med Umeå studentkår och Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK), med stöd av Nordic Congress och Akademiska Hus, som en del av SEE hållbarhetsvecka.</p><p>För Sanna Andretzky från Umeå studentkår var det självklart att engagera sig i arrangörsgruppen.</p><p>- Vi på Umeå studentkår tycker att hållbarhet är otroligt viktigt. Vi märker också att det är en viktig fråga för många av våra medlemmar och kårföreningar. Eftersom vi företräder dem vill vi att verksamheten ska spegla deras värderingar, säger Sanna, Vice kårordförande och ansvarig för näringslivs- och medlemsfrågor på Umeå Studentkår.</p><p>För NTK var bytardagen ett välkommet initiativ som låg nära organisationens engagemang för hållbarhetsfrågor.</p><p>– Vi har sett att det finns ett intresse för bytardagar bland studenterna, så det var roligt att få vara med och göra detta möjligt. Förhoppningen är att det här kan bli starten på fler liknande arrangemang tillsammans med universitetet och de andra studentkårerna, säger Frida Långström, eventansvarig för NTK</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01171-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01171-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01171-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01171-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01171-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/17fb6c8acf144adeb6505a35b883b737/dsc01171-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Efter bytardagen togs överblivna kläder om hand av Lotta Lundstedt för att få nytt liv genom remake.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elsa Bjurman</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lunchföreläsning om hållbart mode</h2><p>När klockan slog lunch bjöd Young UTRI in till en föreläsning om hållbart mode med Lotta Lundstedt, lektor vid Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.</p><p>– Vi vill gärna bidra till fler möten och samtal kring dessa frågor. Därför såg vi bytardagen som ett perfekt tillfälle att dela kunskap om hållbart mode, säger Hilde Weiser, ordförande i Young UTRI.</p><p>Under föreläsningen lyfte Lotta både möjligheterna och utmaningarna med cirkulära klädsystem och väckte frågor om hur vi kan förlänga livslängden på våra kläder, minska resursanvändningen och tänka om kring vår relation till de plagg vi redan äger.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En framåtblick</h2><p>Under dagens gång uttrycktes en önskan om fler bytardagar och personer som missat inlämningen av kläder och böcker visade intresse för att delta nästa gång.</p><p>– Vi fick en sådan positiv respons. Det kan ibland vara långt för studenter att åka till secondhand och andra återbruk som tar hand om gamla kläder och böcker. Det var därför otroligt roligt att kunna ta återbruket till studenterna, säger Sanna Andretzky.</p><p>För arrangörerna handlar det nu om att ta vara på erfarenheterna från årets premiär.</p><p>– Vi ska först utvärdera i arbetsgruppen vad som fungerade bra och vad som kan göras bättre. Men vi uppfattar det som en lyckad aktivitet och något vi definitivt vill göra igen, kårerna och universitetet tillsammans, säger Sanna avslutningsvis.</p>https://www.umu.se/nyheter/premiaren-for-umus-stora-bytardag-lockade-manga-deltagare_12195086/https://www.umu.se/nyheter/nya-testamentet-aktualiserar-fragor-om-sprak-historia-och-tro_12195051/Nya testamentet aktualiserar frågor om språk, historia och troDen första svenska översättningen av Nya testamentet från 1526 kom att forma det svenska skriftspråket i flera hundra år. Nu, nästan 500 år senare, har en ny översättning presenterats. Genom att mer ordagrant följa den grekiska grundtexten än tidigare utgåvor är ambitionen att komma närmare originalets innebörd, men valet innebär också nya språkliga utmaningar. Tue, 29 Sep 2026 08:05:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/29bd386ef9fa484ebab93da557019fda/adobestock_7104166682.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29bd386ef9fa484ebab93da557019fda/adobestock_7104166682.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29bd386ef9fa484ebab93da557019fda/adobestock_7104166682.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/29bd386ef9fa484ebab93da557019fda/adobestock_7104166682.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29bd386ef9fa484ebab93da557019fda/adobestock_7104166682.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29bd386ef9fa484ebab93da557019fda/adobestock_7104166682.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En hand håller i ett kors. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Genrebild från Adobe stock]</span></div></div><p>– En av fördelarna med 2026 års översättning är att översättarna lutar sig mer mot källspråket, grekiska. Vi får till exempel <em>trofasthet</em> i stället för <em>tro</em> och <em>kött</em> i stället för <em>människa</em> vilket gör att texten stämmer bättre överens med den grekiska originaltexten. Att använda svenska ord som bättre motsvarar grekiskans grundord ger texten liv men andra saker kan bli problematiska, säger Jonas Carlquist, professor i nordiska språk vid Institutionen för språkstudier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bibeln formade det svenska skriftspråket</h2><p>När Nya testamentet trycks på svenska 1526 får det en enorm betydelse för utvecklingen av det svenska skriftspråket. I översättningen etableras bland annat bokstäverna<em> å</em>, <em>ä</em> och <em>ö</em> i tryck, samtidigt som flera tyska lånord introduceras. Ord som <em>ansikte</em>, <em>barmhärtighet</em> och <em>bliva</em> blir en del av svenskan och lever kvar än i dag. Inför den första fullständiga översättningen av hela Bibeln, Gustav Vasas bibel 1541, genomgår dock språket en omfattande bearbetning, framför allt rensar man bort flera tyska lånord och konstruktioner även om många blir kvar.</p><p class="quote-center">Att använda svenska ord som bättre motsvarar grekiskans grundord ger texten liv men andra saker kan bli problematiska.</p><p>År 1618 utkommer Gustaf II Adolfs bibel – med ny typografi och versordning men själva texterna förblir i stort sett oförändrade. Detsamma gäller Karl XII:s bibel från 1703, som förblir Svenska kyrkans officiella bibel fram till 1917. Det som förändras i dessa biblar är framför allt stavningen som blir mer modern.</p><p>– Karl XII:s bibel trycktes i stora upplagor genom Svenska Bibelsällskapets försorg. Den såldes billigt och delades även ut till fattiga. Eftersom Sverige dessutom hade kyrkogångsplikt fram till början av 1800-talet kom bibelspråket under flera hundra år att prägla många svenskars möte med skriftspråket.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Balansgång mellan originaltext och modernt språk</h2><p>Genom historien har nya bibelöversättningar försökt göra texten mer tillgänglig för samtidens läsare. Det har bland annat inneburit kortare meningar, enklare ordformer och ett mer vardagligt språk. Äldre former som <em>hava</em> har ersatts av <em>ha</em>, och många långa och komplicerade formuleringar har förenklats. Samtidigt har strävan att modernisera språket ofta mött kritik.</p><p class="quote-center">Varje ny översättning har försökt föra texten närmare folket, och nästan varje gång har den fått kritik för det.</p><p>– Varje ny översättning har försökt föra texten närmare folket, och nästan varje gång har den fått kritik för det. I 1981 års utgåva var kritiken att översättningen var för riktad mot målspråket, det vill säga svenskan. Många troende upplevde att språket var för vardagligt.</p><p>Nya testamentet 2026 har eftersträvat att ligga närmare källspråket, grekiskan, än vad 1981 års översättning gjorde vilket dock har medfört andra problem, menar Jonas.</p><p>– Framför allt att man velat ligga nära den grekiska grundtexten har gjort att prepositions- och pronomenanvändningen blir omständlig och i vissa fall kan texten upplevas som ålderdomlig. När man översätter en text måste man fråga sig vad det är man vill. Är det att komma så nära originaltexten som möjligt eller är det att förmedla andemeningen? Det är en balansgång och inte ett arbete man får beröm för omedelbart.  </p>https://www.umu.se/nyheter/nya-testamentet-aktualiserar-fragor-om-sprak-historia-och-tro_12195051/https://www.umu.se/nyheter/forsoning-viktigt-nar-barn-med-diabetes-blir-vuxna_12194964/Försoning viktigt när barn med diabetes blir vuxnaTyp 1-diabetes är en sjukdom som ställer krav på komplex egenvård. När det händer mycket i livet, under så kallade övergångar, blir patienter med typ 1-diabetes extra sårbara. En ny avhandling vid Umeå universitet har undersökt vilket stöd som behövs för patienter, anhöriga och vårdpersonal i samband med att diabetespatienter går från barn- till vuxenmottagning.Mon, 28 Sep 2026 11:30:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/istock-1324663432_blodsockermatning.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att försonas med insikten att man lever med en livslång sjukdom är viktigt för den existensiella och känslomässiga hälsan för patienter med diabetes typ 1.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Suriyawut Suriya</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/olsson_sara._spikning_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc4506579f5846f2b271b7e0c2f7eeac/olsson_sara._spikning_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Olsson, Institutionen för omvårdnad.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara Olsson</span></div></div><p>– Det händer många saker samtidigt i livet för en ung vuxen. Har man typ 1-diabetes kan man känna sig överväldigad av hur sjukdomen påverkar livet och många unga får sämre blodsockerkontroll under perioden mellan 18–29 år, säger Sara Olsson, nyligen disputerad vid Institutionen för omvårdnad.</p><p>Överföringen från barn- till vuxenmottagning innebär nya rutiner och förväntningar. Det är viktigt att ta hänsyn till detta i stödet som erbjuds efteråt, utöver de direkt diabetesrelaterade delarna. Föräldrar kan också behöva stöd i samband med övergången till vuxenmottagning, och det nationella kunskapsstöd som finns kring överföring skulle behöva utvecklas för att även fokusera på de ungas känslomässiga och existensiella hälsa, säger Sara Olsson.</p><p>– För många är det komplicerat att försonas med sjukdomen, att landa i känslan av att de kan växa och frodas i livet och nå sin fulla potential trots att de lever med en livslång sjukdom. Diabetessjuksköterskor skulle kunna stärka unga och deras föräldrar genom att ge stöd och fokusera på hopp och på framtiden, säger Sara Olsson.</p><p>Avhandlingen innehåller också en skiss på ett rådgivningsstöd ämnat för diabetessjuksköterskor där begripliga och brobyggande vårdstrukturer, guidning av unga vuxna i självständighetsutveckling, flexibelt och personcentrerat bemötande med fokus på försoning och existentiella delar av livet beskrivs som centrala.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="17b88ae6-93a4-49fa-b751-75fe6b0f7aa8" data-contentname="Om avhandlingen">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/forsoning-viktigt-nar-barn-med-diabetes-blir-vuxna_12194964/https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-forskning-om-djup-hjarnstimulering_12194656/Prisas för forskning om djup hjärnstimuleringMarwan Hariz, adjungerad professor i funktionell neurokirurgi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, får Svenska Läkaresällskapets Ingvarpris 2026 för sin forskning om djup hjärnstimulering. Hans forskning har bland annat bidragit till att förbättra behandling och livskvalitet för patienter med Parkinsons sjukdom och andra rörelserubbningar.Fri, 25 Sep 2026 16:43:32 +0200<p>Svenska Läkaresällskapet skriver i sin motivering bland annat att "Marwan Hariz belönas för sina banbrytande insatser inom funktionell och stereotaktisk neurokirurgi, med särskilt fokus på behandling av Parkinsons sjukdom och andra rörelserubbningar. Genom mångårig forskning om och utveckling av deep brain stimulation (DBS), har han bidragit till att förbättra behandlingen och livskvaliteten för patienter världen över."</p><p>Djup hjärnstimulering, eller DBS, innebär att hjärnan stimuleras med elektriska impulser från en liten elektrod som placeras inne i hjärnan. Impulserna styrs från en pacemaker som opereras in nedanför nyckelbenet. DBS används bland annat för att minska skakningar hos personer som lider av Parkinsons sjukdom eller andra rörelserubbningar, men kan också användas vid psykiatriska tillstånd som OCD eller Tourettes syndrom.</p><p><a href="~/link/715dead6a2b84ecdb45b3e71ec6590db.aspx">Läs mer om DBS-forskning vid Umeå universitet</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="02b6142f-601d-4e31-8bc3-cef9b3c88235" data-contentname="Om priset">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/prisas-for-forskning-om-djup-hjarnstimulering_12194656/https://www.umu.se/nyheter/umeas-friidrottsmiljo-utvecklar-framtidens-friidrottare_12194569/Umeås friidrottsmiljö utvecklar framtidens friidrottareI Umeå finns en unik tränings- och utvecklingsmiljö för friidrottare, där aktiva kan utvecklas från gymnasieåren till universitetsnivå inom en gemensam elitidrottsmiljö. Vid Friidrottens kompetenscentrum (FKC) får studenter möjlighet att kombinera studier vid Umeå universitet med en fortsatt satsning på elitidrott.Fri, 25 Sep 2026 11:02:53 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/be7cea27bdf342f4abc19c8a7c59ae05/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/be7cea27bdf342f4abc19c8a7c59ae05/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/be7cea27bdf342f4abc19c8a7c59ae05/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/be7cea27bdf342f4abc19c8a7c59ae05/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/be7cea27bdf342f4abc19c8a7c59ae05/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/be7cea27bdf342f4abc19c8a7c59ae05/albin_silen_finnkampen_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Silén, Finnkampen 2025</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Bäck</span></div></div><p>När friidrottare som tränar i Umeå når framgångar på nationella och internationella arenor är det ofta deras hemmaföreningar som syns i resultatlistor och medierapportering. Bakom många av prestationerna finns också en långsiktig idrottsmiljö, där träning, studier och vardagsliv kan kombineras under många år.</p><p>En viktig del av den miljön är Friidrottens kompetenscentrum (FKC) vid Idrottshögskolan i Umeå. FKC är ett samarbete mellan Svenska Friidrottsförbundet, Umeå kommun och Umeå universitet. Verksamheten ger elitaktiva friidrottare möjlighet att kombinera universitetsstudier med en fortsatt satsning på hög nivå.</p><p>– När våra aktiva når framgångar representerar de sina föreningar, vilket de naturligtvis ska göra. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många av dem har sin dagliga tränings- och studiemiljö här i Umeå. Det är här de bor, tränar och utvecklas under stora delar av sin karriär, säger Jan Bäck, verksamhetsansvarig för FKC och tränare vid Riksfriidrottsgymnasiet (RIG) i Umeå.</p><h3>FKC skapar förutsättningar för fortsatt utveckling</h3><p>För flera av de elitidrottsstudenter som antas till FKC börjar satsningen långt innan de påbörjar sina universitetsstudier. Riksfriidrottsgymnasiet i Umeå erbjuder ungdomar från hela Sverige möjlighet att kombinera gymnasiestudier med målinriktad friidrottsträning med sikte på nationell och internationell elitnivå.  </p><p>För många blir FKC en naturlig del av den fortsatta utvecklingen. Efter gymnasiet väljer de att stanna kvar i Umeå för att kombinera universitetsstudier med en fortsatt satsning på friidrott. Genom tillgång till samma träningsanläggningar och ett nära samarbete mellan tränare och stödresurser skapas goda förutsättningar för långsiktig utveckling inom både idrott och utbildning.</p><p>– Kontinuiteten är en av Umeås största styrkor. Många aktiva kan utvecklas i samma miljö under sex till tio år. Det skapar trygghet och ger oss möjlighet att arbeta långsiktigt, säger Jan Bäck.</p><h3>En träningsbas för svensk friidrott</h3><p>Tillsammans skapar RIG och FKC en nationell utvecklingsmiljö som lockar friidrottare från hela landet. I dag finns elever och studenter från 16 olika friidrottsföreningar representerade inom verksamheterna, vilket gör Umeå till en viktig nationell mötesplats för talang- och elitutveckling inom svensk friidrott.</p><p>Alva Åkesson och Albin Silén är två av de friidrottare som valt att fortsätta sin satsning i FKC efter tiden på RIG.</p><p>– Det som framför allt fick mig att vilja stanna kvar i Umeå var relationen till min tränare. Vi byggde upp ett fantastiskt samarbete under gymnasiet som jag ville fortsätta utveckla. Jag trivs med träningsupplägget och känner att Jan Bäck är den som kan ge mig de bästa förutsättningarna för att utvecklas som friidrottare. Samtidigt erbjuder universitetet ett fantastiskt stöd och stora möjligheter till anpassning, vilket är otroligt värdefullt när man kombinerar elitidrott och studier, säger Alva Åkesson, som läser Idrottsvetenskapliga programmet.</p><p>För Alva har möjligheten att stanna kvar i samma miljö skapat trygghet i övergången från gymnasiet till universitetet.</p><p>– När mycket annat är nytt med studierna känns det tryggt att vara kvar i samma träningsmiljö, med samma tränare och människor omkring sig, säger hon.</p><p>Även Albin Silén lyfter kontinuiteten som en viktig faktor.</p><p>– Jag kände att jag hade hittat en bra plattform i Umeå och att träningsmöjligheterna var sådana som jag ville fortsätta ha tillgång till. Detsamma gällde samarbetet med min tränare. Det var tryggt att känna att jag kunde bygga vidare på det jag påbörjat under gymnasiet i stället för att börja om i en helt ny miljö, säger han.</p><h3>Stöd för dubbla karriärer</h3><p>För att antas till FKC krävs att studenten uppfyller Svenska Friidrottsförbundets kriterier för elitidrottare och samtidigt studerar vid Umeå universitet eller SLU Umeå. Under läsåret 2026–2027 är 12 studenter antagna till träningsgruppen.</p><p>Både Alva och Albin lyfter den kompetens som finns inom verksamheten som en av FKC:s stora styrkor. De betonar också värdet av det stöd som erbjuds genom Idrottshögskolans prestationsteam samt den stöttning och de möjligheter till anpassning som universitetet och lärarna erbjuder för att underlätta kombinationen av elitidrott och studier.</p><p>– Det har varit värdefullt att kunna anpassa studierna utifrån träningen. Samtidigt har det underlättat att inte både studierna och idrottsmiljön varit nya vid starten på universitetet. Då har det blivit lättare att fokusera på både skolan och idrotten, säger Albin som studerar på Masterprogrammet i samhällsplanering och hållbarhet.</p><p>Albin betonar samtidigt att satsningen på en dubbel karriär ställer krav på eget ansvar och god planering för att få studier, idrott och fritid att fungera tillsammans.</p><h3>Umeå universitet stöttar elitidrottsstudenter</h3><p>Umeå universitet är ett av landets Riksidrottsuniversitet. Genom anpassade studier och riktade stödinsatser ges elitidrottare möjlighet att kombinera elitidrott och högre utbildning på ett hållbart och långsiktigt sätt.</p><p>– Vi arbetar för att utveckla stödet till elitidrottare som studerar vid Umeå universitet. Målet är att varje student ska kunna genomföra sin dubbla karriär på ett hållbart sätt, säger Pernilla Eriksson, områdeschef för Idrottshögskolan och projektledare för Riksidrottsuniversitet Umeå.</p><p>Samarbetet mellan RIG och FKC ger friidrottare goda möjligheter att fortsätta sin satsning från gymnasieåren vidare till universitetsnivå inom samma utvecklingsmiljö. Den röda tråden genom utbildning, träning och stödverksamhet stärker förutsättningarna för att utvecklas både som student och elitidrottare.</p>https://www.umu.se/nyheter/umeas-friidrottsmiljo-utvecklar-framtidens-friidrottare_12194569/https://www.umu.se/nyheter/att-skriva-en-klanning-att-sy-en-text_12194539/Att skriva en klänning, att sy en textDen 1-2 oktober hålls ett symposium Umeå universitet om litterära kläder, språkdräkter och tygspår i kulturen.Fri, 25 Sep 2026 09:39:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/att_sy_en_klanning2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/att_sy_en_klanning2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/att_sy_en_klanning2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/att_sy_en_klanning2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/att_sy_en_klanning2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/att_sy_en_klanning2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div></div><p class="quote-center">Orden text och textil är syskon, båda kommer från latinets 'textus' med betydelsen väva eller sammanfoga</p><p>Kan man skriva en klänning? Och omvänt: går det att sy en text? Frågorna ställs av arrangören av symposiet, <strong>Annelie Bränström-Öhman</strong>, professor i litteraturvetenskap.</p><p>Hon säger vidare att vissa författare klär på sina romanfigurer med omsorgsfullt valda kläder, snitt och tygkvaliteter. Andra låter dem gå klädda i luft och hemlighet.</p><p>– När böcker emellanåt blir film, teater eller musikal får kostymörer tänka sömmar mellan raderna, trådrakt eller på skrådden och skapa en "kostymintrig" – där de litterära kläderna får en ny och materiell design. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/554ace06c8464e2a9e422eeb35d8afe4/branstrom_ohman_annelie_1367_230822_pmn_ai.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Inom forskningen är tyg, sömnad, kläder och stil ett mångförgrenat och tvärvetenskapligt fält där litteraturhistoriker, etnologer, filosofer, textil- och designforskare korsar varandras vägar.</p><p>Annelie Bränström-Öhman menar att orden text och textil är syskon är alltså ingen slump, båda kommer från latinets "textus" med betydelsen väva eller sammanfoga.</p><p>– Det är just en sådan sammanvävning som symposiet <em>Att skriva en klänning, att sy en text</em> vill åstadkomma: en mötesplats mellan skönlitterära författare, forskare, textilkonstnärer, kostymörer och andra klänningsintresserade och handarbetsglada läsare, som närsynt eller vidsynt följer kulturens många tygspår.</p>https://www.umu.se/nyheter/att-skriva-en-klanning-att-sy-en-text_12194539/https://www.umu.se/nyheter/abortfragan-i-fokus-svenska-reformer-och-internationell-aktivism_12194506/Abortfrågan i fokus: svenska reformer och internationell aktivismDen 28 september uppmärksammas rätten till säker, laglig och fri abort världen över. En ny abortlag är också en av de första frågorna som den nyvalda svenska riksdagen ska fatta beslut om. Vid Umeå universitet pågår forskning om hur aktivistorganisationer runtom i världen arbetar för att förbättra tillgången till abortvård.Mon, 28 Sep 2026 10:58:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/goicolea_isabel_0532_200821_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Isabel Goicolea är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vår forskning undersöker inte bara arbetet för ny lagstiftning, utan också de praktiska stödnätverk som hjälper människor att få tillgång till abort när juridiska, sociala eller geografiska hinder står i vägen, säger Isabel Goicolea, professor i folkhälsa vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p>Kampanjen ”September 28” uppstod i Latinamerika och Karibien som en del av feministiska gruppers krav på att avkriminalisera abort, säkerställa tillgång till säker abortvård till rimlig kostnad samt motverka stigmatisering och diskriminering av personer som väljer att göra abort. I dag är det ett globalt initiativ som omfattar 85 länder.</p><p>– De latinamerikanska feministiska rörelserna är ett tydligt exempel på solidaritet och aktivism för säker, laglig och fri abort, både genom direkt stöd till personer som behöver abort och genom påverkansarbete. Mobiliseringen har lett till progressiva reformer av abortlagstiftningen i länder som Argentina, Colombia och Mexiko, säger Isabel Goicolea.</p><p>Hon påpekar samtidigt att det fortfarande finns många länder i regionen med restriktiv lagstiftning och att förändringar i det politiska landskapet kan få stor betydelse för aborträtten.</p><p>– Det är osäkert hur hållbara de juridiska framsteg som gjorts i många länder är, med tanke på framväxten av högerextrema regeringar och fundamentalistiska grupper. Sådana grupper utgör också ett hot mot de aktivistorganisationer som ger praktiskt stöd till personer som behöver abort, säger Isabel Goicolea.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Europeiska initiativ möter andra utmaningar</h2><p>Feministiska kollektiv och aktivistgrupper runt om i Europa möter andra typer av utmaningar i arbetet för att stärka rätten till god abortvård. Länder som Malta och Polen har strikt lagstiftning medan andra länder begränsar tillgången genom exempelvis samvetsfrihet inom vården. Begränsad tillgång till abortvård för vissa grupper, till exempel papperslösa migranter, är också ett problem i många europeiska länder.</p><p>– Precis som i Nord- och Sydamerika innebär framväxten av högerextrema och fundamentalistiska grupper i Europa ett hot mot reproduktiv rättvisa, inklusive tillgången till säker abort, säger Isabel Goicolea.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Reformer för stärkt aborträtt på gång i Sverige</h2><p>Sverige har nyligen föreslagit ett grundlagsskydd för aborträtten samt reformer av abortlagen från 1974. Reformerna skulle innebära att abortvården i högre grad anpassas till dagens medicinska kunskapsläge, bland annat genom den utbredda användningen av medicinsk abort, där en större del av vården ska kunna genomföras i hemmet. Detta kan vara särskilt betydelsefullt för personer som bor i landsbygds- och glesbygdsområden där tillgången till specialistkliniker är mer begränsad. Riksdagen väntas rösta om propositionen i höst och förändringarna väntas träda i kraft 2027.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/ida-linander.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/ida-linander.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/ida-linander.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6554d9d02ac540278d4f952ca65a8375/ida-linander.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ida Linander är docent i folkhälsa och lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ida Linander</span></div></div><p>– Den nya lagen innebär en bättre anpassning både till medicinsk evidens och till människors faktiska livsvillkor. Möjligheten till vård i hemmet är viktig för en mer jämlik vård oavsett bostadsort, men i vilken utsträckning det kommer hjälpa kommer att bero på hur lagen tillämpas, säger Ida Linander, docent i folkhälsa vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Juridisk terminologi väcker debatt</h2><p>Den statliga utredning som låg till grund för förslaget rekommenderade att ordet ”kvinna” skulle ersättas med formuleringen ”den som är gravid”, för att tydliggöra att lagen omfattar alla som kan bli gravida, oavsett juridiskt kön eller könsidentitet. Regeringen valde dock att inte gå vidare med den delen av förslaget i propositionen, utan behåller ordet ”kvinna”. Detta är nu en av de frågor där det råder oenighet i riksdagen.</p><p>– Utifrån min egen forskning om transpersoners tillgång till vård vill jag tillägga att inkluderande juridiskt språk kan vara viktigt. Om lagstiftningen endast nämner ”kvinnor” osynliggörs transmän och icke-binära personer som kan bli gravida, vilket kan få konsekvenser för deras möjligheter att få tillgång till abort, säger Ida Linander.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="870126d9-25b1-4d75-bf01-3d889436628d" data-contentname="Kontakt">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/abortfragan-i-fokus-svenska-reformer-och-internationell-aktivism_12194506/https://www.umu.se/nyheter/forskar-tillsammans-med-skolor-om-fjarrundervisning_12194485/Forskar tillsammans med skolor om relationer i fjärrundervisningHur skapar man tillit, delaktighet och goda relationer när läraren och eleverna befinner sig på olika platser? Det ska Maria Lindfors, Fanny Pettersson och Annika Wiklund-Engblom, forskare och lärarutbildare vid Pedagogiska institutionen, undersöka tillsammans med fjärrlärare, fjärrsamordnare och skolledare i Region 10.Thu, 24 Sep 2026 16:40:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73319acb1a484087bfa00163fc96e428/2026_forskare.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73319acb1a484087bfa00163fc96e428/2026_forskare.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73319acb1a484087bfa00163fc96e428/2026_forskare.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73319acb1a484087bfa00163fc96e428/2026_forskare.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73319acb1a484087bfa00163fc96e428/2026_forskare.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73319acb1a484087bfa00163fc96e428/2026_forskare.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Lindfors, Fanny Pettersson och Annika Wiklund-Engblom är forskare och lärarutbildare vid Umeå universitet.</p></div></div><p>Fjärrundervisning är en viktig del av skolans vardag i Västerbottens inland, där långa avstånd och svårigheter att rekrytera behöriga lärare gör den till en viktig förutsättning för att elever ska få tillgång till undervisning. Samtidigt kan det vara en särskild utmaning att skapa nära och meningsfulla relationer i en digital undervisningsmiljö</p><p>Projektet är finansierat genom sk. ULF-medel och genomförs i nära samverkan mellan lärare, skolledare och fjärrsamordnare i Region 10. Tillsammans ska deltagarna utveckla hållbara former för fjärrundervisning som stärker relationer, delaktighet och samspel mellan lärare och elever. Projektet ska samtidigt bidra med ny kunskap om digital relationskompetens och stärka lärarutbildningen genom forskningsbaserade exempel och arbetssätt för digitala undervisningsmiljöer.</p><p>- Det jag ser mest fram emot är det gemensamma utvecklingsarbetet med dem som arbetar med fjärrundervisning varje dag. En viktig del blir att synliggöra det relationella arbete som redan görs, men som inte alltid är lätt att fånga och sätta ord på. Genom att tillsammans undersöka, pröva och vidareutveckla olika arbetssätt kan vi skapa kunskap som är förankrad i både forskning och praktik och som kan komma såväl skolorna som lärarutbildningen till nytta”, säger Maria Lindfors.</p><h3>Läs mer om utbildning, lärande och forskning - ULF vid Umeå universitet</h3><p><a href="~/link/8288e679b7a1436cbf174b1a773fbb7e.aspx">https://www.umu.se/lararhogskolan/samarbeta-med-oss/ulf/</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/forskar-tillsammans-med-skolor-om-fjarrundervisning_12194485/https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-om-ai-i-gymnasieundervisningen_12194472/Forskningssamarbete om AI i gymnasieundervisningenUmeå universitet och NTI Gymnasiet i Umeå fördjupar sitt samarbete kring AI i undervisningen. Med nya forskningsmedel, sk. ULF-medel, ska forskare och lärare tillsammans utveckla och pröva AI-stödda undervisningsmoduler för gymnasiet.Wed, 07 Oct 2026 13:30:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ab0c24236e34eebbe9f47bcadc2cd3f/2023_eva_mo.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ab0c24236e34eebbe9f47bcadc2cd3f/2023_eva_mo.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ab0c24236e34eebbe9f47bcadc2cd3f/2023_eva_mo.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ab0c24236e34eebbe9f47bcadc2cd3f/2023_eva_mo.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ab0c24236e34eebbe9f47bcadc2cd3f/2023_eva_mo.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ab0c24236e34eebbe9f47bcadc2cd3f/2023_eva_mo.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Eva Mårell-Olsson, forskare vid Pedagogiska institutionen, leder samverkansprojektet.</p></div></div><p>Projektet, som leds av Eva Mårell-Olsson vid Pedagogiska institutionen, fokuserar på hur generativ AI kan användas som pedagogiskt verktyg samtidigt som elevers motivation, självreglerade lärande och eget ansvar för lärprocessen stärks. Samarbetet bygger vidare på en tidigare samverkanscheck, där ett lärarlag har utvecklat de första undervisningsmodulerna och identifierat verksamhetens behov.</p><p>Målet är att utveckla undervisningsmaterial och arbetssätt som kan användas och vidareutvecklas av skolan även efter projektets slut.</p><p>- Det känns fantastiskt roligt att få fördjupa samarbetet och genom att vi forskare och lärare arbetar nära varandra kan vi utgå från verkliga behov i undervisningen och samtidigt utveckla ny kunskap som kan komma fler skolor till nytta, säger Eva Mårell-Olsson.</p><p>Förutom Eva Mårell-Olsson ingår även Thomas Mejtoft, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik (TFE), Umeå universitet, Sara Packman (rektor) NTI Gymnasiet samt Robert Söderlund (lärare), NTI gymnasiet, i projektet.</p>https://www.umu.se/nyheter/forskningssamarbete-om-ai-i-gymnasieundervisningen_12194472/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-tar-hem-pris-med-bett_12194453/Umeåforskare tar hem pris med bettJan Oscarsson, forskare inom odontologi vid Umeå universitet, och kollegor vid Karolinska Institutet har i ett samarbete tilldelats IADR/AADOCR William J. Gies Award i kategorin biologisk forskning. Priset går till de bästa artiklarna i Journal of Dental Research från föregående år.Thu, 24 Sep 2026 13:36:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ca8ff445f7e942e9b357e792e925cfb6/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ca8ff445f7e942e9b357e792e925cfb6/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ca8ff445f7e942e9b357e792e925cfb6/jan_oscarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ca8ff445f7e942e9b357e792e925cfb6/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ca8ff445f7e942e9b357e792e925cfb6/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ca8ff445f7e942e9b357e792e925cfb6/jan_oscarsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jan Oscarsson, forskare på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det känns hedersamt och inspirerande</p><p>– Det känns hedersamt och inspirerande att forskningen vi gör uppmärksammas på detta sätt, säger Jan Oscarsson, forskare på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>Den prisbelönta artikeln, <em>Aggregatibacter aphrophilus T6SS Effectors in Host–Bacterial Interactions</em>, visar hur bakterier i munhålan konkurrerar med varandra och påverkar kroppens egna celler. Resultaten ger ökad förståelse för de bakteriella processer som ligger bakom sjukdomar i tandens stödjevävnader och kan på sikt bidra till nya sätt att förebygga eller behandla tandlossning.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet.</p><p>Utmärkelsen består av ett pris på 1 000 amerikanska dollar och en plakett.</p><p>Priset är uppkallat efter William J. Gies, grundaren av tidskriften Journal of Dental Research, och delas ut årligen till de bästa vetenskapliga artiklarna som publicerats i tidskriften.</p><p><a href="http://Länk till den vetenskapliga artikeln https//journals.sagepub.com/doi/10.1177/00220345251337745" target="_blank" rel="noopener">Läs Jan Oscarssons vetenskapliga publikation</a></p>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-tar-hem-pris-med-bett_12194453/https://www.umu.se/nyheter/besok-av-gastprofessor-lisbet-skregelid_12194176/Besök av gästprofessor Lisbet SkregelidInstitutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen har nyligen haft besök av professor Lisbet Skregelid från Universitetet i Agder, Norge. I sin forskning intresserar sig Skregelid för hur möten med konst kan skapa erfarenheter i skola, lärarutbildning och samhället och hur konst kan öppna upp för nya sätt att förstå och erfara världen.Thu, 24 Sep 2026 12:56:12 +0200<p>Skregelid har delat med sig av sin forskning på institutionens högre seminarium och i ett webbinarium inom forskarmiljön för bild och slöjd i skolan (BOSS), samt i en doktorandkurs. Utöver detta har Skregelid även hållit i en workshop i samarbete med Bildmuseet. Lärare och forskare från institutionen, Bildmuseets pedagogiska personal och bildlärarstudenter fick möjlighet att möta konstverk och reflektera över konstbaserade och sinnliga metoder i konstförmedling.</p><p>Frida Marklund, som har varit med och planerat dagarna, reflekterar:</p><p class="quote-center">Det har varit väldigt inspirerande att ta del av Skregelids erfarenheter och perspektiv</p><p>”Det finns likheter i hur våra lärosäten samarbetar med ett konstmuseum i lärarutbildningen. Vi har i många år samverkat med Bildmuseet, dels i en konstpraktik som våra bildlärarstudenter genomför på museet, dels med en kurs i konstpedagogik. Därför är det intressant att se vilka aktiviteter deras studenter får göra i utbildningen, men även att få teoretiska ingångar till konstförmedling och konstnärliga metoder i relation till utbildning och bildning.”</p>https://www.umu.se/nyheter/besok-av-gastprofessor-lisbet-skregelid_12194176/https://www.umu.se/nyheter/nya-lastillfallen-inom-ai-for-larande_12194440/Nya lästillfällen inom AI för lärandeVad innebär AI för vårt sätt att tänka, skapa och lära? I höst bjuder satsningen AI för lärande in till gemensam läsning och samtal genom en ny läsecirkel och ett fristående litteraturseminarium.Thu, 01 Oct 2026 11:28:58 +0200<p>Det är inte användning av enskilda verktyg som står i centrum, utan större frågor om hur AI kan påverka kunskap, lärande och akademiskt arbete. Deltagarna får möjlighet att pröva sina tankar tillsammans med andra och möta olika perspektiv.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Läsecirkel med plats för nyfikenhet och tvivel</h2><p>Hur kan vi förstå AI som teknik, samarbetspartner och konkurrent? Den 6 oktober startar läsecirkeln <em>How to think on AI</em>, där poddar, föreläsningar, akademiska texter och skönlitteratur öppnar för samtal om AI:s roll inom akademin. Frågorna sträcker sig från kunskap och kreativitet till etik och teknikens koppling till naturresurser.</p><p>Här behöver deltagarna varken ha förkunskaper eller en färdig ståndpunkt. Nyfikenhet och intresse för frågorna räcker och både studenter och medarbetare är välkomna. Gruppen följs åt under fyra sammanhängande träffar, med tid att fördjupa resonemang och låta nya frågor ta form. Vid en av träffarna möts deltagare från läsecirklar vid andra lärosäten, denna gång digitalt.</p><p>Tillfällena är avsedda att ge utrymme för gemensam reflektion och fördjupade samtal om AI:s betydelse för högre utbildning. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Litteraturseminarium om AI och vårt tänkande</h2><p>För den som vill delta vid ett enstaka tillfälle hålls litteraturseminariet <em>Thinking – Fast, Slow and Artificial </em>den 27 oktober. Här står mänskligt resonerande i centrum: Hur påverkas vårt eget tänkande när vi tar hjälp av AI, och vad kan det innebära för undervisning och studenters lärande?</p><p>Shaw och Nates (2026) preprint <em>Thinking – Fast, Slow and Artificial: How AI is Reshaping Human Reasoning and the Rise of Cognitive Surrender</em> ger utgångspunkt för en kritisk diskussion tillsammans med kollegor. Deltagarna kan läsa hela texten eller välja delar som väcker särskilt intresse och ta med egna frågor till samtalet. Seminariet hålls på engelska via Zoom.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">AI för lärande</h2><p>Båda aktiviteterna ingår i <em>AI för lärande</em>, Umeå universitets satsning på kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande om AI. De olika tillfällena vill ge tid att stanna upp vid frågor som väcks i studier, undervisning och forskning. Anmälan sker via länkarna nedan.</p>https://www.umu.se/nyheter/nya-lastillfallen-inom-ai-for-larande_12194440/https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-snabbanalyserar-valet-och-valrorelsen-2026_12194377/Umeåforskare snabbanalyserar valet och valrörelsen 2026Vad säger forskningen om årets val och valrörelse? I år medverkar flera Umeåforskare i valanalysen Snabbtänkt som ger en mängd olika perspektiv på frågor kopplat till politik och demokrati.Thu, 24 Sep 2026 11:04:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/ima184824.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/ima184824.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/ima184824.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/ima184824.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/ima184824.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/ima184824.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Flera forskare från Umeå universitet analyserar valet i korta populärvetenskapliga artiklar i rapporten Snabbtänkt 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>Tio dagar efter valet publiceras rapporten <em>Snabbtänkt 2026</em> där 126 forskare skriver om bland annat partier och väljare, medier, politisk kommunikation, digitala plattformar, demokrati och politiska sakfrågor. I årets upplaga medverkar flera forskare från Umeå universitet:</p><p>Johanna Björklund, professor i datavetenskap<br>Henrik Björklund, docent och lektor vid Institutionen för datavetenskap<br>Magnus Blomgren, docent vid Statsvetenskapliga institutionen<br>Svante Ersson, tidigare universitetslektor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen<br>Torbjörn Bergman*, professor i statsvetenskap<br>Johan Hellström, docent i statsvetenskap<br>Simon Lindgren, professor i sociologi<br>Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen<br>Louise Skoog, docent i statsvetenskap</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI lyste med sin frånvaro</h2><p>Henrik Björklund skriver i <em>Snabbtänkt</em> om hur frånvarande frågan om artificiell intelligens, AI, var i valrörelsen.</p><h3>Var det något särskilt som förvånade dig när du analyserade frågan om AI?</h3><p>– Ja, själva frånvaron av diskussioner. Hälften av riksdagspartierna nämner inte AI i sina valmanifest och frågan togs inte upp i partiledardebatterna, säger Henrik Björklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/bjorklund_henrik_755_18092024_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Björklund, docent och lektor vid Institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Han menar att de viktigaste besluten om AI och hur tekniken kommer att påverka vårt samhälle är politiska och inte tekniska.</p><p>– Tekniken finns redan. Den är vad den är. Hur den ska användas och vilka som ska styra dess fortsatta utveckling är däremot inte hugget i sten. Samma sak gäller vilka som ska äga och tjäna pengar på den. Allt det här är politiska frågor som våra politiker kommer att måsta förhålla sig till. Ännu viktigare är att kunna hantera de förändringar i samhället som AI-utvecklingen kommer att föra med sig.</p><p>Henrik Björklund anser att det är viktigt under kommande mandatperiod att politikerna i Sverige prioriterar AI, och pekar ut några särskilt angelägna områden att ta tag i:</p><p>– För det första att analysera hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden och vidta nödvändiga åtgärder. För det andra att bidra till de internationella samarbeten som krävs för att styra utvecklingen. För det tredje att arbeta för att AI används på ett både effektivt och ansvarsfullt sätt inom de statliga, regionala och kommunala verksamheterna.</p><h3>Vilket ansvar har universiteten när AI förändrar arbetsmarknaden?</h3><p>– Vi måste också noga analysera hur vi tror att AI kommer att påverka arbetsmarknaden. Sedan måste vi förstås uppdatera och anpassa våra utbildningar efter hur vi bedömer att framtiden kommer att se ut. Dessutom har vi förstås ett ansvar att genom forskning bidra med beslutsunderlag för politikerna.</p><p>Louise Skoog analyserar frågan om territoriellt missnöje tillsammans med David Karlsson, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, det vill säga hur människor upplever att den egna orten behandlas av stat och kommun och om var offentlig service placeras.</p><p>– Det som förvånade oss mest var vilka partier som växte på landsbygden och i norra Sverige. Man hade kunnat vänta sig att de partier vars väljare är mest missnöjda med hur den egna orten behandlas skulle gå fram där. I stället var det framför allt Moderaterna och Kristdemokraterna som ökade, alltså de partier vars väljare och politiker är minst missnöjda i det avseendet, säger Louise Skoog.</p><p>– Sverigedemokraterna, vars väljare är mest missnöjda, gick samtidigt tillbaka (men minskade mindre på landsbygden än i städerna). De rödgröna partierna ökade främst i och kring de tre storstäderna. En förklaring kan vara att inget riksdagsparti i dag har gjort frågan om hur olika delar av landet behandlas till sin egen. Konflikten mellan stad och land går snarare rakt igenom partierna. Den blir därför oftare en fråga som partierna får hantera internt, än något som skiljer partierna åt. Det gör att missnöjet på landsbygden inte automatiskt omsätts i stöd för ett visst parti.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Missnöje med hur landsbygd prioriteras</h2><p>När man tittar framåt kan det territoriella missnöjet få betydelse framöver, särskilt på landsbygden, menar Louise Skoog.</p><p>– Missnöjet är utbrett. Nästan hälften av dem som bor på landsbygden och i mindre orter anser att den egna orten är orättvist missgynnad, jämfört med knappt en av fem i storstäderna. Samtidigt finns det idag inget riksdagsparti som representerar det territoriella missnöjet. Om de politiska partierna inte fångar upp det finns en risk att människor i stället tappar förtroendet för demokratin, för politikerna och för myndigheterna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bdf53afe1744522b1605c80e3ca62b6/skoog_louise_05062024_hkn-7.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Louise Skoog, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– I vissa kommuner och regioner har lokala partier, som Norrlandspartiet i Västernorrland, börjat samla väljare kring frågor om tillgänglighet till service i hela landet. Det kan vara ett sätt att ge missnöjet en röst inom demokratin.</p><p>När det kommer till nöjdheten med demokratin ser Louise Skoog och David Karlsson att det finns utmaningar på lokal och regional nivå.</p><p>– När det gäller demokratin i Sverige som helhet ser vi ingen växande klyfta mellan stad och land. De som bor på landsbygden har i årtionden varit något mindre nöjda än de som bor i städerna, men skillnaden är ungefär densamma i dag som på 1990-talet, och nöjdheten har ökat i alla grupper. Bilden är en annan när det gäller demokratin i den egna kommunen. I slutet av 1990-talet var man lika nöjd i stad och på landsbygd.</p><p>– I dag ligger landsbygden nästan tio procentenheter lägre. Det är alltså på lokal nivå som skillnaderna mellan stad och land syns tydligast, och det är också där invånarna har märkt av flera decenniers nedläggningar av skolor, simhallar, vårdcentraler och polisstationer. Utmaningen ligger därför främst på kommunal och regional nivå.</p><h3>Vad är er viktigaste slutsats?</h3><p>– Den viktigaste slutsatsen är kanske att storstad och landsbygd partipolitiskt ser ut att långsamt glida allt längre isär, men att det territoriella missnöjet i sig inte verkar vara den direkta motorn bakom den utvecklingen. När vi tar hänsyn till andra etablerade förklaringar till partival försvinner sambandet mellan territoriellt missnöje och partisympati i de flesta fall. Det tyder på att stad–land-motsättningarna snarare får sitt politiska uttryck genom andra konfliktlinjer, som bara indirekt hänger samman med territoriellt missnöje.</p><p>Men det finns vissa skillnader, enligt Louise Skoog.</p><p>– Ett undantag från detta mönster gäller dock stödet för Sverigedemokraterna. Flyktingkritik är den avgjort starkaste faktorn för att förklara sympati för SD, men våra resultat visar att bland väljare som inte är så starkt invandringskritiska kan territoriellt missnöje öka sannolikheten för att sympatisera med partiet. Det handlar om en begränsad väljargrupp, men i jämna parlamentariska lägen kan det ändå vara utslagsgivande, säger Louise Skoog.</p><p> </p><p> </p><p>* Torbjörn Bergman avled den 16 juli 2026. Han har varit med under framväxten av artikeln <em>Spelar det förflutna någon roll, Sverigedemokraterna 2026 och valet 1936</em> och kvarstår därför som medförfattare tillsammans med Svante Ersson. Artikeln tillägnas minnet av honom.</p>https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-snabbanalyserar-valet-och-valrorelsen-2026_12194377/https://www.umu.se/nyheter/ny-integration-mellan-samtyckesplattform-ocn-inca-forenklar-klinisk-forskning_12194372/Ny integration mellan samtyckesplattform och INCA förenklar klinisk forskningSPRINTR-studien vid Umeå universitet har tillsammans med RCC i samverkan lanserat en integration som automatiskt överför information om vilka patienter som samtyckt till deltagande i studien till INCA-plattformen. Lösningen förenklar för vården att delta i forskning genom att göra samtyckesinformationen tillgänglig direkt i ett system som redan används i den kliniska verksamheten.Thu, 24 Sep 2026 09:52:59 +0200<p>I kliniska studier är patienternas samtycke en viktig del av forskningsprocessen. Samtidigt behöver samtyckena kunna samlas in och hanteras på ett patientsäkert och smidigt sätt, utan att skapa en alltför stor administrativ belastning för den kliniska personalen. SPRINTR-studien är ett nationellt forskningsprojekt för bland annat utveckling och validering av biomarkörer för precisionsmedicin.</p><p>Umeå universitet har under en tid testkört en pilot för digital signering av samtycken. Syftet är att göra det smidigt och säkert för både studiedeltagare och sjukvårdspersonal. I SPRINTR-studien fanns också ett behov av att koppla de digitala samtyckena till ett system som klinikpersonalen redan har tillgång till.</p><p>Tillsammans med ITS har man nu hittat en teknisk lösning, som skapar en digital överföring mellan samtyckesapplikationen och studiemodulen i INCA, den nationella plattform som används för register och datahantering inom svensk cancervård och cancerforskning.</p><h3>System som integrerar med varandra</h3><p>Genom den nya kopplingen kan digitala samtycken automatiskt överföras mellan samtyckesplattformen och INCA. Tekniken kan även användas för liknande lösningar i andra studier som har samma behov. SPRINTR-studien har varit drivande i arbetet och bidragit till att tekniken tagits fram.</p><p>– Umeå universitet och SPRINTR har banat väg, och det är ju en ny möjlighet som nu lanseras som fler kan dra nytta av, säger Mikael Gustavsson, systemutvecklare vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling vid Umeå universitet.</p><p>Studien har visat att systemen behöver fungera bättre tillsammans. I samarbete med RCC i samverkan har SPRINTR bidragit till en lösning där digitala forskningssamtycken förs över automatiskt. Sjuksköterskorna kan då snabbt se samtycken för sin egen klinik.</p><p>– Umeå universitetets generella samtyckesplattform utvecklades utifrån ett behov vid universitetet. Men SPRINTR blev det första projektet och piloten som möjliggjorde både universitetets samtyckesplattform och integrationen med INCA-plattformen, förklarar Mikael Gustavsson.</p><p>SPRINTR har en nationell inklusion där flera kliniker deltar. INCA säkerställer att kliniker endast kan se sina egna samtycken. Den digitala kopplingen mellan samtyckesplattformen och INCA gör också arbetet enklare för sjuksköterskorna och minskar behovet av manuell hantering. När de loggar in i INCA med sitt SITHS-kort kan de direkt se om patienten har samtyckt till att delta.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e51d7f1efa06480184465486eb1b5ae0/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e51d7f1efa06480184465486eb1b5ae0/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e51d7f1efa06480184465486eb1b5ae0/_dsc4114.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e51d7f1efa06480184465486eb1b5ae0/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e51d7f1efa06480184465486eb1b5ae0/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e51d7f1efa06480184465486eb1b5ae0/_dsc4114.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Andersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det underlättar administrationen, särskilt för klinikerna. De kan snabbt se att patienten har samtyckt och behöver inte lägga extra tid på att kontrollera det. Det blir också säkrare, eftersom det finns spårbarhet i de elektroniska samtyckena. Man vet exakt vilken version av samtycket som använts och när det gjordes, förklarar Pernilla Andersson, projektsamordnare för SPRINTR vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><h3>Smidigare administrativ hantering</h3><p>Den digitala samtyckeslösningen är fortfarande en pilot. Tanken är att den på sikt ska kunna användas av alla forskningsprojekt vid Umeå universitet som ett komplement till papperssamtycke.</p><p>– Man måste alltid erbjuda papperssamtycke också, för det är en tillgänglighetsfråga. Men som projekt ser man gärna att merparten av samtyckena genomförs digitalt. Man kan hänvisa folk till det digitala primärt. Men det kräver att man har ett BankID, vilket inte alla har, säger Mikael Gustavsson.</p><p>Länken mellan samtyckesplattformen och INCA minskar den administrativ bördan för studiepersonal, säkrare hantering och mindre risk för felaktigheter. Gränssnittet för den här typen av hantering är nytt för INCA, men med ITS nya lösning öppnar det upp möjligheten för fler studier att göra liknande med sina forskningsprojekt. Den digitala lösningen mellan universitets generella plattform och INCA samutvecklades tillsammans med SPRINTR-projektet.</p><p>– Behovet var redan etablerat men startskottet blev när SPRINTR studien ville vara med och trodde på lösningen, förklarar Mikael Gustavsson.</p><p>En viktig förutsättning för att fler kliniker ska kunna delta i forskningsstudier är att den administrativa hanteringen är så enkel som möjligt. Eftersom kopplingen mellan samtyckesplattformen och INCA minskar behovet av extra administration blir det enklare att integrera studien i det dagliga arbetet. Det har i sin tur skapat bättre förutsättningar för fler kliniker att delta i SPRINTR.</p><p>– Det har varit efterfrågat och många kliniker är positiva till detta, berättar Pernilla Andersson.</p><p> </p><p><em>Är du intresserad av den nya samtyckeslösningen, och/eller integrationen med INCA? Kontakta ITS: 090-786 63 00 eller lägg ett <a href="~/link/daa2967bd6a54bb8b01ac43e5a5c50cf.aspx">ärende</a>.</em></p>https://www.umu.se/nyheter/ny-integration-mellan-samtyckesplattform-ocn-inca-forenklar-klinisk-forskning_12194372/https://www.umu.se/nyheter/nar-bakterier-stressas-berattar-rna-och-proteiner-olika-historier_12194077/När bakterier stressas berättar RNA och proteiner olika historierForskare vid Umeå universitet har identifierat stressförhållanden där kopplingen mellan RNA- och proteinnivåer bryts hos sjukdomsframkallande bakterier. Under osmotisk stress minskar produktionen av proteiner, vilket visar att mätningar av RNA inte alltid räcker för att förstå vad som händer i bakteriecellen. Wed, 23 Sep 2026 15:14:41 +0200<p>När bakterier infekterar människor utsätts de för snabbt skiftande och ofta stressande miljöer i kroppen. För att förstå hur bakterier reagerar mäter forskare ofta nivåerna av budbärar-RNA (mRNA), molekyler som förmedlar genetisk information som kan användas för att tillverka proteiner. Men även om RNA ger viktig information är det proteinerna som utför många av cellens funktioner, och deras nivåer påverkas av flera processer efter att RNA har bildats.</p><p>Forskare har länge vetat att mängden mRNA inte alltid speglar mängden protein i en cell. Däremot har det varit oklart hur sambandet påverkas av olika typer av stress och om mönstret ser likadant ut hos olika bakteriearter.</p><p>I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna tre mänskliga sjukdomsframkallande bakterier: <em>Salmonella enterica </em>Typhimurium, <em>Yersinia pseudotuberculosis </em>och <em>Staphylococcus aureu</em>s. Genom att utsätta bakterierna för tio olika förhållanden som liknar dem de möter under en infektion studerade forskarna hur väl nivåerna av RNA och protein överensstämde.</p><p class="quote-center">Cellerna kan ändra sina planer snabbare än de kan bygga det som behövs för att genomföra dem</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/sena_gizem_suer_202609144.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/sena_gizem_suer_202609144.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Sena Gizem Süer vid Institutionen för molekylärbiologi och IceLab arbetar med bakterieodlingar i laboratoriet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p>Resultaten visade att RNA- och proteinnivåer oftast följde samma övergripande mönster. Men under de stressförhållanden som orsakade störst förändringar i bakteriernas genuttryck var överensstämmelsen betydligt sämre. Med andra ord gav RNA i vissa av de mest utmanande situationerna bara en begränsad bild av vad som faktiskt pågick inne i cellen.</p><p>– När bakterier får en plötslig varningssignal från sin omgivning börjar de omedelbart förändra de instruktioner som styr vad cellen ska göra härnäst. Cellerna kan ändra sina planer snabbare än de kan bygga det som behövs för att genomföra dem, säger Sena Gizem Süer, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och delad förstaförfattare till studien.</p><p>En typ av stress utmärkte sig särskilt: osmotisk stress. Den uppstår när förändringar i koncentrationen av lösta ämnen runt en cell rubbar dess vattenbalans. Sådana miljöer kan bakterier möta i kroppen, exempelvis i tarmen. Gener som aktiverades av osmotisk stress visade genomgående en svag koppling mellan RNA- och proteinnivåer hos samtliga tre bakteriearter.</p><p>För att förstå varför kombinerade forskarna datorbaserade analyser med laboratorieexperiment. Analyserna pekade mot förändringar i translationen, den process där cellens ribosomer läser av mRNA och bygger proteiner.</p><p>Experimenten bekräftade att bakterierna fortsatte att producera proteiner under osmotisk stress, men i betydligt lägre omfattning hos både <em>Yersinia</em> och <em>Salmonella</em>.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b002c88199c24186875d50e6ea9598e6/avican_suer_arnoux_20260914-43.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna Kemal Avican, Sena Gizem Süer och Jérôme Arnoux utanför den tvärvetenskapliga forskningsmiljön IceLab vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p>– Att resultaten från de datorbaserade analyserna stämde överens med laboratorieexperimenten stärkte vår tilltro till resultaten, säger Jérôme Arnoux, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi  vid Umeå universitet och delad förstaförfattare till studien.</p><p>Forskarna vet ännu inte exakt varför produktionen av proteiner går långsammare under osmotisk stress. I studien diskuteras flera möjliga förklaringar, bland annat förändringar i bakteriernas cellhölje och i transporten av molekyler in i cellen. Mer forskning krävs dock för att klarlägga den underliggande mekanismen.</p><p class="quote-center">Det långsiktiga målet är att kunna förutsäga vilka proteiner bakterier producerar under en infektion</p><p>– Många forskare använder mRNA som en indikator på vad som händer på proteinnivå. Våra resultat visar att vi behöver förstå osäkerheterna i det sambandet bättre, särskilt när vi studerar sjukdomsframkallande bakterier under stress och infektion, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och studiens seniora författare.</p><p>Forskargruppen arbetar nu vidare med att undersöka fler typer av stress som liknar de miljöer bakterier möter i kroppen under en infektion.</p><p>– Det långsiktiga målet är att kunna förutsäga vilka proteiner bakterier producerar under en infektion. Det kan vi inte göra i dag med enbart proteomik, säger Kemal Avican.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="aaf0e0e9-ea49-4f56-bad9-7bdac0240e43" data-contentname="Proteomics">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/nar-bakterier-stressas-berattar-rna-och-proteiner-olika-historier_12194077/https://www.umu.se/nyheter/elitidrottsstudenter-tilldelas-elitidrottsstipendium_12194139/Elitidrottsstudenter tilldelas elitidrottsstipendiumTre elitidrottsstudenter vid Umeå universitet, Jonatan Ståhl, Emelie Ohlin och Elis Lundholm, tilldelas Riksidrottsförbundets och Svenska Spels elitidrottsstipendium 2026–2027. Stipendiet ska ge bättre förutsättningar att kombinera elitidrott med högre studier. Wed, 30 Sep 2026 10:16:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5d2fa7a39354a8aa6e28293ef6e0ceb/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5d2fa7a39354a8aa6e28293ef6e0ceb/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5d2fa7a39354a8aa6e28293ef6e0ceb/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5d2fa7a39354a8aa6e28293ef6e0ceb/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5d2fa7a39354a8aa6e28293ef6e0ceb/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5d2fa7a39354a8aa6e28293ef6e0ceb/umu_studenter_tilldelas_elitidrottsstipendium_2026-20272.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elis Lundholm, Emelie Ohlin och Jonatan Ståhl tilldelas RF och Svenska Spels Elitidrottsstipendium 2026-2027.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Årets 60 stipendiater kommer från 38 olika specialidrottsförbund och representerar 42 olika idrotter. Varje stipendiat får 60 000 kronor och tillgång till stöd från Riksidrottsförbundets elitidrottsverksamhet inom bland annat idrottspsykologi och idrottsmedicin.</p><p><strong>Jonatan Ståhl</strong> får stipendiet för andra gången. Han läser Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi samtidigt som han har en internationell karriär inom skidorientering med flera EM-medaljer och en totalseger i världscupen 2025.</p><p><strong>Emelie Ohlin</strong> studerar också Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi samtidigt som hon framgångsrikt elitsatsar i styrkelyft, en idrott hon upptäckte för fyra år sedan och där hon redan har gjort en imponerande resa, med bland annat juniorvärldsrekord och VM-guld i bänkpress.</p><p><strong>Elis Lundholm</strong> kombinerar studier på Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med en elitsatsning i puckelpist. Han gjorde tidigare i år OS-debut i Milano Cortina</p><p>− Det känns jätteroligt och ärofyllt att få vara en av stipendiaterna. Elitidrott är kostsamt och som student blir det tufft att få ihop det ekonomiskt. Stipendiet blir därför ett stort stöd för att kunna fortsätta satsa på både idrotten och studierna, säger Elis Lundholm.</p><p>Läs Riksidrottsförbundets pressmeddelande <a title="60 idrottare från 42 idrotter får Elitidrottsstipendiet" href="https://www.rf.se/nyhetsarkiv/pressmeddelanden/2026-09-21-60-idrottare-fran-42-idrotter-far-elitidrottsstipendiet">här</a>:</p>https://www.umu.se/nyheter/elitidrottsstudenter-tilldelas-elitidrottsstipendium_12194139/https://www.umu.se/nyheter/camilla-sandstrom-vice-ordforande-i-klimatpolitiska-radet_12194129/Camilla Sandström utsedd till vice ordförande i Klimatpolitiska rådetDen 21 september blev det klart att Camilla Sandström, professor vid Umeå universitet, utsetts till vice ordförande i regeringens expertorgan Klimatpolitiska rådet. Tue, 22 Sep 2026 09:26:33 +0200<p>Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan med uppdrag att utvärdera om regeringens samlade politik leder till att klimatmålen uppnås. Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.  <br> <br>Klimatpolitiska rådet består av åtta ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande. Enligt rådets instruktion ska ledamöterna ha hög vetenskaplig kompetens inom områden som är viktiga för samhällets klimatomställning, så som klimat, nationalekonomi, klimatpolitik, samhällsvetenskap och beteendevetenskap.  <br> <br>Det är regeringen som beslutar vem som ska sitta i rådet. Den 21 september 2026 blev det officiellt att regeringen utsett Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, till ny ordförande och Camilla Sandström till ny vice ordförande.   </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/844e62ee4be449278e276929e36638fa/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/844e62ee4be449278e276929e36638fa/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/844e62ee4be449278e276929e36638fa/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/844e62ee4be449278e276929e36638fa/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/844e62ee4be449278e276929e36638fa/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/844e62ee4be449278e276929e36638fa/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Camilla Sandström har varit ledamot i Klimatpolitiska rådet sedan 2025, nu kliver hon in som vice ordförande i rådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Camilla Sandström är professor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. Hennes forskning fokuserar på hur styrning och förvaltning kan bidra till långsiktigt hållbara samhällsmål, med särskilt fokus på klimat- och miljöpolitik inom bland annat skogsbruk, jordbruk och naturresursförvaltning. Hon har suttit som ledamot i Klimatpolitiska rådet sedan juli 2025. </p><p>– Klimatomställningen är en av vår tids största samhällsutmaningar. Jag ser fram emot att tillsammans med rådets övriga ledamöter och kansli bidra med kunskap och analyser som kan stärka förutsättningarna för att nå Sveriges klimatmål. Det känns inte minst angeläget just nu när frågor om skogens och bioekonomins bidrag till klimatomställningen står i fokus för nästa rapport, säger Camilla Sandström. <br> <br>Beslutet gäller till och med den 31 mars 2027. </p><p><a title="klimatpolitiska rådet" href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/">Läs mer om Klimatpolitiska rådet och dess uppdrag. </a></p>https://www.umu.se/nyheter/camilla-sandstrom-vice-ordforande-i-klimatpolitiska-radet_12194129/https://www.umu.se/nyheter/nya-statistiska-metoder-kan-ge-sakrare-forskningsresultat_12193902/Nya statistiska metoder kan ge säkrare forskningsresultatForskare kan ha svårare att upptäcka viktiga skillnader om de inte samlar in rätt mängd data för det de vill undersöka. Forskning vid Umeå universitet har nu lett till nya statistiska metoder för att beräkna hur mycket data som behövs för att upptäcka den specifika effekt som en forskare vill undersöka, när mätningarna utgör kurvdata eller andra funktionella data.Tue, 22 Sep 2026 08:00:00 +0200<p>Hur mycket går det egentligen att lita på en mätning? Och hur mycket data behöver forskare samla in för att kunna dra slutsatser vi kan lita på? Mohammad Reza Seydi vid Umeå universitet har utvecklat och testat nya statistiska metoder för att ge bättre svar på de frågorna.</p><p>När forskare jämför hur människor rör sig räcker det inte alltid att veta om det finns en skillnad mellan två grupper. Det kan också vara viktigt att upptäcka när under rörelsen skillnaden uppstår.</p><p>Seydi föreslår ett nytt sätt att räkna ut hur många mätningar som behövs för att kunna upptäcka just de skillnader som forskaren är intresserad av. Beräkningen kan till exempel riktas mot den del av en rörelse som är viktigast att undersöka. På så sätt kan forskaren redan när studien planeras anpassa mängden data efter det man faktiskt vill kunna upptäcka.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">När en mätning blir en hel kurva</h2><p>För att förstå varför det behövs kan man tänka på vad som händer när en forskare mäter en rörelse. När ett knä böjs under ett hopp förändras vinkeln från ögonblick till ögonblick. Resultatet blir därför inte ett enda mätvärde, utan en hel kurva.</p><p>– Föreställ dig att du mäter hur ditt knä böjs under ett hopp, eller hur vinkeln i en sprinters höft rör sig fram och tillbaka för varje steg. Mätningen är inte ett enda tal, utan en hel kurva, eller en kontinuerlig funktion, som förändras från ögonblick till ögonblick under hela rörelsen, säger Mohammad Reza Seydi.</p><p>Den här typen av mätningar kallas funktionella data och används bland annat inom biomekanik och medicin. För traditionella data finns sedan länge väl beprövade statistiska metoder, men metoderna för funktionella data är inte lika väl utvecklade och testade.</p><p>Seydis forskning visar också att möjligheten att upptäcka skillnader i sådana data påverkas av hur forskaren bestämmer vad som ska räknas som en upptäckt skillnad. Det är bakgrunden till det nya sättet att beräkna hur mycket data en studie behöver.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur mycket går det att lita på mätningen?</h2><p>En annan del av forskningen handlar om hur forskare kan avgöra om upprepade mätningar går att lita på. Seydi har utvecklat och testat metoder för att bedöma hur tillförlitliga mätningarna är och hur stor osäkerheten i den bedömningen är.</p><p>Han har också med hjälp av simuleringar tagit fram rekommendationer för hur forskare kan beräkna hur stort underlag som behövs när det som mäts är en kurva eller funktion.</p><p>Metoderna kan användas inom biomekanik och medicin, men också inom andra forskningsområden där det som mäts förändras över tid. De är tänkta att kunna användas genom hela forskningsprocessen, från planeringen av en studie till analysen och redovisningen av resultaten.</p><p>– Sammantaget ger dessa resultat de forskare, inte bara inom biomekanik utan egentligen inom alla områden som arbetar med kurvdata eller funktionella data, validerade verktyg för statistisk analys, från planeringen av studien till redovisningen av resultaten, säger Mohammad Reza Seydi.</p>https://www.umu.se/nyheter/nya-statistiska-metoder-kan-ge-sakrare-forskningsresultat_12193902/https://www.umu.se/nyheter/solveig-bollig-tilldelas-pris-av-kungl.-gustav-adolfs-akademien_12194098Solveig Bollig tilldelas pris av Kungl. Gustav Adolfs AkademienKungl. Gustav Adolfs Akademien har beslutat att tilldela Solveig Bollig vid Umeå universitet ett pris på 60 000 kronor ur Torsten Jankes minnesfond för hennes doktorsavhandling “I gemenskapens periferi? Perspektiv på Otherness i islänningatåtar och islänningasagor”.Mon, 21 Sep 2026 16:59:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d463420fe3af4e96a8e1249ac14e4b95/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d463420fe3af4e96a8e1249ac14e4b95/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d463420fe3af4e96a8e1249ac14e4b95/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d463420fe3af4e96a8e1249ac14e4b95/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d463420fe3af4e96a8e1249ac14e4b95/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d463420fe3af4e96a8e1249ac14e4b95/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Solveig Bollig</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Solveig Bollig</span></div></div><p class="quote-center">Våra moderna föreställningar om medeltiden överensstämmer inte nödvändigtvis med de perspektiv som kommer till uttryck i de medeltida texterna</p><p>Solveig Bollig säger att det kom som en fullständig överraskning att bli tilldelad det här priset.</p><p>– Jag visste inte ens att jag var nominerad, så beskedet kom verkligen helt oväntat, men såklart också väldigt glädjande, säger Solveig Bollig.</p><p>På frågan vad hon vill lyfta fram i sin avhandling säger hon att materialet, de fornvästnordiska islänningasagorna, alltid är intressant. Att Sagorna kan erbjuda allt, från sälspöken till kärlekstrianglar. </p><p>– Men om jag måste välja någonting särskilt, vill jag nog lyfta fram att min avhandling visar hur våra moderna föreställningar om medeltiden inte nödvändigtvis överensstämmer med de perspektiv som kommer till uttryck i de medeltida texterna.</p><p>– Eftersom jag undersökte allt det som framställs som annorlunda i islänningasagorna blev det tydligt att medeltida författare inte alltid värderade människor eller egenskaper på samma sätt som vi gör  i dag och att vi därför bör vara försiktiga med vad vi läser som ”normalt” eller ”avvikande”. </p><h3>Nyanserad förståelse av medeltiden</h3><p>Hon nämner även att avhandlingen också visar att det som uppfattas som annorlunda inte alltid framställs som något negativt.</p><p>– Avvikande egenskaper kan också förknippas med högre social status eller uppfattas som ideal som man ska sträva efter att uppnå. Denna syn på det andra som föränderligt och ibland även positivt öppnade för mig en mer nyanserad förståelse av medeltida föreställningar om samhället och människor. </p><p>– Slutligen vill jag också lyfta fram betydelsen av att kombinera olika teoretiska perspektiv och metoder. Genom att undersöka samma material ur flera olika synvinklar ökar också sannolikheten att vi får syn på de ofta komplexa och ibland motsägelsefulla föreställningarna som kommer till uttryck i sagorna. </p><h3>Vad betyder det att få ett sådant här pris?</h3><p>– Det är såklart oerhört hedrande att få ett sådant pris men det visar också att avhandlingar kan utgöra viktiga och värdefulla bidrag till forskningen.</p>https://www.umu.se/nyheter/solveig-bollig-tilldelas-pris-av-kungl.-gustav-adolfs-akademien_12194098https://www.umu.se/nyheter/forsta-spadtaget-for-nya-universum_12194067/Första spadtaget för nya UniversumNu har den omfattande ombyggnationen av Universum på Campus Umeå även startat officiellt. Den välkända byggnaden mitt på campus ska bli en ännu starkare nod för möten och samverkan mellan akademi, studenter, näringsliv och samhälle. Universum ska även få en tydligare roll som campusområdets huvudentré och centrum för kommersiell service.Mon, 21 Sep 2026 15:03:10 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efb54bc88278454380343b1d1ffc95af/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efb54bc88278454380343b1d1ffc95af/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efb54bc88278454380343b1d1ffc95af/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efb54bc88278454380343b1d1ffc95af/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efb54bc88278454380343b1d1ffc95af/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efb54bc88278454380343b1d1ffc95af/spadtag_universum_campus_umea2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Åström, arbetschef från Peab, Patrik Danielson, prorektor vid Umeå universitet och Ulf Widmark, fastighetschef på Akademiska Hus, tar det symboliska första spadtaget för ombyggnationen av Universum på Campus Umeå. Fotograf: Patrik Löfgren, Bildfabriken</p></div></div><p>– Spadtaget idag är starten på att göra Universum till ett tydligare nav i det som vi kallar Universitetsstaden Umeå. Målet är att campus i högre grad ska integreras i stadsbilden och bli en mycket tydligare del av Umeå och kännas som ett ”andra centrum”. Vi vet att det blir rörigt ett tag, men det är oundvikligt när vill vara ett universitet som ständigt utvecklas och har som mål att förbli en viktig mötesplats för studenter och forskare från hela världen och en regional utvecklingsmotor, säger Patrik Danielson, prorektor vid Umeå universitet.</p><h3>Universumparken utvecklas samtidigt</h3><p>Parallellt med ombyggnationen av Universum utvecklar Akademiska Hus den intilliggande Universumparken för att skapa en grön, trygg och välkomnande parkmiljö med fler platser för studier, arbete och möten utomhus.</p><p>Ombyggationerna ska bidra till ökade flöden på campus under fler timmar på dygnet och stärka området som en levande mötesplats för såväl studenter som allmänhet. Universumparken får också ett nytt entrétorg för gång- och cykeltrafik.</p><p>Ombyggnationen av Universum och utvecklingen av Universumparken har nu inletts och beräknas vara färdigställda till höstterminen 2028. Under byggtiden flyttar verksamheterna i Universum till tillfälliga lokaler på campus. Hyresgästerna i den del av byggnaden som kallas Annexet kan vara kvar under hela byggtiden.</p><p>Läs gärna mer om <a href="~/link/d0634e70c18a4069bdf728ab869ddfdb.aspx">Universums ombyggnation 2026-2028</a>.</p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/forsta-spadtaget-for-nya-universum_12194067/https://www.umu.se/nyheter/hog-tid-att-fira-kunskap-och-framgangar_12194052/Hög tid att fira kunskap och framgångarI mitten av oktober sätts allt ljus på Umeå universitets nya professorer, hedersdoktorer, vetenskapliga och pedagogiska pristagare samt excellenta lärare. Det blir några dagar med fokus på kunskap, samtal och uppmärksammande av viktiga forskningsinsatser för såväl vårt samhälle som omvärld. Det är dags för Årshögtiden. Tue, 22 Sep 2026 09:22:17 +0200<p>Förbättrat utredningsarbete för polisen, ökad förståelse för demens och stroke, mer hållbar design, minskad antibiotikaresistens, mer pålitliga AI-system, renare luft och mer kunskap om demokrati bland unga. </p><p>Dessa mål har några av Umeå universitets nya professorer med sin forskning. Under Årshögtiden kommer alla nya professorer att uppmärksammas och firas tillsammans med Umeå universitets nya hedersdoktorer, vetenskapliga pristagare, excellenta lärare och pedagogiska pristagare. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d47c93421b1b4f2a9fa8528e9f37e66c/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d47c93421b1b4f2a9fa8528e9f37e66c/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d47c93421b1b4f2a9fa8528e9f37e66c/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d47c93421b1b4f2a9fa8528e9f37e66c/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d47c93421b1b4f2a9fa8528e9f37e66c/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d47c93421b1b4f2a9fa8528e9f37e66c/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi är otroligt stolta över all den viktiga kunskap och gärning som våra forskare, lärare, pristagare och hedersdoktorer bidrar med till vårt samhälle och vår värld. De är verkligen värda att få allt ljus på sig – och det får de under Årshögtiden, säger Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet. </p><p>Mellan torsdagen den 15 oktober och lördagen den 17 oktober äger en rad av Årshögtidens arrangemang rum. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Inleder med pedagogiska samtal</h2><p>Under torsdagen arrangeras de så kallade pedagogiska samtalen, då pedagogiska pristagare och utnämnda excellenta lärare från Umeå universitet samtalar om viktiga och aktuella ämnen för ett bättre lärande och stöd till studenter. </p><p>Samtalen hålls i Lärarutbildningshuset och är öppet för alla intresserade. Under arrangemanget får pristagarna diplom, som delas ut av Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. </p><p><a title="Pedagogiska samtal" href="~/link/7e9a3c164d164f46911c357e45cef271.aspx">Läs mer om vilka som deltar i samtalet, samt tid och plats.</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b5cf8884-c150-4e32-86f2-445fa92b8e50" data-contentname="ÅRSHÖGTIDEN I SIFFROR">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Invigs i Humanisthuset</h2><p>Årshögtidens officiella invigning sker på fredag förmiddag den 16 oktober. Då arrangerar Universitetsbiblioteket en utställning om nya professorer, hedersdoktorer och vetenskapliga pristagare. Utställningen består av fotografier och publikationer.   </p><p>Under invigningen bjuds det på levande musik, lättare förfriskningar och ett kort föredrag av <a href="~/link/4abf68506bc84b609806ace8b081ede6.aspx">Karin Neutel, professor i teologi</a> och en av dem som kommer att installeras under ceremonin. Karin Neutel kommer att föreläsa under titeln: "Fleshing out humanity: Death, intelligence, and space travel". Föreläsningen är på engelska.  </p><p>Då Universitetsbiblioteket renoveras kommer invigningen, liksom förra året, att äga rum i Vardagsrummet, som ligger i Humanisthuset. Utställningen hänger uppe under helgen. </p><p><a title="Invigning av Årshögtiden" href="~/link/505dae55a0fc407db0632bc90f2ea577.aspx">Se kalenderevent för exakt tid. </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="de4091d6-2cbd-4e76-8939-d9a074499ba3" data-contentname="Bildspel Årshögtiden 2026">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Öppna föreläsningar</h2><p>Under lördagens förmiddag kommer alla nya professorer, hedersdoktorer och vetenskapliga pristagare att hålla korta populärvetenskapliga föreläsningar som är öppna för alla intresserade. </p><p>En stor bredd av forskning kommer att presenteras. Exempel på rubriker är: "Brottsplats internet: polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn online", " Design i en värld av fejk: när robotarna låtsas, prototyperna lovar och det overkliga tar form", "När alla vill allt på en gång: flernivåstyrning och målkonflikter" och " Den hänsynslöse snickaren: hur virus bygger om inuti en infekterad cell".</p><p>Det är sammanlagt 36 föreläsningar, och varje föreläsning är 20 minuter långt.</p><p>– Detta är ett perfekt tillfälle för den som är det minsta nyfiken på forskning eller vill veta mer om vad våra framstående forskare ägnar sig åt. Jag hoppas många tar chansen att ta del av den kunskap som dukas upp i tillgängligt format, säger Peter Sköld.</p><p>Föreläsningarna hålls i föreläsningssalar i Lindellhallen och Humanisthuset på Campus Umeå mellan klockan 09.00–12.00.</p><p><a title="Årshögtidens föreläsningar" href="~/link/e3ce07d687224a91bc0212bbae396f19.aspx">Se programmet för dagen.   </a></p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Ceremonin – högtidens höjdpunkt</h2><p>På eftermiddagen den 17 oktober inträffar Årshögtidens höjdpunkt – högtidsceremonin. I festlig inramning promoveras nya hedersdoktorer, nya professorer installeras och vetenskapliga pristagare uppmärksammas med diplom. </p><p>Under ceremonin spelas livemusik av Umeå Studentkör och en gästartist.</p><p>Ceremonin, som är öppen för allmänheten, börjar klockan 15.00, äger rum i Aula Nordica på Campus Umeå och pågår i ungefär två timmar. Den går också att följa digitalt genom umu.se.</p><p><a title="Livesändning" href="~/link/31a932c56b4f461789cfcb8d9519d2aa.aspx">Länk till sändningen. </a></p><p>Efter ceremonin följer den festliga banketten för inbjudna gäster. I år arrangeras banketten i lokalen Äpplet, som ligger i Folkets hus i centrala Umeå. Detta på grund av att Universum på campus är under renovering.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="aeb77389-a23a-47a3-9ac6-411c7212bf78" data-contentname="Program för Årshögtiden 2026">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/hog-tid-att-fira-kunskap-och-framgangar_12194052/https://www.umu.se/nyheter/umea-samlades-kring-resiliens-och-handlingskraft_12194005/Umeå samlades kring resiliens och handlingskraftHur bygger vi samhällen som klarar av förändring, kriser och osäkerhet? Och vilken roll spelar utbildning, relationer och lokalt engagemang i omställningen till en hållbar framtid? Det var några av de frågor som diskuterades när omkring 70 deltagare från offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle samlades i Umeå för den nordiska hybridkonferensen A Sustainable TomorrowTue, 29 Sep 2026 15:48:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f02840778a4e4c019f6456d8affa5afc/dsc01111.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f02840778a4e4c019f6456d8affa5afc/dsc01111.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f02840778a4e4c019f6456d8affa5afc/dsc01111.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f02840778a4e4c019f6456d8affa5afc/dsc01111.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f02840778a4e4c019f6456d8affa5afc/dsc01111.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f02840778a4e4c019f6456d8affa5afc/dsc01111.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elsa Bjurman</span></div></div><p>Årets A Sustainable Tomorrow livesändes från Helsingborg till lokala hubbar runt om i Norden, där omkring 30 000 deltagare fick ta del av olika perspektiv på hur vi kan bli mer resilienta, både som människor, organisationer och samhälle.</p><p>På plats på P5 i Väven i Umeå varvades lokala samtal och presentationer med gemensamt deltagande i den webbsända nationella konferensen. Genom föreläsningar, samtal och erfarenhetsutbyte utforskades vad som krävs för att skapa samhällen som inte bara kan hantera förändring och kriser, utan också utvecklas genom dem.</p><p>– Vi måste förstå vilka resurser och förutsättningar som redan finns och vad som är starkt nog som vi kan bygga vidare på. Det handlar lika mycket om att bygga på det som redan finns och det handlar inte alltid om att skapa nytt, säger Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Relationer som bygger motståndskraft</h2><p>Ett återkommande tema under dagen var betydelsen av relationer. Forskare och experter lyfte att resiliens inte enbart handlar om teknik, infrastruktur eller beredskapsplaner.</p><p>– Goda relationer bygger förtroende och gör det möjligt för oss att lära av varandra, samarbeta och hjälpas åt. Det ökar möjligheterna till både återhämtning, anpassning och omställning, säger Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre.</p><p>Relationer mellan människor, men också mellan människor och natur, beskrevs som en avgörande grund för hållbara och motståndskraftiga samhällen.</p><p>Det lokala perspektivet återkom även i de efterföljande diskussionerna. Där lyftes betydelsen av grannar, mötesplatser och lokala nätverk som viktiga resurser som kan spela stor roll både i vardagen och när samhällen utsätts för påfrestningar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Handlingskraft börjar hos individen</h2><p>Dagens kanske mest personliga inslag kom från föreläsaren Charbel Gabro, som delade med sig av egna erfarenheter av motgångar, självkänsla och av att genomgå förändring.</p><p>Genom berättelser om sårbarhet, mod och personlig utveckling uppmanade han deltagarna att reflektera över vad som håller oss tillbaka och vilken betydelse våra egna val och handlingar kan ha.</p><p>– Det du gör och inte gör, det spelar roll, säger Charbel.</p><p>Han betonade också vikten av självkärlek och att se sitt eget värde som en förutsättning för att kunna göra skillnad för andra.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Motstånd som en del av omställningen</h2><p>Under eftermiddagen riktades fokus mot förändringsarbete och de reaktioner som kan uppstå när invanda arbetssätt, normer och strukturer utmanas.</p><p>Linda Gustavsson, jämställdhetsstrateg på Umeå kommun, beskrev motstånd som en naturlig del av omställningsprocesser.</p><p>– Motståndet visar att det bränner till. Det betyder ju också att vi är och petar i någonting som faktiskt gör ont, och då är vi i det som vi också vet behöver utmanas och förändras, säger Linda.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Med naturen som utgångspunkt</h2><p>Dagen avslutades med en naturpromenad längs Umeälven med Mark Henderson och Martin Tufvesson från Natural Intelligence.</p><p>Promenaden knöt an till Inner Development Goals (IDG) och till de mänskliga förmågor som behövs för att skapa hållbar förändring, till exempel att bry sig om andra, att bygga tillit, kunna samarbeta och förstå olika perspektiv.</p><p>– Jag blev faktiskt förvånad över hur snabbt vi blev personliga med varandra och hur lätt det kändes. Övningarna krävde både tillit och mod, men visade också hur mycket som kan hända i ett samtal när man vågar öppna sig lite mer än vanligt, berättar Johanna Gardeström, Miljö- och hållbarhetsstrateg, Umeå universitet.</p>https://www.umu.se/nyheter/umea-samlades-kring-resiliens-och-handlingskraft_12194005/https://www.umu.se/nyheter/50-ar-av-genusforskning--fyra-forskare-om-var-samtid_12194019/50 år av genusforskning – fyra forskare om vår samtidVad kan forskning om allt från klimakteriet och DNA till beredskap och hälsa berätta om våra liv och vårt samhälle? I år firar Umeå universitet 50 år av genusforskning. I samband med det möter vi fyra forskare som visar en del av bredden i dagens forskningsfält.Thu, 22 Oct 2026 10:28:38 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Linda Berg</h2><p>Docent i genusvetenskap och Dr i etnologi vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.</p><p><strong>Klimakteriet och hormoner får stor uppmärksamhet i dag. Vad är det som gör det intressant att studera ur ett genusperspektiv?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/berg-linda-9957-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Linda Berg. Foto: Mattias Pettersson<span style="color: #666666;"><span style="font-size: 10.6667px; text-wrap-mode: nowrap;">.</span></span></p></div></div><p>– Hormoner är biologiska fenomen, men de är också kulturellt laddade. Föreställningar om hormoner är nära kopplade till idéer om kön, åldrande, fertilitet, känslor och vad som räknas som en normal kropp. Därför är det intressant att studera inte bara vad hormoner gör i kroppen, utan också vad talet om hormoner gör med hur människor förstår sig själva och sina liv.</p><p>Det är också viktigt att fråga vilka kroppar och liv som görs självklara i berättelser om hormoner. Talet om klimakteriet kan förstärka cis- och heteronormativa föreställningar om kön, sexualitet och åldrande, men hormoner kan också utmana sådana gränser och visa att kroppar, känslor och identiteter inte alltid låter sig ordnas i enkla kategorier.</p><p><strong>Finns det en risk med att förklara mycket av hur kvinnor mår och känner med hormoner? Vad kan hamna i skymundan?</strong></p><p>– Ja, om hormoner blir den självklara förklaringen till väldigt många erfarenheter finns en risk att andra saker hamnar i bakgrunden. Hur vi mår formas också av erfarenheter vi bär med oss, relationer, arbete, livsvillkor och inte minst sociala normer. I min forskning ser jag därför hormoner som en del av människors erfarenheter, men inte som en ensam förklaring till känslor, identitet eller välbefinnande. Det intressanta är alltså inte bara om det är hormonerna, utan också varför just hormoner har blivit en så stark förklaring till hur vi mår.</p><p><strong>Du har också undersökt föreställningen om ett ”manligt klimakterium”. Vad säger den om hur vi ser på hormoner, kropp och åldrande?</strong></p><p>– Föreställningen om ett manligt klimakterium visar hur hormoner har blivit ett språk för att förstå åldrande. Det finns inget motsvarande tydligt biologiskt brott som menopaus, men förändringar i ork, sexualitet och välbefinnande kopplas allt oftare till testosteron. Det säger något om vår samtid, även den åldrande manskroppen blir i allt högre grad något som kan mätas, förklaras hormonellt och kanske också behandlas eller optimeras.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Liselotte Eriksson</h2><p>Docent i ekonomisk historia och universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.</p><p><strong>Du och din forskargrupp studerar barn som växte upp i norra Sverige på 1920- och 30-talen. Vad hoppas ni få veta genom att följa dem genom livet?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/professionellt_portratt_i_universitetsmiljo4.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/professionellt_portratt_i_universitetsmiljo4.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/professionellt_portratt_i_universitetsmiljo4.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/professionellt_portratt_i_universitetsmiljo4.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/professionellt_portratt_i_universitetsmiljo4.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/professionellt_portratt_i_universitetsmiljo4.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Liselotte Eriksson. <br>Foto: Lars Fredrik Andersson.</p></div></div><p>– Vi vill undersöka hur uppväxtvillkor påverkar människors hälsa och livslängd långt senare i livet. Genom att följa barnen från 1920- och 1930-talens norra Sverige kan vi koppla uppgifter om exempelvis längd, hälsa, familjens ekonomi och antal syskon till senare livsutfall. Det gör det möjligt att se om de barn som växte upp med små resurser eller hade sämre hälsa också fick sämre förutsättningar som vuxna. Vi kan även undersöka vilka faktorer som kan hjälpa människor att övervinna en utsatt barndom och få ett bra liv.</p><p><strong>Hur mycket kan de villkor vi växer upp under som barn påverka vår hälsa flera årtionden senare?</strong></p><p>– De kan ha stor betydelse, men sambanden är inte enkla eller förutbestämda. Näring, sjukdomar, bostadsförhållanden och familjens resurser kan påverka barnets fysiska utveckling och därmed också hälsan senare i livet. Samtidigt kan utbildning, arbete, förbättrade levnadsvillkor och tillgång till sjukvård förändra utvecklingen. En viktig fråga för oss är därför inte bara om barndomens villkor spelar roll, utan också vilka konsekvenser som består och vilka som kan motverkas under livets gång.</p><p><strong>Vad kan ett genusperspektiv tillföra till vår förståelse av varför hälsa och livslängd skiljer sig mellan olika grupper?</strong></p><p>– Ett genusperspektiv hjälper oss att förstå att hälsa inte bara formas av biologiska skillnader, utan också av hur resurser, arbete och ansvar fördelas mellan flickor och pojkar samt mellan kvinnor och män. De kan utsättas för olika risker, få olika mycket omsorg och mat eller möta olika förväntningar under livet. I vårt material ser vi inte några tydliga generella skillnader i längd mellan flickor och pojkar som skulle kunna indikera ojämlik resursfördelning. Det är i sig ett viktigt resultat.</p><p>Men kön kan ändå påverka hur barndomens villkor omsätts i utbildning, arbete, familjeansvar och hälsa senare i livet. Därför behöver kön studeras tillsammans med exempelvis social klass, familjestorlek och bostadsort. De senaste decennierna har också inkomstspridningen och ojämlikheten ökat i Sverige, det är viktigt att veta hur detta kan komma att påverka barns hälsa och framtid.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Disa Helander</h2><p>Forskare vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.</p><p><strong>DNA kan uppfattas som ett biologiskt facit. Vad kan ett genusperspektiv på DNA och genetik få oss att se som vi annars skulle missa?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/helander_disa_0427_231102_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Disa Helander. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Min forskning rör sig inom fältet feministiska vetenskapsstudier. Det perspektivet kan hjälpa oss att se att även forskning kring DNA är formad av det sociala sammanhang där den produceras. Inom vissa delar av genetiken används till exempel sociala och politiska kategorier såsom etnicitet och nationalitet. Feministiska vetenskapsstudier kan alltså hjälpa oss att se att DNA i sig självt inte berättar historier, utan att det tolkas och tillskrivs mening utifrån olika kulturella idéer.</p><p>Inom all forskning, även genetik, finns mycket osäkerhet, och saker som inte går att veta säkert. Men när exempelvis kunskap om DNA och genetik cirkulerar i samhället försvinner ofta den komplexiteten och DNA framstår som ett biologiskt facit. Inom feministiska vetenskapsstudier intresserar man sig för hur sådana processer går till och vilka konsekvenser det får.</p><p><strong>Du har undersökt hur DNA används som bevis på familjeband vid familjeåterförening. Vad händer när biologiskt släktskap får avgöra vem som räknas som familj?</strong></p><p>– Det gör att många familjer inte kan återförenas. Familjer kan se olika ut av många olika anledningar, inte minst på grund av krig och konflikt. Om föräldrar till exempel omkommer eller försvinner är det vanligt att andra släktingar tar hand om barnen. När DNA krävs som bevis vid familjeåterförening blir det omöjligt för dessa barn att få komma till sina föräldrar i Sverige. Familjerna hamnar då också i en jättesvår sits, ska de genetiska barnen komma hit och de icke-genetiska barnen bli kvar? Vem ska ta hand om dem? Eller ska en förälder stanna kvar i ursprungslandet med något eller några av barnen medan resten av familjen bor i Sverige?</p><p><strong>DNA-tester används också för att söka släktingar och förstå sitt ursprung. Hur kan sådan genetisk kunskap påverka vår bild av vilka vi är och var vi hör hemma?</strong></p><p>– Tidigare forskning från andra platser visar att det kan leda till att människor börjar se på sig själva och var de hör hemma på nya sätt, till exempel att man börjar identifiera sig med nya grupper, platser eller länder. Men vilken betydelse DNA-tester får och hur det påverkar oss är troligtvis väldigt olika beroende på vilket sammanhang vi är i. Hur det här tar sig i uttryck i ett svenskt sammanhang är precis det vi ska undersöka i forskningsprojektet DNA i tiden.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Johanna Overud</h2><p>Docent i historia och universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.</p><p><strong>Du följer svensk beredskap från andra världskriget till dagens prepping. Hur har synen på vem som ska ta ansvar förändrats?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a339d291b3944b02a9add7b2d0c1f31f/ucgs_5094_220221_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johanna Overud. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– I vårt material ingår bland annat marknadsföring av beredskapsprodukteroch där ser vi hur reklamen ofta söker legitimitet i det historiska, särskilt i andra världskrigets beredskapstid. Att söka sig till det förflutna kan ses som sökandet efter lösningar i en orolig tid, där det börjat talas om krigshot.</p><p>Samhället har ju förändrats på alla sätt sedan 1940-talet. Men här finns ekon av tidigare sätt att förstå ansvar, hushåll och nationell beredskap. Här blir fyrtiotalets husmoder en symbolisk figur, inte alltid uttalad, men ändå igenkännbar i hur omsorg och stabilitet ges betydelse i talet om hemberedskap. I informationsmaterial och marknadsföring dyker husmodern ibland upp och hon står i köket, som framställs som en trygg och ordnad plats.</p><p><strong>Vad kan ett genusperspektiv på beredskap visa som vi annars riskerar att missa?</strong></p><p>– Även 1940 vände sig staten till kvinnor och särskilt husmödrarna. Husmodern sågs som någon med kunskaper att skapa förråd och ta vara på mat. Hemmet framställdes som ett förråd för hela nationen, en plats värd att försvara.</p><p>Samtidigt utför husmodern ett obetalt arbete, bunden till hemmet. Som figur är hon formad av föreställningar om kön, klass och etnicitet, och framträder ofta i nutida reklam som vit, heterosexuell och medelklass, bosatt i ett hem med tillräckliga resurser för lagerhållning och förvaring. Hon används för att hon symboliserar ett välbekant sätt att ge omsorg, ta ansvar och ger en trygg bild i tider av osäkerhet, samtidigt som hon också symboliserar de ojämlika villkor som beredskap faktiskt praktiseras under.</p><p><strong>I dag har prepping också blivit en marknad. Vad händer med synen på ansvar och trygghet när vi förväntas köpa och ordna vår egen beredskap?</strong></p><p>– I relation till oro och krisberedskap har en marknad för beredskapsprodukter skapats, där trygghet paketeras som en vara. De här produkterna framställs som oumbärliga för vår trygghet. Men alla har inte samma förutsättningar för att lagra mat och vatten, eller resurser för att köpa de här produkterna. Det talas väldigt lite om den här ojämlikheten i de här sammanhangen.</p>https://www.umu.se/nyheter/50-ar-av-genusforskning--fyra-forskare-om-var-samtid_12194019/https://www.umu.se/nyheter/internationell-konferens-samlade-forskare-fran-19-lander_12193774/Internationell konferens samlade forskare från 19 länderÖver 120 deltagare från 19 länder samlades vid Umeå universitet när den internationella konferensen BuildSim Nordic arrangerades i slutet av augusti. Fokus låg på framtidens hållbara byggnader och städer med särskild tonvikt på energiresiliens i kalla klimat.Fri, 18 Sep 2026 09:58:35 +0200<p>Institutionen för tillämpad fysik och elektronik var värd för konferensen BuildSim Nordic, som arrangerades i samarbete med IBPSA-Nordic, den nordiska regionala avdelningen av IBPSA World. Konferensordförande var professor Thomas Olofsson, vicerektor vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Byggnader i kalla klimat</h2><p>Under konferensen presenterades och diskuterades forskningsresultat inom smarta och hållbara byggnader och städer av forskare från hela världen. Särskilt fokus riktades mot hur byggnader i vårt kallare klimat kan bli mer energieffektiva och motståndskraftiga samt hur framtidens klimatneutrala byggnader, stadsdelar och städer kan utvecklas.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stärkt internationellt samarbete</h2><p>BuildSim Nordic fungerar som en viktig mötesplats för forskare, yrkesverksamma och representanter från näringslivet och konferensen gav deltagarna möjlighet att utbyta kunskap, presentera innovativa lösningar och stärka det internationella samarbetet inom byggnadssimulering, hållbart byggande och hållbar stadsutveckling.</p>https://www.umu.se/nyheter/internationell-konferens-samlade-forskare-fran-19-lander_12193774/https://www.umu.se/nyheter/automatisk-monitorering-av-vardskador-blir-verklighet-_12193783/Automatisk monitorering av vårdskador blir verklighet – svensk plattform stärker vårdens kvalitetsarbeteDen forskningsbaserade plattformen Speja från P3S – Patient Safety Surveillance Solutions tas nu i klinisk drift i stor skala på ett svenskt universitetssjukhus. Speja identifierar automatiskt vårdskador som sepsis, vårdrelaterade infektioner och kirurgiska komplikationer i patientdata och ger vårdpersonalen daglig statistik ner på avdelningsnivå – i stället för punktvisa mätningar någon gång om året. Thu, 17 Sep 2026 16:00:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1a66b4613ec349ddac5f21f8b52ea741/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a66b4613ec349ddac5f21f8b52ea741/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a66b4613ec349ddac5f21f8b52ea741/p3s2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1a66b4613ec349ddac5f21f8b52ea741/p3s2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a66b4613ec349ddac5f21f8b52ea741/p3s2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a66b4613ec349ddac5f21f8b52ea741/p3s2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>P3S plattform Speja analyserar vårddata och identifierar automatiskt bland annat sepsis, vårdrelaterade infektioner och kirurgiska komplikationer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>P3S</span></div></div><p>Införandet sker samtidigt som regeringen gett Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla en nationell struktur för uppföljning av vårdskador och vårdrelaterade infektioner, med särskilt fokus på digitalisering och automatisering.</p><p>– I dialogen med vårdgivare märker vi ett stort behov av att gå från punktvisa mätningar till kontinuerlig uppföljning. Med vår lösning får vårdpersonal helt nya möjligheter att arbeta datadrivet och proaktivt med patientsäkerhet. Vi är väldigt glada att Karolinska Universitetssjukhuset valt vår plattform, säger Tobias Tovedal, vd på P3S.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sepsis – en av vårdens dödligaste komplikationer</h2><p>I Sverige insjuknar omkring 40 000 personer i sepsis varje år och fler än 6 000 avlider. Tidig upptäckt är avgörande för överlevnaden, men sepsis är samtidigt svårt att fånga i den löpande uppföljningen eftersom fallen sällan syns förrän långt i efterhand.</p><p>Speja identifierar sepsisfall automatiskt i vårddata och gör det möjligt att följa utvecklingen dag för dag, ner på enskild avdelning.</p><p>– Sepsis är ett tydligt exempel på varför tempot i uppföljningen spelar roll. Ju snabbare en vårdgivare ser var problemen uppstår, desto snabbare kan man sätta in åtgärder som faktiskt gör skillnad för patienterna, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Automatiserad analys baserad på validerad forskning</h2><p>Speja analyserar automatiskt patientdata för att identifiera vårdskador, såsom sepsis, kirurgiska komplikationer och vårdrelaterade infektioner. Systemet bygger på validerade algoritmer och omfattande forskningsdata.</p><p>Grunden är det nationella Vinnova-projektet VRI Proaktiv, med en budget på 68 miljoner kronor. Inom projektet byggdes en databas med information från över 20 miljoner vårdtillfällen – underlaget för de algoritmer som i dag används för att övervaka och identifiera vårdskador.</p><p>Till skillnad från traditionella metoder, som bygger på manuell journalgranskning eller årliga punktprevalensmätningar, ger tjänsten dagliga uppdateringar ner på avdelningsnivå.</p><p>– Vårdgivare får ett helt annat statistiskt underlag, där de snabbare kan identifiera risker och sätta in åtgärder där de gör störst nytta, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Svar på ett växande behov i vården</h2><p>Varje år drabbas omkring 100 000 patienter i Sverige av vårdskador, vilket leder till lidande, förlängda vårdtider och stora kostnader. Vårdrelaterade infektioner står för en betydande del av dessa och uppskattas kosta samhället flera miljarder kronor årligen.</p><p>Samtidigt konstaterar regeringen att dagens metoder för uppföljning är resurskrävande och att det finns ett tydligt behov av ökad digitalisering och automatisering.</p><p>– Den här lösningen ligger helt rätt i tiden för de vårdgivare som både vill använda och utveckla nya verktyg för att stärka sjukvårdens kapacitet och effektivitet, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Från pilot till klinisk drift</h2><p>Speja används i dag i pilotprojekt på flera sjukhus i Sverige. Med införandet på Karolinska Universitetssjukhuset tar lösningen steget från pilot till klinisk användning i stor skala.</p><p>P3S är i början av sin resa och ambitionen är att göra automatiserad övervakning av vårdskador till en ny standard inom vården – i Sverige och internationellt.</p><p>– Potentialen är enorm. Om vi kan identifiera och förebygga fler vårdskador i tid kan vi både rädda liv och frigöra stora resurser i vården, säger Tobias Tovedal.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Om P3S</h2><ul><li>P3S – Patient Safety Surveillance Solutions utvecklar Speja, en forskningsbaserad plattform för automatiserad övervakning och uppföljning av vårdskador. Lösningen har sin grund i det nationella Vinnova-projektet VRI Proaktiv.<br><br></li><li>P3S får affärsstöd av Uminova Innovation.<br><br></li><li>P3S är ett exempel på hur forskning, kliniskt behov och innovation kan mötas i konkreta lösningar som stärker patientsäkerheten och gör skillnad i vården. Det är också ett exempel på den typ av samverkan och innovationsdriven utveckling som Support Office for Life Science & Health (SOLH) vill främja – där akademi, region och näringsliv tillsammans bidrar till en smartare, säkrare vård.<br> </li></ul>https://www.umu.se/nyheter/automatisk-monitorering-av-vardskador-blir-verklighet-_12193783/https://www.umu.se/nyheter/ny-workshopserie-ska-ge-elitidrottsstudenter-en-hallbar-start_12192710/Ny workshopserie ska ge elitidrottsstudenter en hållbar startAtt kombinera elitidrott med studier innebär stora möjligheter, men också höga krav. För att ge nya elitidrottsstudenter en trygg start i sin satsning på dubbla karriärer lanserar Idrottshögskolan workshopserien D.U.O. (Driv – Utveckling – Optimering). Under läsåret 2026–2027 genomförs ett pilotprojekt där studenterna får konkreta verktyg för att skapa balans mellan studier, idrott och privatliv samt bygga en hållbar grund för framtida prestation och välbefinnande. Thu, 17 Sep 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Vid Umeå universitet är det möjligt att satsa på Dubbla Karriärer, d.v.s. kombinera studier med elitidrott.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Workshopserien och pilotprojektet riktar sig till nya elitidrottsstudenter vid Idrottshögskolans kompetenscentrum och bygger på forskning, erfarenheter från Riksidrottsuniversitetsverksamheten och de behov som studenterna har lyft fram. Under fem träffar får studenterna möjlighet att reflektera över sin vardag, utbyta erfarenheter med andra elitidrottsstudenter och utveckla strategier för att må bra och prestera över tid. Initiativet ligger i linje med Idrottshögskolans och Riksidrottsuniversitetet Umeås långsiktiga arbete för att stärka utvecklingsmiljön för dubbla karriärer.</p><p>– Många studenter kommer direkt från gymnasiet och möter en ny vardag där de själva behöver ta ett större ansvar för både idrott och studier. Med D.U.O. vill vi ge dem verktyg som hjälper dem att skapa hållbara vanor och en fungerande balans från början, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Riksidrottsuniversitetet Umeå.</p><p>För många nya elitidrottsstudenter innebär studiestarten flera stora omställningar samtidigt. De flyttar till en ny stad, påbörjar universitetsstudier och ska samtidigt fortsätta sin elitsatsning. D.U.O. är en ny satsning inom Riksidrottsuniversitetet Umeås arbete med dubbla karriärer och har utvecklats för att ge studenterna stöd i den omställningen.</p><p>– Vår ambition är att vi efter detta läsår har utvecklat ett fungerande koncept och att vi från läsåret 2027–2028 kan erbjuda workshopserien till alla nya RIU-studenter, säger Pernilla Eriksson.</p><h3>Verktyg för en hållbar vardag</h3><p>D.U.O. är en del av det unika stöd som Umeå universitet erbjuder studenter som satsar på både studier och elitidrott. Under läsåret samlas studenterna vid fem tillfällen där olika teman står i fokus. Det kan handla om att skapa struktur i vardagen, utveckla effektiva studietekniker och hitta fungerande planeringsstrategier, arbeta med målsättning, planering och prioriteringar, motivation, stresshantering och återhämtningsrutiner samt kommunikation, identitet och ekonomisk planering kopplat till studier och idrott. Alla delar syftar till att hjälpa studenterna att bygga en hållbar vardag som elitidrottare och student.</p><p>Genom föreläsningar, workshops och gemensamma reflektioner ska studenterna få förutsättningar att skapa strategier för att stärka både sin prestation och sitt välbefinnande.</p><p>Målet är att studenterna ska få en ökad förståelse för de kompetenser som krävs för att lyckas med dubbla karriärer och känna sig bättre rustade att hantera de utmaningar som kan uppstå längs vägen.</p><p>– Vi vill att våra studenter ska utvecklas som idrottare, studenter och människor. Kan vi hjälpa dem att hitta balans, skapa hållbara rutiner och tro på sin egen förmåga får det positiva effekter både i studierna, inom idrotten och efter den aktiva karriären, säger Pernilla Eriksson.</p><p>Genom D.U.O. tar Umeå universitet ytterligare ett steg i arbetet med att skapa en hållbar utvecklingsmiljö för elitidrottare som vill kombinera akademiska studier med en satsning på hög nivå.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="57769e12-18d0-4e04-8983-be8574146879" data-contentname="Pernilla Eriksson">{}</div>https://www.umu.se/nyheter/ny-workshopserie-ska-ge-elitidrottsstudenter-en-hallbar-start_12192710/https://www.umu.se/nyheter/162-varv-runt-jorden-med-solenergin-pa-campus-_12193662/162 varv runt jorden med solenergin på campus På taken till många av byggnaderna där du går på föreläsningar, pluggar och träffar andra studenter finns solceller. Under de senaste tolv månaderna har anläggningarna på Campus Umeå och vid Umeå marina forskningscentrum i Norrbyn producerat tillräckligt mycket energi för 185 000 bastusittningar. Wed, 16 Sep 2026 14:31:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ec1ea2ac94d640fe9a758c7039d0de9d/dji_20241004100111_0042_d.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec1ea2ac94d640fe9a758c7039d0de9d/dji_20241004100111_0042_d.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec1ea2ac94d640fe9a758c7039d0de9d/dji_20241004100111_0042_d.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ec1ea2ac94d640fe9a758c7039d0de9d/dji_20241004100111_0042_d.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec1ea2ac94d640fe9a758c7039d0de9d/dji_20241004100111_0042_d.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec1ea2ac94d640fe9a758c7039d0de9d/dji_20241004100111_0042_d.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Exempel på en av de byggnader där solceller är installerade</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Solceller finns bland annat på Biologihuset, Kemihuset, Fysiologihuset, KBC-huset, Naturvetarhuset, Teknikhuset, MIT-huset, Samhällsvetarhuset, Humanisthuset, Lärarutbildningshuset och Aurora. De är ett exempel på hur campus utvecklas med lokal, förnybar energiproduktion och energismartare byggnader.</p><p>– Den energi som vi producerar vid Umeå universitetet skulle räcka till cirka 185 000 bastusittningar eller att köra en sträcka motsvarande 162 varv runt jorden med elbil, säger Mikael Granholm som är fastighetsingenjör på Akademiska Hus. Solceller på taken är ett av flera sätt som skapar energismarta byggnader och genom att minska behovet av levererad energi gör det verkligen skillnad för miljön.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Solenergin i siffror</h2><ul><li>11 000 m² solceller på campus</li><li>1 295 MWh producerad el på tolv månader</li><li>Motsvarar årsvärmen för cirka 65 villor eller 219 lägenheter</li><li>Eller cirka 185 000 bastusittningar</li><li>Eller 162 varv runt jorden med elbil</li></ul><p> – Solenergi är en viktig del av både byggnadernas och universitetets energi- och klimatomställning. Genom att öka produktionen av förnybar energi bidrar vi också till universitetets klimat- och hållbarhetsmål, säger Richard Olsson, fastighetschef på Umeå universitet.</p><p><a title="Umeå universitets hållbarhetsarbete" href="~/link/5d0c5e6c666a489f86bcdd146e28cb01.aspx">Här kan du läsa mer om universitetets hållbarhetsarbete.</a></p>https://www.umu.se/nyheter/162-varv-runt-jorden-med-solenergin-pa-campus-_12193662/https://www.umu.se/nyheter/isabelle-olsson-tilldelas-hans-ehrich-award_12193640/Isabelle Olsson tilldelas Hans Ehrich AwardNyexaminerade Isabelle Olsson från Designhögskolan har tilldelats Hans Ehrich Award for Excellent Young Industrial Design, en av Sveriges främsta utmärkelser för unga industridesigners.Wed, 16 Sep 2026 14:07:29 +0200<p>Priset delas ut årligen för att uppmärksamma exceptionella unga formgivare i början av sina karriärer och lyfter fram både designkvalitet och framtida potential. Årets pris kommer att delas ut i Kivik den <strong>25 september</strong>, på Hans Ehrichs födelsedag.</p><p>För Isabelle innebär utmärkelsen en viktig milstolpe.</p><p>"Det känns otroligt roligt och är en stor ära."</p><p>Efter studier på både <strong>Kandidatprogrammet i industridesign</strong> och <strong>Masterprogrammet i avancerad produktdesign</strong> vid Designhögskolan har Isabelle utvecklat ett arbetssätt som kretsar kring att förstå användares behov och omsätta dem i meningsfulla designlösningar.</p><p>"Jag tror att det är viktigt att alltid lyssna på användare och experter, eftersom det är så de bästa produkterna och innovationerna skapas. Samtidigt behöver designers kunna läsa mellan raderna och identifiera det verkliga problemet, så att den slutliga designen faktiskt möter människors behov."</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_prototype.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_prototype.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_prototype.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Isabelle Olsson bygger prototyper för Flow IV, ett examensprojekt utvecklat i samarbete med Getinge som undersöker hur anestesisystem kan utformas kring Total Intravenös Anestesi (TIVA).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Designhögskolan</span></div></div><p>Detta synsätt präglar examensprojektet <strong>Flow IV</strong>, som utvecklades i samarbete med medicinteknikföretaget Getinge. Projektet undersökte hur anestesisystem kan utformas kring Total Intravenös Anestesi (TIVA), ett mer hållbart alternativ till traditionella narkosgaser.</p><p>Genom observationer i operationssalar och samtal med vårdpersonal utvecklade Isabelle ett koncept för en integrerad anestesimaskin som samlar ventilation, övervakning och läkemedelshantering i ett och samma system. Förslaget introducerar även ett flaskbaserat infusionssystem som minskar plastavfall och förenklar arbetsflöden för vårdpersonal.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_olsson_teaser_image.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_olsson_teaser_image.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_olsson_teaser_image.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_olsson_teaser_image.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_olsson_teaser_image.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6590478fad04ef99c7c1f20ffd612b3/isabelle_olsson_teaser_image.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Flow IV är ett koncept för ett integrerat anestesisystem som samlar ventilation, övervakning och läkemedelshantering i en och samma lösning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Designhögskolan</span></div></div><p>Juryn lyfte fram både bredden och mognaden i Isabelles arbete, som beskrivs präglas av ”empatisk och metodisk professionalism”. De betonade hennes förmåga att förstå komplexa användarbehov och omsätta dem i trovärdiga och välutvecklade designförslag genom samskapande, en rigorös designprocess och en stark känsla för form. Särskild uppmärksamhet riktades mot examensprojektet med Getinge, som visade på en djup förståelse för både vårdpersonal och de komplexa miljöer där de arbetar.</p><p>Framåt hoppas Isabelle kunna fortsätta använda design som ett verktyg för att skapa verklig nytta.</p><p>"Jag hoppas kunna bidra till utveckling och innovation för användar- och produktgrupper som annars hamnar i skymundan eller inte prioriteras. Jag vill skapa produkter som gör skillnad i folks vardag."</p><p>Utmärkelsen kommer i ett spännande skede av hennes karriär. Efter examen har Isabelle blivit inbjuden att presentera Flow IV vid NAVAt, den årliga narkoskonferensen i Belgien.</p><p>"Det är en fantastisk möjlighet och något som jag verkligen ser fram emot."</p>https://www.umu.se/nyheter/isabelle-olsson-tilldelas-hans-ehrich-award_12193640/https://www.umu.se/nyheter/bakterier-kan-hjalpa-varandra-att-overleva-vid-langvariga-infektioner_12193388/Bakterier kan hjälpa varandra att överleva vid långvariga infektionerBakterier som orsakar infektioner kan utbyta näringsämnen och förändra sitt beteende när de lever tillsammans. I sin avhandling visar Dmytro Sokol varför infektioner kan behöva förstås som hela bakteriesamhällen snarare än som enskilda arter.Tue, 15 Sep 2026 08:49:31 +0200<p>Bakterier kan fästa vid ytor i kroppen eller på medicinteknisk utrustning, som urinkatetrar och andningstuber. Där kan de bilda så kallade biofilmer.</p><p>En biofilm är ett samhälle av bakterier som fäster vid en yta och omger sig med ett skyddande lager. Den kan liknas vid en tunn beläggning där bakterierna lever tätt tillsammans i en miljö som kan skydda dem mot både antibiotika och kroppens immunförsvar, vilket gör infektionerna svårare att behandla.</p><p>I sin avhandling har Dmytro Sokol undersökt hur bakterier beter sig i sådana samhällen.  </p><p>Resultaten visar att bakterier som lever nära varandra kan påverka varandra på flera sätt. De kan konkurrera om näringsämnen, men också dra nytta av ämnen som den andra arten utsöndrar. Deras beteende påverkas dessutom av vilka näringsämnen som finns tillgängliga i omgivningen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-260910-dscf65192.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><h3>En bakteries restprodukt kan bli en annans föda</h3><p>En del av forskningen fokuserade på två bakteriearter som ofta förekommer tillsammans hos patienter med kateterassocierade urinvägsinfektioner: Escherichia coli (E. coli) och Pseudomonas aeruginosa.</p><p>För att undersöka om bakterierna utbytte näringsämnen odlades arterna efter varandra i samma vätska. På så sätt kunde Dmytro Sokol följa vilka ämnen som varje bakterie frigjorde eller förbrukade.</p><p>Det tydligaste resultatet gällde ett ämne som kallas succinat. När E. coli växte i ett medium som innehöll glukos ansamlades succinat utanför cellerna. När P. aeruginosa därefter odlades i samma medium, som då innehöll ämnen som frigjorts av den första bakterien, minskade succinathalten kraftigt. Resultaten tyder på att P. aeruginosa använde ämnet som näringskälla.</p><p>Det som en bakterie lämnat efter sig blev föda för den andra.</p><p>– Resultaten visar att bakterier som lever tillsammans inte bara konkurrerar om samma resurser. Ett ämne som frisätts av en art kan bli näring för en annan och hjälpa den att överleva i samhället, säger Dmytro Sokol, doktorand vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet.</p><p>Forskarna fann också tecken på att flera andra ämnen kan vara involverade i samspelet mellan bakterierna. Sambanden var dock mer komplexa, och ytterligare forskning behövs för att förstå exakt hur de fungerar.</p><h3>Omgivningen påverkar vilken bakterie som får övertaget</h3><p>Bakteriernas beteende visade sig vara starkt beroende av omgivningen.</p><p>I experiment som efterliknade förhållandena i en urinvägskateter blev P. aeruginosa oftast den dominerande arten när den odlades tillsammans med E. coli. När mängden näring ökade kunde dock E. coli konkurrera mer framgångsrikt och i stället bli den dominerande arten.</p><p>Avhandlingen behandlar även bakterier som påträffats i luftvägsprover från mekaniskt ventilerade patienter. När Staphylococcus aureus och P. aeruginosa växte tillsammans påverkade de tillgängliga näringsämnena både deras tillväxt, deras ämnesomsättning och vilken art som blev mest förekommande.</p><p>Resultaten tyder på att det inte räcker att veta vilka bakterier som finns i en infektion för att förstå hur den fungerar. Även omgivningen och de andra bakterier som delar samma miljö kan påverka deras beteende.</p><p>– Samma bakterieart kan bete sig olika beroende på vilka andra bakterier som finns närvarande och vilka näringsämnen som finns tillgängliga. För att förstå en biofilm behöver vi därför studera både bakteriesamhället och dess omgivning, säger Dmytro.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a29c58c5a7264ec1926c8d557c67d881/dmytro-sokol-phd-260824-dscf6051_sjn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><h3>En större biofilm gynnar inte alla bakterier</h3><p>Forskningen visar också att biofilmens storlek inte säger allt om bakterierna som lever i den. När två arter odlades tillsammans bildade de ibland mer biofilm än någon av arterna gjorde var för sig. Men det innebar inte nödvändigtvis att båda arterna gynnades. När forskarna räknade antalet levande celler såg de att den ena arten kunde öka samtidigt som den andra minskade.</p><p>Det innebär att mätningar av den totala mängden biofilm kan dölja viktiga förändringar inom bakteriesamhället. För att få en mer rättvisande bild behövs också metoder som visar vilka arter som finns där och hur många de är.</p><h3>Bättre modeller för svårbehandlade infektioner</h3><p>Avhandlingen bidrar med ny kunskap om hur olika bakteriearter kan samexistera och överleva i biofilmer som är kopplade till infektioner. På längre sikt kan ökad förståelse för bakteriernas inbördes beroenden hjälpa forskare att identifiera nya sätt att försvaga eller störa dessa samhällen.</p><p>Framtida studier skulle kunna använda modeller som bättre efterliknar urinflödet genom en kateter eller förhållandena i luftvägarna hos mekaniskt ventilerade patienter. Det skulle göra det möjligt att följa hur biofilmer utvecklas över tid och undersöka om störningar i bakteriernas näringsutbyte gör dem lättare att förebygga eller behandla.</p><p>Resultaten understryker samtidigt ett viktigt budskap: bakterier i en infektion agerar inte nödvändigtvis ensamma. Beteendet hos en polymikrobiell biofilm skiljer sig ofta från beteendet hos de enskilda bakteriearterna när de odlas var för sig. För att förstå varför vissa biofilmer blir långlivade behöver forskare därför undersöka inte bara vilka arter som finns där, utan också hur de samspelar med varandra.</p><p> </p><h3>Om avhandlingen</h3><p>Titel: More Than Neighbours: Metabolic Interactions in Dual-Species Bacterial Communities<br>Författare: Dmytro Sokol,  Kemiska institutionen, Umeå universitet<br>Huvudhandledare: Madeleine Ramstedt</p><p><a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-258540" target="_blank" rel="noopener">Avhandlingen i DiVA</a></p>https://www.umu.se/nyheter/bakterier-kan-hjalpa-varandra-att-overleva-vid-langvariga-infektioner_12193388/https://www.umu.se/nyheter/cathrine-norberg-ny-vice-ordforande-i-ulfs-nationella-styrgrupp_12193362/Cathrine Norberg ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgruppCathrine Norberg, vicerektor vid Umeå universitet, är ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgrupp. ULF står för "Utbildning, Lärande, Forskning" och är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. – Det är ett viktigt uppdrag och dessutom roligt att via ULF vara med och bidra till en skola på vetenskaplig grund med elevers lärande i fokus, säger hon. Tue, 15 Sep 2026 09:40:05 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/145477579c494a23a536fc5f9b286296/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/145477579c494a23a536fc5f9b286296/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/145477579c494a23a536fc5f9b286296/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/145477579c494a23a536fc5f9b286296/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/145477579c494a23a536fc5f9b286296/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/145477579c494a23a536fc5f9b286296/norberg_cathrine_9466_230426_mpn-forbattrat-br.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg är vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet och ny vice ordförande i ULF:s nationella styrgrupp. ULF står för "Utbildning, Lärande, Forskning" och är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Foto Mattias Pettersson</p></div></div><p>Sedan ULF blev en permanent verksamhet 2025 har Cathrine Norberg lett arbetet i Nordnoden. Nu efterträder hon Kerstin Tham som vice ordförande i den nationella styrgruppen.</p><p>Från arbetet i Nordnoden tar hon med sig vikten av att ULF blir känt både i skolan och i lärarutbildningen, och att verksamheterna ser värdet av praktiknära skolforskning i samverkan.</p><p>– Jag tar också med mig behovet av att påminna varandra på alla nivåer inom ULF-verksamheten om att forskningen och arbetet ska kännetecknas av en komplementär och jämbördig ansats mellan skola och akademi, säger Cathrine Norberg.</p><h3>En integrerad och välkänd verksamhet är nyckeln</h3><p>För att praktiknära forskning ska bli en självklar del av vardagen i förskola och skola, och inte något som sker vid sidan om, behöver verksamheten integreras i både skolverksamhet och lärarutbildning.</p><p>– ULF behöver bli en etablerad och känd verksamhet, där alla parter ser värdet av praktiknära forskning i samverkan och känner sig delaktiga. Detta gäller såväl enskilda lärare i skolverksamhet som akademi samt ledare för respektive verksamhet, säger hon.</p><p>– Om ULF blir en tydligt integrerad del i lärarutbildningarna kommer exempelvis blivande lärare ta med sig värdet av praktiknära forskning in i yrkeslivet. Forskningen tar inte slut efter lärarutbildningen utan fortsätter i den kommande yrkesutövningen.</p><p>Med bakgrund som både lärare och lärarutbildare vill hon fortsätta utveckla den praktiknära forskningen i samverkan mellan skola och akademi. Cathrine Norberg vill också att blivande lärare tidigt ska se att deras kommande yrke innebär en fortsatt nära koppling till akademin.</p><p>– Relevant kunskap, baserad på forskning och beprövad erfarenhet, ska vara lika självklar i en lärares yrkesutövning som i en läkares.</p><p><a href="https://www.ulfavtal.se/w/ul/">Läs mer ULF:s verksamhet.</a></p><p> </p>https://www.umu.se/nyheter/cathrine-norberg-ny-vice-ordforande-i-ulfs-nationella-styrgrupp_12193362/https://www.umu.se/nyheter/ga-med-umea-universitet-i-pride-paraden_12193336/Gå med Umeå universitet i Pride-paraden!Lördag den 26 september äger årets Prideparad rum i Umeå, som en del av arrangemanget Umepride. Förra årets parad var rekordstor och i år medverkar Umeå universitet för tredje gången som en officiell del av paraden.Mon, 14 Sep 2026 13:01:37 +0200<p>Alla medarbetare, studenter och andra nyfikna är välkomna att delta!  </p><p><strong>Hålltider för dagen:</strong></p><ul><li>11.30 Samling i Döbelns park</li><li>12.00 Avgång för parad</li><li>13.00 (cirka) Tal och underhållning i Döbelns park</li></ul><p>Kom som du är! Det kommer att finnas ett antal regnbågsflaggor att låna och universitetet går med banderollen "Umeå universitet för allas lika värde".</p><p>Passa på att vara med och stå upp för allas lika värde, och delta i ett roligt och trevligt arrangemang på samma gång.</p><p><strong>Anmälan</strong>: I förra årets parad hade Umeå universitet ett fullt block, vilket är jätteroligt! Garantera din plats och anmäl dig här:  </p><p><a href="https://forms.cloud.microsoft/Pages/ResponsePage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5ADwY2pQgA9Giwzd4seGBIhUN0U3Mzk0WTFUMjVIRUhZT0ZRRVpXWkhJQS4u">Formulär: Anmälan Prideparaden med Umeå universitet</a></p><p>Sista dagen för anmälan är fredag den 18 september.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/45a66b4c769f4ced8f75ccf6b2aa8e19/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/45a66b4c769f4ced8f75ccf6b2aa8e19/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/45a66b4c769f4ced8f75ccf6b2aa8e19/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/45a66b4c769f4ced8f75ccf6b2aa8e19/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/45a66b4c769f4ced8f75ccf6b2aa8e19/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/45a66b4c769f4ced8f75ccf6b2aa8e19/dronare-umea-host-pride-1150-pano-2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pridetåget i Umeå 2024, där Umeå universitet gick med för första gången.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Larsson</span></div></div>https://www.umu.se/nyheter/ga-med-umea-universitet-i-pride-paraden_12193336/