Bild: Mattias Pettersson
Forskningsprojekt Sverige stärker snabbt sin beredskap för kriser och krig. Men vad händer om besluten utgår från de förutsättningar som råder i städer? Genom internationella jämförelser, medborgarenkäter och fallstudier undersöker vi hur krisberedskap fungerar i landsbygder och utanförskapsområden, och hur tillgång till service, lokala resurser och samverkan påverkar förmågan att hantera kriser. Målet är att bidra med kunskap för en beredskap som fungerar i hela landet.
Projektet undersöker hur plats och tillgång till resurser påverkar lokal krisberedskap. Särskilt studerar vi betydelsen av tillgång till, eller frånvaro av, offentlig och kommersiell service och hur offentliga aktörer, företag och civilsamhälle samverkar för att stärka lokalsamhällens motståndskraft. Vi vill förstå både de särskilda sårbarheter och de resurser som finns i landsbygder och andra perifera områden och hur dessa kan tas tillvara i framtidens krisberedskap. Projektet leds av Umeå universitet och genomförs i samarbete med forskare vid Mittuniversitetet samt Högskolan i Halmstad.
Sverige står inför uppgiften att snabbt stärka sin beredskap för kriser och krig. Många beslut fattas och prioriteringar görs för att bygga ett mer motståndskraftigt samhälle. Men vad händer om beredskapen främst utformas utifrån de förutsättningar som råder i städer? Projektet studerar vad en krisberedskap som tar hänsyn till hela landets skiftande villkor kan innebära. Forskningsarbetet leds av Umeå universitet och genomförs tillsammans med forskare från Mittuniversitetet och Högskolan i Halmstad.
Vi studerar hur tillgång till grundläggande offentlig och kommersiell service påverkar lokalsamhällens förmåga att hantera kriser. Det kan exempelvis handla om livsmedelsbutiker, sjukvård, kollektivtrafik och annan samhällsservice. Genom internationella jämförelser, deltagande i den nationella SOM-undersökningen där vi studerar medborgarnas upplevelser av krisberedskap och säkerhet samt fallstudier av exempelvis Gotland, Sjuhäradsbygden och Västernorrland undersöker vi landsbygder och andra perifera områden, och jämför även dessa med initiativ i en av Sveriges största städer.
Vi följer lokala initiativ runt om i Sverige där exempelvis bygdeföreningar, livsmedelsbutiker, byalag, frivilligorganisationer och offentliga aktörer samarbetar för att stärka beredskapen. Vi undersöker vilka resurser som finns lokalt, hur samverkan fungerar och vilka erfarenheter och kunskaper som kan tas tillvara.
Projektet bidrar med kunskap till ett forskningsfält där landsbygdsperspektivet hittills varit svagt. Resultaten ska ge bättre underlag för beslut som tar hänsyn till geografiska skillnader och varierande tillgång till resurser. Vi tar också fram ett konkret arbetsmaterial som lokala aktörer kan använda för att stärka sin egen krisberedskap.
Louise Skoog deltog i seminariet ”Det nedskurna landet” under Bokmässan i Göteborg: https://bokmassan.se/programs/det-nedskurna-landet/
Veronicas Strandh har skrivit ett blogginlägg på "Hela Sverige ska leva" om ”Vi löser det” – om landsbygdens beredskap
Strandh, V. (2026). Bygger granngemenskap också civil beredskap? Organisation & Samhälle, 1, s. 54–69.
Skoog, L. (2026). The state as a pace-setter for change in the food system. I B. Rombach & O. Svärd (Red.), Understanding speed in organizational change: A critical analysis (s. 91–104). Palgrave Macmillan.
Kvarnlöf, L., Kolmodin, S., & Strandh, V. (2026). Utmaningar och möjligheter för landsbygders beredskap: Ett inspel till SVESAM och Regeringskansliet från Uppdrag Landsbygd. Sveriges lantbruksuniversitet.
