Forskarnätverk ALS-forskningscentret vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, Region Västerbotten, etablerades 1993 och har ett nära samarbete med det kliniska ALS-teamet som diagnosticerar och vårdar ALS patienter och deras närstående. Forskningen kring ALS innefattar grundläggande laboratorieforskning, kliniska studier, samt läkemedelsstudier som sker i samarbete med läkemedelsindustrin.
Vi finns i första hand till för patienterna och deras anhöriga och hoppas att vårt arbete ska bana vägen för nya, effektiva behandlingar som kan bromsa ALS. Vi tror att nyckeln till framsteg är djupa samarbeten över olika kunskapsfält.
Vår forskning är beroende av stöd och samarbeten med aktörer i hela samhället, alltifrån patienter och deras anhöriga, universitet, hälso- och sjukvården, patientföreningar, läkemedelsbolag och politiker, i Sverige, inom EU och mellan kontinenter.
ALS kan komma smygande med en försvagning i en hand, ett ben eller i tungan. Sjukdomen dödar nervceller som styr musklerna. Kroppen blir allt mer förlamad och sjukdomen leder till döden. Orsaken söker nu Peter Andersen och hans forskargrupp vid Umeå universitet, långt inne i våra celler - med förhoppningen att kunna hitta en så kallad genterapi som ska kunna stoppa sjukdomen. I fokus står genen SOD1 och resultat från en kartläggning av ALS-släkter i Norrland.
Peter Andersen, professor och överläkare.
Bild My Matson för HjärnfondenLäs gärna Hjärnfondens reportage som berättar om årtiondena av ALS-forskning som lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av sjukdomen – ALS-forskning Umeås Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel.
Patienter som fått Ulefnersen levde längre och hade mindre skador på nervsystemet, enligt en studie.
Individuell dosering av tofersen kan vara nödvändig för att nå önskad klinisk effekt
Ackumulering av spontana mutationer i hjärnbarkens nervceller kan bidra till sjukdomsutvecklingen.
